12 1 - 50 av 77
rss atomLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
  • Smårs, Niklas
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Nordén, Thim
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Gymnastens välmående inom elitidrott: Hur gymnastens välmående påverkas under en elitidrottskarriär2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med studien är att ta reda på hur gymnaster på elitnivå mår. Studiens frågeställningar är följande:

    1. Har gymnasten upplevt att elitkarriären påverkat välmående?
    2. Vilka faktorer påverkar elitgymnastens välmående?

    Metod

    Genom ett bekvämlighetsurval hittades sex deltagare som tävlade på elitnivå inom de gymnastiska disciplinerna truppgymnastik, trampolin och rytmisk gymnastik. Två av deltagarna är kvinnor och fyra är män. Deltagarna är mellan 19 och 26 år och har 7 och 20 års erfarenhet som aktiva gymnaster. En semistrukturerad intervjuguide användes vid intervjuerna. Empirin bearbetades genom en innehållsanalys. Studien bygger på det teoretiska ramverket ‘Biopsykosociala idrottsskaderiskprofilen’.

    Resultat

    De olika teman som tas upp i resultatet är Negativa faktorer och Positiva faktorer, samt Sociala Faktorer och Faktorer från klubben. Resultatet strukturerades med hjälp av det teoretiska ramverket till inre och yttre faktorer. Dessa teman beskriver mer djupgående hur deltagarna har upplevt att elitkarriären påverkat deras välmående på olika sätt. I resultatet framkommer bland annat att flera deltagare känner press och prestationsångest inför tävling och att mental träning är en viktig aspekt inom gymnastiken. Faktorer från klubben handlar om hur träningskulturen och relationen till tränaren påverkar gymnastens välmående. Det visar sig även att gymnaster kan bli uppmanade att träna trots att de är sjuka.

    Slutsats

    Sociala faktorer visar sig ge en positiv påverkan på elitgymnastens välmående där goda vänskapsrelationer och en positiv träningskultur kan vara avgörande för välmåendet. Studien kom även fram till negativa och positiva faktorer som påverkar elitgymnastens välmående. De positiva är: motivation, attityd, självkännedom & mognad och mental träning. De negativa är: press, överträning och skador, tar mycket fritid och konsekvenser av intensiv träning. Då det framkom i studien att gymnaster blir uppmanade att träna även fast de är sjuka vore det intressant för vidare forskning att undersöka hur tränare tar hänsyn till elitgymnasternas dagsform och välmående i förhållande till träningen.

  • Roe, Daniel
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogisk idrottsforskning.
    Hugo, Martin
    Jönköping University.
    Larsson, Håkan
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogisk idrottsforskning.
    'Rings on the water': examining the pedagogical approach at a football program for detained youth in Sweden.2019Ingår i: Sport in Society: Cultures, Media, Politics, Commerce, ISSN 1743-0437, E-ISSN 1743-0445, Vol. 22, nr 6, s. 919-934Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Studies indicate that sport within youth institutