1 - 23 av 23
rss atomLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
  • Edman, Sebastian
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet, Eva Blomstrands forskningsgrupp.
    Söderlund, Karin
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet, Eva Blomstrands forskningsgrupp.
    Moberg, Marcus
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet.
    Apro, William
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet.
    Blomstrand, Eva
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet, Eva Blomstrands forskningsgrupp.
    mTORC1 Signaling in Individual Human Muscle Fibers Following Resistance Exercise in Combination With Intake of Essential Amino Acids2019Ingår i: Frontiers in nutrition, ISSN 2296-861X, Vol. 6, artikel-id 96Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Human muscles contain a mixture of type I and type II fibers with different contractile and metabolic properties. Little is presently known about the effect of anabolic stimuli, in particular nutrition, on the molecular responses of these different fiber types. Here, we examine the effect of resistance exercise in combination with intake of essential amino acids (EAA) on mTORC1 signaling in individual type I and type II human muscle fibers. Five strength-trained men performed two sessions of heavy leg press exercise. During exercise and recovery, the subjects ingested an aqueous solution of EAA (290 mg/kg) or flavored water (placebo). Muscle biopsies were taken from the vastus lateralis before and 90 min after exercise. The biopsies were freeze-dried and single fibers dissected out and weighed (range 0.95-8.1 mu g). The fibers were homogenized individually and identified as type I or II by incubation with antibodies against the different isoforms of myosin. They were also analyzed for both the levels of protein as well as phosphorylation of proteins in the mTORC1 pathway using Western blotting. The levels of the S6K1 and eEF2 proteins were similar to 50% higher in type II than in type I fibers (P < 0.05), but no difference was found between fiber types with respect to the level of mTOR protein. Resistance exercise led to non-significant increases (2-3-fold) in mTOR and S6K1 phosphorylation as well as a 50% decrease (P < 0.05) in eEF2 phosphorylation in both fiber types. Intake of EAA caused a 2 and 6-fold higher (P < 0.05) elevation of mTOR and S6K1 phosphorylation, respectively, in both type I and type II fibers compared to placebo, with no effect on phosphorylation of eEF2. In conclusion, protein levels of S6K1 and eEF2 were significantly higher in type II than type I fibers suggesting higher capacity of the mTOR pathway in type II fibers. Ingestion of EAA enhanced the effect of resistance exercise on phosphorylation of mTOR and S6K1 in both fiber types, but with considerable variation between single fibers of both types.

  • Arvidsson, Daniel
    et al.
    University of Gothenburg, Sweden.
    Fridolfsson, Jonatan
    University of Gothenburg, Sweden.
    Buck, Christoph
    Leibniz Institute for Prevention Research and Epidemiology-BIPS, Bremen, Germany..
    Ekblom, Örjan
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet.
    Ekblom Bak, Elin
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet.
    Lissner, Lauren
    University of Gothenburg, Sweden.
    Hunsberger, Monica
    University of Gothenburg, Sweden.
    Börjesson, Mats
    University of Gothenburg, Sweden.
    Reexamination of Accelerometer Calibration with Energy Expenditure as Criterion: VO2net Instead of MET for Age-Equivalent Physical Activity Intensity.2019Ingår i: Sensors, ISSN 1424-8220, E-ISSN 1424-8220, Vol. 19, nr 15, artikel-id E3377Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Accelerometer calibration for physical activity (PA) intensity is commonly performed using Metabolic Equivalent of Task (MET) as criterion. However, MET is not an age-equivalent measure of PA intensity, which limits the use of MET-calibrated accelerometers for age-related PA investigations. We investigated calibration using VO2net (VO2gross - VO2stand; mL⋅min-1⋅kg-1) as criterion compared to MET (VO2gross/VO2rest) and the effect on assessment of free-living PA in children, adolescents and adults. Oxygen consumption and hip/thigh accelerometer data were collected during rest, stand and treadmill walk and run. Equivalent speed (Speedeq) was used as indicator of the absolute speed (Speedabs) performed with the same effort in individuals of different body size/age. The results showed that VO2net was higher in younger age-groups for Speedabs, but was similar in the three age-groups for Speedeq. MET was lower in younger age-groups for both Speedabs and Speedeq. The same VO2net-values respective MET-values were applied to all age-groups to develop accelerometer PA intensity cut-points. Free-living moderate-and-vigorous PA was 216, 115, 74 and 71 min/d in children, adolescents, younger and older adults with VO2net-calibration, but 140, 83, 74 and 41 min/d with MET-calibration, respectively. In conclusion, VO2net calibration of accelerometers may provide age-equivalent measures of PA intensity/effort for more accurate age-related investigations of PA in epidemiological research.

  • Haraldsen, Heidi Marian
    et al.
    Norwegian Sch Sport Sci, Oslo, Norway.
    Halvari, Hallgeir
    Norwegian Sch Sport Sci, Oslo, Norway.
    Solstad, Bard Erlend
    Norwegian Sch Sport Sci, Oslo, Norway.
    Abrahamsen, Frank E.
    Norwegian Sch Sport Sci, Oslo, Norway..
    Nordin-Bates, Sanna
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    The Role of Perfectionism and Controlling Conditions in Norwegian Elite Junior Performers' Motivational Processes2019Ingår i: Frontiers in Psychology, ISSN 1664-1078, E-ISSN 1664-1078, Vol. 10, artikel-id 1366Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Conceptualized within the framework of self-determination theory, the aim of the current study was to investigate the relation between perfectionistic concerns and (a) controlled (non-self-determined) motivation and (b) performance anxiety through basic psychological need frustration (frustration of competence, autonomy, and realtedness), and if these relations would be moderated by controlling teaching/coaching conditions. We used a cross-sectional moderated mediation design and purposefully selected Norwegian elite junior performers (N = 171; mean age = 17.3; SD age = 0.94) from talent development schools, who completed an online questionnaire to report their perceptions of the study variables. Associations were examined using structural equation modeling. The results showed that perfectionistic concerns were positively associated with controlling conditions, basic needs frustration, controlled motivation, and performance anxiety. Reported controlling teaching/coaching conditions moderated the positive indirect relationship between perfectionistic concerns and (a) controlled motivation and (b) performance anxiety through competence need frustration. Specifically, these indirect associations were evident for performers reporting moderate or high levels of controlling teaching/coaching conditions. In contrast, there were no indirect associations via competence need frustration for those performers who reported low levels of controlling conditions. In conclusion, the results indicate that perfectionistic concerns appear to be a vulnerability factor that exposes elite junior performers to higher risks of entering a debilitative motivational process. This seems especially likely when exposed to controlling teaching/coaching conditions. Coaches and teachers working with elite junior performers should avoid using controlling mechanisms and instead foster autonomous functioning.

  • Spiegl, Ondrej
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Tarassova, Olga
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Laboratoriet för biomekanik och motorisk kontroll (BMC).
    Arndt, Anton
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Laboratoriet för biomekanik och motorisk kontroll (BMC).
    The effects of new Edea and Graf figure skating boots and used Graf boots on the kinetics and kinematics of landing after simulated on-ice jumps2019Ingår i: Footwear Science, ISSN 1942-4280, E-ISSN 1942-4299, Vol. 11, nr 2, s. 121-129Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    An increase in training intensity and the number of active participants and competitors in figure skating has been accompanied by an increasing frequency of injuries. The aim of this study was to investigate whether different brands of skates as well as the usage of the skates modify the kinetics and kinematics of the landing impact from a jump. New Graf Edmonton (NG), old used Graf Edmonton (OG) and new Edea Concerto (NE) skates were compared. Twelve participants completed six jump trials from 30 cm and 50 cm high boxes, respectively in all three skates and landed on a section of artificial ice placed on a laboratory floor. Landing kinematics (Oqus4 system, Qualisys, Sweden) and kinetics (force plate: Kistler, Switzerland; insoles: Pedar, Novel, Germany) were examined. Each participant acted as their own control for statistical comparison between the skates. The results confirmed that the kinetics and kinematics of the landing are affected by wearing different skates. During landing impacts in NG, participants had significantly greater dorsiflexion at initial contact (IC) and peak dorsiflexion of the ankle, peak flexion of the knee and also greater in-skate plantar forces (PF) than in NE, which may increase the risk of injury. In OG, participants had significantly greater peak flexion of knee and longer time from IC to first peak dorsiflexion (TP) of the ankle than in NG. The differences observed may be due to the different construction designs, such as height of the heel, used materials, and stiffness of the skates, which may affect injury occurrence.

  • Lönnberg, Lena
    et al.
    Uppsala University, Sweden..
    Ekblom Bak, Elin
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet, Björn Ekbloms forskningsgrupp.
    Damberg, Mattias
    Uppsala University, Sweden..
    Improved unhealthy lifestyle habits in patients with high cardiovascular risk: results from a structured lifestyle programme in primary care2019Ingår i: Upsala Journal of Medical Sciences, ISSN 0300-9734, E-ISSN 2000-1967Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background. Physical activity, healthful dietary habits, and not smoking are associated with reduced cardiovascular morbidity and mortality. However, few studies have examined how counselling to improve poor lifestyle habits might be carried out in clinical practice. In Swedish primary care, structured lifestyle counselling is still not integrated into everyday clinical practice. The aim of the present study was two-fold: (1) to describe a novel lifestyle intervention programme in primary care; and (2) to evaluate change in unhealthy lifestyle habits over 1 year in men and women with high cardiovascular risk who participated in the lifestyle intervention programme. Method. A single-group study with a 1-year follow-up was carried out. A total of 417 people was enrolled, median age 62 years (54% women), with either hypertension (69%), type 2 diabetes mellitus, or impaired glucose tolerance. The 1-year intervention included five counselling sessions that focused on lifestyle habits, delivered by a district nurse with postgraduate credits in diabetes care and the metabolic syndrome. All patients were offered in-depth counselling for one or more lifestyle habits when needed. Lifestyle habits were assessed by a questionnaire at baseline and 1-year follow-up. Total change was assessed using a nine-factor unhealthy lifestyle habit index. Results. Favourable, significant changes were observed for physical activity, dietary habits, smoking, and stress over 1 year. Similar improvements were seen for both sexes and type of diagnosis. Conclusions. The results support the utility of a multifactorial, structured approach to change unhealthy lifestyle habits for cardiovascular risk prevention in a primary care setting.

  • Ibrahim Ahmed, Wesam
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Sam- eller särundervisning i ämnet idrott och hälsa?: En kvalitativ studie om vad lärare samt elever tycker om sär/samundervisning2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte. Syftet med studien är att undersöka vad elever i årskurs 9 samt lärare tycker om de två undervisningsformerna sam-respektive särundervisning. Därutöver ska studien undersöka vilka för och nackdelar eleverna och lärarna anser är förknippade med dessa undervisningsformer.

    Frågeställning

    • Vilka för/nackdelar finns det med sär-samundervisning?
    • Vilken undervisningsform föredrar elever och lärare?

    Metod. För att uppnå syftet och få svar på frågeställningarna är data insamlat genom intervjuer. Denna typ av metod är relevant eftersom studien bygger på att nå en förståelse av vad eleven/läraren känner och tycker om respektive undervisningsform. Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet samt Hirdmans teori om genussystemet.

    Resultat. Lärarna var eniga om att samundervisning är en viktig undervisningsform ur ett socialt perspektiv men att det även finns både för och nackdelar med undervisningsformen. Samtliga lärare som deltog i studien uttryckte en önskan att på något sätt få en mix utav sam/sär-undervisning i ämnet idrott och hälsa. Majoriteten av eleverna föredrog sär-undervisning, men på frågan om i vilken undervisningsform de utvecklades mest skildes åsikterna åt. Några menade att särundervisning är att föredra medan andra anser att samundervisning är den bästa.

    Slutsats. Det som framgick i studien var att majoriteten av eleverna föredrar sär-undervisning, och att de ser denna undervisningsform som positiv för sin undervisning och sin utveckling. Samtidigt tycker 3 av 4 lärare att en kombination av sam/särundervisning är att föredra. De klara fördelarna med sär-undervisning är att flickorna får mer ro och plats att utvecklas medan nackdelarna är att de samtidigt går miste om de sociala aspekterna.

  • Westin, Jakob
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Fysisk aktivitet, stillasittande och psykiskt välbefinnande: Finns det något samband?2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och Frågeställningar

    Syftet med undersökningen var att mäta sambandet mellan fysisk aktivitet och psykiskt välbefinnande inom ett begränsat urval av gymnasieelever. Undersökningen syftade också till att mäta respondenternas psykiska välbefinnande, stillasittande och fysiska aktivitet samt att mäta sambandet mellan respondenternas stillasittande och psykiska välbefinnande.

    • Hur psykiskt välmående, stillasittande och fysiskt aktiva är respondenterna?
    • Finns det ett samband mellan fysisk aktivitet och psykiskt välbefinnande?
    • Finns det ett samband mellan stillasittande och psykiskt välbefinnande?

    Metod

    Som metod för studien användes en kvantitativ metod med enkäter. Den byggde på färdiga frågor från Socialstyrelsen (2010) och WHO (2010) och gick ut till 86 respondenter i gymnasieålder. 82 godkända enkäter från respondenterna analyserades genom IBM SPSS Analytica för att mäta sambanden. I korrelationsanalysen användes Spearmans RhoRho för att undersöka samband. Undersökningen ägde rum på ett skolområde i Uppsala, Sverige.

    Resultat

    Resultatet visade att 42 procent av respondenterna utför mindre fysisk aktivitet än den rekommenderade dosen om 150 minuter i veckan. Resultatet visade också att 51 procent av respondenterna var stillasittande 10 timmar eller mer, varje dag. I välbefinnande-indexet fick 39 procent av respondenterna ett resultat som rekommenderade kontakt med vården.

    Samband mellan fysisk aktivitet och psykiskt välbefinnande fick en positiv korrelationskoefficient på 0,443 (p=0,000), vilket tyder på att det finns ett moderat samband. Sambandet mellan stillasittande och psykiskt välbefinnande visade ingen tydlig korrelation.

    Slutsats

    Den studerade populationen rör sig mindre än genomsnittet i Sverige och sitter mer än genomsnittet i Sverige. Det finns ett tydligt moderat samband mellan fysisk aktivitet och psykiskt välbefinnande, men det går inte att förkasta andra påverkansfaktorer. Min slutsats är att det krävs en vidare studie för att säkerställa sambandet mellan variablerna, där fler parametrar mäts och analyseras. Sambandet mellan stillasittande och psykiskt välbefinnande visade ingen tydlig korrelation., men det går inte att avfärda att dikotomiseringen av data påverkade resultatet.

  • Falgin Hultgren, Jonas
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    The Acute Metabolic Response of Intermittent Hypoxic Resistance Exercise: A Cross-Over RCT2019Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka kroppens akuta metabola svar från intermittent styrketräning under hypoxi, med följande frågeställningar: (1) Skiljer sig nivåerna av laktat och glukos i blodet mellan hypoxi och normoxi? (2) Skapar hypoxi större laktatansamling och pH reduktion i människoskelettmuskeln? (3) Finns det en relation mellan plasma-, blod- och muskellaktat? Metod Åtta friska män (30 ± 2 år) deltog där deltagarna utförde 6 set unilateral benextension för varje ben (75% 1RM). Intermittent styrketräning randomiserades med hypoxi som utfördes med 12% syrgas och normoxi som bibehöll normal syrgasnivå (20,9% syrgas). Under två testdagar togs 5 muskelbiopsier från m. Vastus Lateralis (före-, efter träning, 90-, 180min och 24h efter träning) på vartannat ben per testdag. Hjärtfrekvensen och 𝑆𝑝𝑂2 mättes via pulsoximeter under träningen. Resultat Ingen signifikant huvudeffekt påvisades mellan hypoxi och normoxi för blodlaktat samt glukos, såväl som laktatackumulationen och pH värdet i muskeln. Muskel pH visade en trend där hypoxi efter styrketräning nådde lägre totalnivå än normoxi (P=0,08). Vidare observerades hypoxi att ha starka relationer mellan blod- och plasmalaktat jämfört med normoxi (r=0,98 vs. r=0,87). Större skillnad framgick för korrelationen mellan muskel- och plasmalaktat där hypoxi-försöket utgav starkare koefficient jämfört med normoxi (r=0,86 vs. r=0,59). Konklusion Sammanfattad data visar att hypoxi inte skapar större metabolisk respons vid intermittent styrketräning. Trots detta framkom tendenser som illustrerar att hypoxi kan påverka den metabola stressen under styrketräning. Däremot krävs vidare forskning för att kunna säkerställa effekten av hypoxi på kroppens metabola svar.

  • Danielsson, Sebastian
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Physiological characteristics of sodium lactate infusion during resistance exercise2019Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Tidigare studier som använt natriumlaktat infusion använde inte styrketräningsprotokoll, eller analyserade muskelbiopsier eller utförde könsspecifika analyser. Syfte och frågeställningar: Vi initierade ett projekt där styrketräning utfördes med låga eller höga nivåer av laktat som erhölls genom venös natriumlaktat infusion med det specifika syftet att undersöka och kartlägga fysiologisk karakteristiska av naturiumlaktat infusion under styrketräningsövning på helgrupps- och könsseparerad nivå. Följande frågeställningar inrättades; hur påverkar natriumlaktat infusion under styrketräning helblod- och plasma laktat, glukos, natrium, kalium, plasma volym genom hemoglobin och hematokrit, blod pH, muskellaktat- och muskel pH samt om skillnader i respons finns efter att könsspecifika analyser utförts på dessa variabler. Metod: En randomiserad, placebokontrollerad cross-over design implementerades där styrketräningsvana män (n = 8) och kvinnor (n = 8) besökte laboratoriet tre gånger för preliminäraför tester och träningsfamiliarisering. I efterföljande två experimentella försök anlände försökspersonerna i ett över nattligt fastande tillstånd. En baslinje biopsi extraherades från m. vastus lateralis och repeterade blodprover initierades med efterföljande 20 minuter av baslinje infusion av endera infusat i vilotillstånd med 0.05 mmol/kg/min infusionshastighet med ytterligare bolusdoser under efterföljande träning. Efter en kort uppvärmning utfördes unilaterala knäextensioner (6 x 8-10 reps vid 75% av 1-RM) med eller utan venös infusion av natrium laktat, med volymmatchande saltlösning som kontroll. Träningsbelastning och volym matchades mellan försök. Ytterligare fyra biopsier extraherades vid efter-träning, återhämtningsperiod, och efter 24 timmar. Resultat: Natriumlaktat respektive saltlösnings infusion under styrketräning gav signifikant högre blodlaktat med natriumlaktat infusion (6.78 ± 0.33 mmol/l mot 2.99 ± 0.17 mmol/l), plasmalaktat (8.86 ± 0.39 mmol/l mot 4.39 ± 0.22 mmol/l), blodnatrium (143 ± 0.4 mmol/l mot 142 ± 0.3 mmol/l), blod pH (7.42 ± 0.01 mot 7.34 ± 0.01), men lägre blod kalium (3.9 ± 0.1 mmol/l mot 4.2 ± 0.1 mmol/l), alla direkt efter träning. Natriumlaktat infusion framkallade huvudeffekt av försök och muskellaktat ökade från baslinje (8.5 ± 0.9 mmol·kg-1 dw mot 7.0 ± 0.6 mmol·kg-1 dw) till efter-träning (31.5 ± 2.8 mmol·kg-1 dw mot 26.9 ± 3.2 mmol·kg-1 dw) med natriumlaktat respektive saltlösnings infusion. Blodglukos, hemoglobin och muskel pH påverkades inte av natriumlaktat infusion. Slutsats: Användande av natriumlaktat infusion som metod under styrketräning kan effektivt användas som verktyg för att höja blod/plasma laktat, och i mindre utsträckning, muskellaktat. Emellertid är samtidig alkalisering av blod en sannolik följd.

  • Kilger, Magnus
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogisk idrottsforskning.
    Blomberg, Helena
    Mälardalens högskola.
    Governing Talent Selection through the Brain: Constructing Cognitive Executive Function as a Way of Predicting Sporting Success2019Ingår i: Sport, Ethics and Philosophy, ISSN 1751-1321, E-ISSN 1751-133X, s. 1-20Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    An increasingly central part of the scientific debate in sports has come to focus on how neuroscience can help to explain sports performance and development of expertise. In particular, the process of identifying young talents has been increasingly influencedby neuroscientific tests to identify future potential. It has been argued that instead of relying on coaches’ subjective assessments the process of selection should be based on general metrics of the brain through standardized testing. One key neurological functionhighlighted in the search for talent is cognitive executive functions. In the contemporary debate, studies of brain activity have suggested that children should undergo neuroscientific testing to determine the appropriate cognitive executive functions (CEF) for elite sports.This paper builds on previous work on the implications of a neuroscientific ontology in sports and Bruno Latour’s work onthe construction of scientific facts. Departing from discourse analysis,this paper studies the production and popularization of CEF as scientific facts. The findings illustrate how representations of brain activity are visualized and legitimized and how the out-of context tests are translated into facts about brain functions. The CEF test results are produced as inscriptions of undisputable facts, claiming that the results show prerequisites for sporting success.We argue that the mind-brain-behaviour relationship cannot be reduced to CEF tests and instead calls for a critical gaze on neuroscientific truth-claims and taken-for-granted facts in the area of sport.

  • Nowik, Daniel
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Tellström, Amanda
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Orientering som friluftsliv?: En kvalitativ undersökning om hur lärare i idrott och hälsa talar om relationen mellan orientering och friluftsliv2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med studien är att undersöka hur idrottslärare i årskurs 7-9 talar om relationen mellan orientering och friluftsliv i ämnet idrott och hälsa.

    Frågeställningarna studien avser besvara är följande:

    • Hur bedrivs undervisningen i friluftsliv och orientering?
    • Vilka geografiska områden används för friluftslivsundervisning?
    • Hur används de geografiska områdena i undervisningen? 

    Metod

    Datainsamlingen till studien gjordes i form av semistrukturerade intervjuer utifrån en intervjuguide. Sju idrottslärare från årskurs 7-9 intervjuades, fem från Stockholms län varav två verksamma i innerstaden, en från Södermanlands län samt en från Norrbottens län. Urvalet skedde genom ett bekvämlighetsurval. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Transkriberingen analyserades med hjälp av diskursanalys som teoretiskt ramverk.

    Resultat

    Diskursanalysen av hur idrottslärare talar om relationen mellan friluftsliv och orientering resulterade i en övergripande diskurs där själva undervisningen i friluftsliv framträder som bestående av aktiviteter. Orientering beskrevs vidare som ett kunskapsområde som kunde integreras i friluftsundervisningen. Friluftslivsundervisnings olika aktiviteter ses av flera lärare som förberedande delar inför vandringar och övernattningar. Närområdets ansågs ha stor betydelse då det just gav möjligheter till dessa förberedande aktiviteter. I talet om undervisning i friluftsliv och orientering framkom även behovet av mer resurser och mer av ämnesöverskridande planeringstid. Vid genomgången av det empiriska materialet framkom även att eleverna hade svårt att uppfatta syftet med de aktiviteter som genomfördes, vilket resulterade i att undervisningen i friluftsliv många gånger präglades av omotiverade elever.

    Slutsats

    I diskursanalysen av lärarnas tal framträder att lärarna har en mycket en öppen tolkning av kursplanen, där orientering utgör en aktivitet bland andra inom friluftsliv. Skolans närområde tilldelas stor betydelse och används för aktiviteter. Den öppna skrivningen i kursplanen ger idrottslärare möjligheter att bedriva aktiviteter utan att placera in dem i ett mer övergripande sammanhang. En möjlig lösning som gör att momentet friluftsliv och utevistelse kan inkluderas mer i undervisningen, är dels mer tid till undervisningen, dels en ämnesöverskridande planering. Detta skulle kunna skapa möjligheter till en rödare tråd än vad som återfinns idag. Friluftsliv och andra typer av ämnesinnehåll skulle kunna särskiljas tydligare.

  • Herrick, Rosmarie
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Effekten av passivt hängande som behandlingsmetod hos patienter med subacromial smärta: En kvasiexperimentell studie2019Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Subacromial smärta är en av de tre vanligaste förekommande orsakerna till att patienter söker hjälp inom primärvården. En definition på subacromial smärta är att det är en icke-traumatisk smärta, oftast lokaliserad enbart i ena axeln, som skapar smärta i strukturer i och kring axelleden. Orsaken till subacromial smärta sägs vara multifaktoriell och de strukturer som kan vara involverade är många. Vid behandling av subacromial smärta är konservativ behandling förstahandsvalet, evidensen för vilka övningar som är effektiva och hur dessa ska doseras är dock begränsad. Syfte: Syftet med studien var att mäta effekten av behandling med passivt hängande med avseende på axelrörlighet, funktion samt smärta hos patienter med subacromial smärta. Frågeställningar: - Ökar passivt hängande axelrörligheten samt minskar smärtan hos patienter med subacromial smärta? - Minskar passivt hängande förekomsten av störd nattsömn hos patienter med subacromial smärta? - Förbättrar passivt hängande axelfunktionen hos patienter med subacromial smärta? Metod: Studien var av kvasiexperimentell design vilket bestod av två mättillfällen. En mätning innan behandlingen och en mätning efter att interventionen genomförts, en så kallad pretest – posttest design. Samtliga deltagare utförde passivt hängande från en pull up-stång sammanlagt sju minuter per dag (tre minuter på morgonen och fyra minuter på kvällen) under en åtta veckors period. Övningen utfördes i 30 sekunders intervaller. Studiens huvudsakliga data var insamlat genom Constant-Murley shoulder outcome score. Totalt sex patienter genomförde studien. Resultat: Enligt Constant-Murley shoulder outcome score förbättrade samtliga sex deltagare sin rörlighet och funktionsförmåga efter åtta veckors passivt hängande. Förekomsten av störd nattsömn och smärta vid ADL minskade också hos samtliga deltagare. Den smärtfria rörligheten minskade med 61 % på gruppnivå (p=0,028). Smärta vid aktivitet minskade med 75 % på gruppnivå, (p=0,027). Förekomsten av störd nattsömn minskade med 76% på gruppnivå (p=0,027). Och deltagarnas axelfunktion förbättrades med 94% på gruppnivå (p=0,028). Slutsats: Denna pilotstudie indikerar att åtta veckors passivt hängande kan förbättra rörligheten och funktionen hos patienter med subacromial smärta. Förekomsten av störd nattsömn och smärta vid ADL minskade också hos samtliga deltagare efter åtta veckors träning. Trots låga p-värden och stora skillnader på individnivå kan man dock inte uttala sig om signifikanta skillnader eller generaliserbarhet av resultaten på grund av låg power och avsaknad av kontrollgrupp.

  • Dupree, Linda
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Performance and knowledge related to the menstrual cycle within Swedish elite sports: From the athletes’ point of view2019Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Det övergripande syftet var att undersöka svenska elitidrottares uppfattningar om effekterna av menstruationscykeln på deras prestationsförmåga. Frågeställningarna var:

    1. Hur uppfattar elitidrottare effekterna av menstruationscykeln på deras prestation och anpassar de träning eller tävling i enlighet med detta?

    2. Hur uppfattar elitidrottare kunskapen och åsikterna inom det specifika området, bland sina tränare?

    Metod

    En tvärsnittsstudie genomfördes med hjälp av webb-enkät för datainsamling. Studiegruppen av intresse var kvinnliga svenska elitidrottare, från både lag och individuella idrotter. Lag och idrottare som kunde definieras som "elitidrottare" kontaktades och erbjöds deltagande. All insamlade data från enkä̈ten behandlades i IBM SPSS där både beskrivande och analytisk statistik genomfördes. Shapiro-Wilk’s test användes för att testa antaganden om normalfördelning för data, Chi2-test och Fisher’s exakta test användes för att undersöka samband mellan variabler i urvalet och den statistiska signifikansnivån för analys var ≤ 0.05.

    Resultat

    Både menstruella- och premenstruella symptom (PMS) påverkade idrottarna i studiegruppen. De psykologiska PMS påverkade nära 70% av deltagarna i åtminstone ett avseende och symptom vid menstruationsblödning drabbade majoriteten av gruppen (82%). De faser i menstruationscykeln där idrottarna upplevde sin bästa- respektive sämsta prestation var olika, med en majoritet av gruppen som upplevde sin sämsta prestation i samband med blödning. Detta kan vara en effekt av de negativa symtom som är förknippade med blödningsfasen. Både tränares och idrottarnas upplevda kunskap var förhållandevis låg, liksom idrottarnas möjligheter till att diskutera menstruationsproblem med sin tränare.

    Slutsatser

    Elitidrottare upplever negativa effekter av menstruationscykeln och upplever vissa variationer i prestation under cykeln. Kunskapen inom området, speciellt för de involverade i kvinnlig idrott, behöver förbättras.

  • Milenkovic, Stefan
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Bergendahl, Adam
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Uppfattningar och strategier kring återhämtning: En kvalitativ studie om elitidrottande ishockeyspelande gymnasieelever2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med studien var att undersöka elitidrottande ishockeyspelande gymnasieelevers uppfattning om återhämtning. Studiens frågeställningar var: Hur uppfattar elitidrottande ishockeyspelande gymnasieelever återhämtning? Vilka strategier för återhämtning förekommer bland elitidrottande ishockeyspelande gymnasieelever?

     

    Metod

    Studien hade en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer genomfördes. I studien deltog sex manliga elitidrottande gymnasieelever. Samtliga deltagare var ishockeyspelare. Rekryteringen gjordes via både ett bekvämlighetsurval och ett handplockat urval då intervjupersonerna kontaktades via lagets tränare. Laget spelar i den högsta divisionen i sin åldersgrupp i Sverige vilket betraktas som elit. En pilotstudie med två intervjuer genomfördes för att kontrollera och säkerhetsställa intervjuns inspelningsmetod och intervjuguidens kvalité samt reliabilitet. Det teoretiska ramverket har utgjorts av en modell för återhämtning.

     

    Resultat

    Samtliga deltagare uppfattar återhämtning snarlikt då de främst relaterade det till en fysisk process. Vikten av sömn, kost och muskeluppbyggnad var de aspekter som i första hand förknippades med återhämtning. Samtliga intervjupersoner uttryckte att de inte monitorerar sin träning eller återhämtning genom diverse mätinstrument. Gällande strategier för återhämtning framkom flera olika aktiviteter. En strategi för återhämtning som framkom var sömn/vila, vilket samtliga deltagare nämnde som en strategi för återhämtning. Även kost och nutrition var en strategi för återhämtning då fem av deltagarna nämnde det.

     

    Slutsats

    Studiens slutsatser, utifrån vald teoretisk modell är att elitidrottande ishockeyspelande gymnasieelever främst uppfattar återhämtning som en fysisk process där kroppens muskler behöver återhämtas. De sociala och psykologiska processerna av återhämtning nämns i mindre omfattning. De mest förekommande strategierna för återhämtning var fysisk återhämtning vilken även innefattade sömn/vila och kost. Detta antyder att återhämtningsprocessen kan bli maladaptiv, dvs. ej tillräcklig i de tre domänerna. Okunskapen kring vad som innefattar återhämtning och hur mycket det uppmärksammas bör tas i beaktning inom elit ungdomsishockey.

  • Siggesson, Emma
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Hur affekterar fysiskt aktivtetsmönster och sömn mående dagen efter?: En kvantitativ studie om hälsosamma hjärnfunktioner2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar 

    Frågeställningen i denna studie är: Hur affekterar fysiskt aktivitetsmönster och sömn mående dagen efter? Mer exakt undersöktes hur tid i stillasittande (SED), i lågintensiv fysisk aktivitet (LIPA) och i mer intensiv aktivitet (MVPA) dagen innan, samt total sömntid (TST) och antal uppvaknanden (WASO) under natten innan, affekterade positiva och negativa känslor samt emotionella upplevelser från Positive and Negative Affect Schedule (PANAS).

    Material och metod

    Totalt 13 försökspersoner (7 kvinnor, 6 män, medelålder 53 år) inkluderades. Studien var en cross-over design. Varje deltagare hade på sig en accelerometer under en standardiserad run-in period inför varje testdag, där rörelsemönstret undersöktes genom att data från den sista dagen analyserades för tid i SED, LIPA, MVPA under dagen, samt TST och WASO under natten innan för att dagen därpå mäta om det fysiska aktivitetsmönstret affekterade måendet dagen efter, mätt med PANAS för positiv samt negativ affekt. Mätningarna skedde vid tre upprepade tillfällen. Data analyserades genom en linjär regression, dels en ojusterad och en justerad för höger / vänsterhänthet, kön, ålder och midjemått. Signifikansnivå sattes till 0,05.

    Resultat

    Huvudfyndet var att fysiskt aktivitetsmönster och sömn inte affekterade mående dagen efter. Sambanden mellan de olika måtten på exponeringen var inte signifikant relaterade till positiva eller negativa känslor (PANAS). Det gick att se en signifikant skillnad mellan könen, där män och kvinnor skiljde sig i positiv affekt i en fullt justerad regressionsmodell som inkluderade TST. Resultaten är viktiga för de som ger råd om effekter av fysisk aktivitet. Kön, ålder och midjemått var också signifikanta prediktorer för negativ affekt, i en fullt justerad modell som inkluderade SED. 

    Slutsats 

    Möjliga förklaringar till de icke-signifikanta resultaten var att variationen i fysisk aktivitet var för liten, att det var för få deltagare, att det faktiskt inte fanns något samband och att confounders kan affekterat resultaten. 

  • Svensson, Mattias
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Arbetspendling vid LM Ericsson år 1949 och 20192019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med denna studie är att undersöka hur en grupp anställda vid Ericsson i Kista pendlar till arbetet, hur långt avståndet är till arbetet och hur lång tid det skulle ta att cykla. Insamlade data kommer sedan att jämföras med svaren från undersökningen år 1949. Ett sekundärt syfte är att undersöka skillnader i arbetspendling med avseende på kön. Frågeställningar som besvaras i studien är: Vilket färdmedel används för pendling till arbetet och hur förändras det valet beroende på årstid? Är det någon skillnad mellan män och kvinnor gällande val av färdmedel? Hur långt avstånd uppskattar de anställda att de har till arbetet och hur stämmer det överens med det uppmätta avståndet? Hur lång tid uppskattar de anställda att det skulle ta att cykla till arbetet och hur lång tid är den beräknade cykeltiden?

    Metod: Studien inleddes med att fördjupa kunskapen inom Ericssons historia. Efter att ha letat efter validerade enkäter beslöts att göra en egen enkät. En elektronisk enkät skickades ut till omkring 400 personer via HR-avdelningen på Ericsson varav 121 anställda (51 % kvinnor) valde att svara. I enkäten besvarades frågor om ålder, kön, vanligaste färdsättet till arbetet och skattat avstånd till arbetet. Svaren användes sedan i två olika formler för att beräkna cykeltiden; D = T x 16.14 km/h x 0,763 x (1,604 - 0,0129 x A) för kvinnor och D = T x 20.76 km/h x 0,719 x (1,676 – 0,0147 x A) för män där (D= km), (T=timmar) och (A=ålder). För att räkna ut det exakta cykelavståndet mellan bostad och arbetsplats användes Gmap-pedometer.

    Resultat: Från att 60 % tog cykeln till arbetet år 1949 till att 9 % gjorde det år 2019, och 1 % som använde sig av ett motordrivet fordon till 40 %. Det är även färre personer som promenerar till arbetet 2019 (1,65 %) jämfört med 1949 (19 %). Inga signifikanta skillnader noterades (p>0,05) mellan kvinnor och män angående val av färdmedel. Medelavståndet till arbetet var 16,48 km och den beräknade cykeltiden var i medeltal 73 minuter.

    Slutsats: Studien visar att flera faktorer har förändrats mellan år 1949 och 2019. Avståndet till arbetet har blivit längre och fler människor väljer idag bilen som fortskaffningsmedel. Studien kan inte uttala sig om kausalitet. Intressant är att fördelningen mellan kvinnor och män i de olika kategorierna av färdmedel var mycket jämn.

  • Malmberg, Robin
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Mälberg, Adam
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Baksidan av filmning: En studie om gymnasieelevers negativa känslor och upplevelser av att bli filmade i skolämnet idrott och hälsa2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar: Studien har syftat till att få en djupare förståelse kring varför det finns gymnasieelever som har negativa känslor och upplevelser av att bli filmade i ämnet idrott och hälsa. Studien har också ämnat ta reda på hur dessa elever med negativa känslor och upplevelser tycker att filmning i undervisningen bör användas. Studiens frågeställningar var följande: 1) Vilka negativa känslor och upplevelser kan filmandet framhäva hos elever? 2) Vilka faktorer, såväl inre som yttre, kan orsaka elevers negativa känslor och upplevelser av att bli filmade? 3) Vad händer med elevernas beteende enligt dem själva när de filmas i undervisningen? 4) Hur föredrar elever att lärare jobbar med filmning i idrott och hälsa?

    Metod: För att undersöka syftet och svara på frågeställningarna gjordes en flermetodsstudie bestående av en enkät samt semistrukturerade intervjuer av gymnasieelever. Totalt samlades 134 enkäter in varpå fem intervjuer utfördes. Enkäten analyserades deskriptivt och intervjuerna analyserades genom kodning och tematisering utifrån teorin om reciprok determinism.

    Resultat: De mest frekvent använda uttrycken för känslor och upplevelser bland de intervjuade eleverna i samband med att de blivit filmade i undervisningen var ”jobbigt”, ”nervös” och ”obekväm”. Inre faktorer handlade om elevernas bristande förmåga och självsäkerhet i den specifika aktiviteten, prestationsbehov samt att fokus tenderade hamna på att de blev filmade och inte uppgiften i lika stor utsträckning. Yttre faktorer bestod av lärarens sätt att arbeta med filmning, hur tydligt syftet med filmningen framgår enligt eleverna samt vilken relation den som filmas har till den som filmar och de som ser filmen. Filmandet verkar också kunna påverka elevernas beteende, bland annat prestation, både positivt och negativt. Det framgick även att eleverna föredrar ett visst inflytande kring hur läraren ska arbeta med filmning.

    Slutsatser: Det finns elever som upplever det negativt att bli filmade och detta tycks främst vara en följd av en brist på förmåga i den aktivitet inom vilken de filmas. Genom att låta elever ha inflytande över hur filmningen används tycks lärare kunna underlätta filmandet för eleverna. Elever verkar även känna ett behov av att prestera inför kameran vilket kan påverka deras beteende enligt dem själva. Teorin om reciprok determinism har visat sig vara användbar för att få en djupare förståelse för vad som kan ge upphov till negativa känslor och upplevelser hos elever av att bli filmade inom idrott och hälsa.

  • Fransson, Alitze
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Kan coping och passion påverka risken att drabbas av en idrottsskada?: Ett psykologiskt perspektiv på idrottsskador inom artistisk gymnastik2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar: Studiens syfte var att undersöka hur passion och copingresurser påverkar uppkomsten av såväl överbelastningsskador som traumatiska skador inom artistisk gymnastik. De specifika frågeställningarna var: - Finns det ett samband mellan självskattad passion, copingresurser och uppkomsten av överbelastningsskador och traumatiska skador inom artistisk gymnastik?   - Finns det skillnader i detta samband mellan män och kvinnor?

    Metod: I studien användes  en kvantitativ metod i form av en webbenkät. Krav för att delta var att gymnasten skulle ha fyllt 15 år samt träna artistisk gymnastik minst tre gånger under en vanlig vecka. Enkäten utgjordes av frågor kring skadehistorik, passion (Passion scale) och copingresurser (ACSI-28). Frågeställningen besvarades genom ett korrelationstest i SPSS där signifikansnivån p<.05 användes.   

    Resultat: Resultatet visade ett statistiskt signifikant samband mellan passion och överbelastningsskador hos män, samt för självförtroende och tävlingsmotivation till traumatiska skador hos män. Utöver detta syntes flertalet korrelationer som dock inte var statistiskt säkerställda. Bl.a. syntes  en korrelation mellan stärkta copingresurser och uppkomsten av såväl en överbelastningsskada  som traumatisk skada hos män. För kvinnor syntes bl.a. en korrelation mellan låga  copingresurser och uppkomsten av en traumatisk skada, samt stärkta copingresurser och uppkomsten av en överbelastningsskada.

    Slutsats: Studien visar på att hög tvångsmässig passion kan öka risken för överbelastningsskador hos män medan ett starkt självförtroende kan öka risken för att drabbas av en traumatisk skada hos män. De korrelationer som syntes visar indikationer på att både för höga och för låga copingresurser innebär en ökad risk att drabbas av en idrottsskada för både kvinnor och män.

  • Berlin, Gustav
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Har astmamedicinen Salbutamol en prestationshöjande effekt på idrottare?: Testning av vältränade cyklister2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med denna studie var att studera om astmamedicinen Salbutamol har en prestationshöjande effekt på cyklister och vilka bakomliggande fysiologiska faktorer som kan tänkas ha en inverkan på prestationsförmågan. Frågeställningarna i studien var som följer:

    Hur påverkar astmamedicinen Salbutamol vältränade cyklister och om den gör det, kommer prestationsformagan att öka? Samt, om Salbutamol har en prestationshöjande effekt, vilka kan de bakomliggande fysiologiska faktorerna vara

    Metod

    Data från fyra försöksperonser samlades in till denna studie. De fick cykla under varierande belastningar i cirka 2:30h där olika fysiologiska parametrar mättes, innan testets början och vid 90 minuter in testet fick de även andas in 800 mikrogram Salbutamol eller placebo for att sedan avsluta med ett intervalltest s.k Björntestet där de fick arbeta till utmattning. Studien genomfördes som en randomiserad dubbelblind cross- over studie där en experimentell metod användes för att svara på frågeställningarna.

    Resultat

    Då tidsramen för denna studie var kort och vissa bortfall skedde erhölls endast data från fyra försöksperonser, vilket medförde en för låg statistisk power överlag. Den största skillnaden som kunde noteras var att det numeriskt skilde sig med 3–8% under testet när det kommer till hjärtfrekvens mellan placebo och aktiv substans, de högre värdena var noterade med aktiv substans (Salbutamol). Dock är dessa små skillnader inte statistiskt säkerställda på detta urval av försökspersoner. På resterande fysiologiska parametrar (lungfunktion, borg och VAS) kunde man inte hitta större skillnader mellan aktiv substans och placebo.

    Slutsats

    På grund av det låga deltagarantalet och tidsramen när studien behövde vara klar så är det svårt att säkerställa resultaten. Men om man tittar på de resultat som finns så verkar det inte finnas en prestationshöjande effekt på den aeroba sidan, vilket också är det som idrottsvärlden vill ha reda på då man associerar astma med andning och aerob förmåga.

  • Bäckström Westling, Maria
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Behovet av en lotsmottagning i en kommun i norra Sverige: en kvalitativ intervjuundersökning2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte. Undersökningens syfte var att undersöka behovet av en FaR-lotsmottagning i en kommun i södra Norrland. Syftet följs av flera frågeställningar men den primära frågeställningen är; om det fanns en enhet i kommunen som samlade upp patienter som förskrivits fysisk aktivitet på recept som tillhandahåller motiverande samtal och uppföljning, skulle förskrivarna ordinera fysisk aktivitet på recept mer frekvent?

    Metod. Studien genomfördes med en kvalitativ metod, och data samlades in med genom fyra stycken intervjuer med tre fysioterapeuter och en överläkare i kardiologi. Intervjuernas struktur grundar sig på en intervjuguide med totalt tjugotvå frågor. Den insamlade datan analyserades sedan genom tematisk innehållsanalys. Som ett komplement till intervjuerna genomfördes ett möte med två personer som är verksamma inom folkhälsa i Region Uppsala. 

    Resultat. Av totalt fyra respondenter var tre mycket positiva till både FaR som behandlingsmetod och att det skulle finnas en lotsmottagning i kommunen. Samtliga respondenter uppgav dock att det finns en viss ekonomisk problematik i förskrivningen. Resultatet visar också att utbildningen av FaR, både på arbetsplatserna och i yrkesutbildningarna är bristfällig och behöver utökas.

    Slutsats. Sammanfattningsvis har resultatet av undersökningen klarlagt ett behov av en uppsamlingsplats för patienter med FaR, och att förskrivande personal är positivt inställda till det

  • Börjesson, Emma
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Roos, Matilda
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Psykisk ohälsa hos kvinnor som erfarit intimt partnervåld: i relation till fysisk aktivitet2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet var att undersöka om psykisk ohälsa var mindre förekommande hos fysiskt aktiva kvinnor som erfarit intimt partnervåld, jämfört med ej fysiskt aktiva kvinnor som erfarit intimt partnervåld. Frågeställningarna var; för grupperna fysiskt aktiva kvinnor och ej fysiskt aktiva kvinnor som erfarit intimt partnervåld skiljde sig (1) grad och symtom av Post traumatiskt stress syndrom (PTSD)? (2) grad och symtom av depression? (3) grad och symtom av stress?

    Metod

    Urvalet var 97 kvinnor som erfarit intimt partnervåld. Kvinnojourer kontaktades via mail och stödgrupper för våld i nära relationer kontaktades på Facebook. Data samlades in via en digital anonym enkät som innefattade tre validerade enkäter; PCL-5 för PTSD, MADRS-S för depression och PSS-10 för stress, samt fem egenkonstruerade frågor och två utav Socialstyrelsens indikatorfrågor om fysisk aktivitet. Grupperna fysiskt aktiva och ej fysiskt aktiva analyserades. Graden av PTSD, depression och stress utvärderades ifrån totalpoängen på PCL-5, MADRS-S och PSS-10. Symtomen utvärderades utifrån de enskilda frågorna.

    Resultat

    Medelvärdet på PCL-5 för fysiskt aktiva var 39.3, och 44.9 för ej fysiskt aktiva (p=0.14). Medelvärdet på MADRS-S var 20.2 för fysiskt aktiva, och 22.1 för ej fysiskt aktiva (p=0.43). Båda medelvärdena klassades som “hög sannolikhet för egentlig depression om tillståndet varat mer än två veckor” enligt gränsvärden. Medelvärdet för fysiskt aktiva på PSS-10 var 22.1, och 23 för ej fysiskt aktiva (p=0.53). Tre symtom visade signifikanta skillnader mellan grupperna, mindre symtom rapporterades av de fysiskt aktiva kvinnorna. Symtomen för PTSD var; “problem att minnas den stressfulla upplevelsen” (p=<0.02) och “förlust av intresse i aktiviteter som du brukade njuta av” (p=<0.05). För stress var symtomet; “känt att du var oförmögen att kontrollera de viktiga sakerna i ditt liv” (p=<0.05).

    Slutsats

    Graden av PTSD, depression och stress skiljde sig inte hos fysiskt aktiva kvinnor som erfarit intimt partnervåld, jämfört med ej fysiskt aktiva kvinnor som erfarit intimt partnervåld. P-värdet var 0.14 på PCL-5, två frågor hade signifikant skillnad och skillnaden mellan medelvärdena var större än MADRS-S och PSS-10. Den psykiska sjukdom som var närmast att påvisa signifikant skillnad var PTSD, där fysiskt aktiva hade lägre medelvärde.

  • Röja, Julia
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Förändring av självskattad fysisk aktivitetsnivå hos personer med FaR® som deltagit i motiverande samtal2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka förändring av självskattad fysisk aktivitetsnivå hos personer med Fysisk aktivitet på recept (FaR®) som deltagit i lotssamtal vid Friskvårdslotsmottagningen på Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm. Frågeställningarna var: ”Har det skett en förändring av fysisk aktivitetsnivå mellan baslinje och uppföljning efter 6 månader?”, ”Finns det en skillnad mellan män och kvinnor vad gäller förändring av fysisk aktivitetsnivå mellan baslinje och uppföljning efter 6 månader?” samt ”Finns det ett samband mellan tilltro till den egna förmågan (self-efficacy) vid baslinje och förändring av fysisk aktivitetsnivå?”.    

    Metod Om förskrivaren av FaR® ansåg att patienten behövde ytterligare stöd för att bli mer fysiskt aktiv och/eller behövde hjälp med att hitta en lämplig fysisk aktivitet kunde lotsning på GIH erbjudas. Personer med FaR® som mellan år 2014 och år 2018 deltagit i minst ett lotssamtal (n = 187) inkluderades i studien [65 % kvinnor, medelålder 54,5 (21-81) år]. Lotsmottagningen bemannades under perioden av hälsopedagogstudenter och examinerade hälsopedagoger. Fyra lotssamtal erbjöds. Det första lotssamtalet genomfördes på GIH och de tre uppföljningssamtalen per telefon efter 1-, 3 och 6 månader. Motiverande samtal användes som samtalsmetod. Utgångspunkten var den skriftliga ordinationen om fysisk aktivitet men inga restriktioner fanns kring samtal om andra levnadsvanor. Självrapporterad fysisk aktivitet för variablerna vardagsmotion och fysisk träning samt tilltro till den egna förmågan samlades in genom frågeformulär. En sammanslagning gjordes av de två variablerna vardagsmotion och fysisk träning vilket genererade ett svar i aktivitetsminuter (total fysisk aktivitet). Vid uppföljning efter 6 månader var det ett externt bortfall på 71 % (n = 133). En intention-to-treat analys gjordes där Last observation carried forward (LOCF) användes som metod. Utöver LOCF gjordes en per-protocol analys (PP) för förändring av fysisk aktivitetsnivå mellan baslinje och uppföljning efter 6 månader (n = 54). Statistiskt signifikant när P < 0,05.

    Resultat LOCF, liksom PP-analysen, visade en ökning av aktivitetsminuter från baslinje till uppföljning efter 6 månader (P < 0,001 respektive P = 0,001). Vidare sågs att förändringen av aktivitetsminuter var större hos kvinnor (P = 0,004). LOCF visade inget samband mellan tilltro till den egna förmågan vid baslinje och förändring av aktivitetsminuter (R2 = 0,004, B = -0,123, P = 0,43).

    Slutsats Resultatet i denna studie tyder på att populationen som kommer till lotsmottagningen ökar sin självskattade fysiska aktivitetsnivå. Vald metod för att analysera bortfall, LOCF, kan dock medföra bias och resultatet bör således tolkas med försiktighet.

  • Kilger, Magnus
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogisk idrottsforskning.
    Talangurval och att prognostisera framtida potential2019Ingår i: Ikaros: tidskrift om människan och vetenskapen, Vol. 15, nr 1, s. 11-14Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    I de urvalsprocesser som bl.a. ungdomsidrottens präglas av betonas försöker man identifiera unga begåvningar. Men vad menar man egentligen med begreppet talang?  Vilken roll spelar begreppet i hur vi ser på urvalsprocesser och deras legitimitet?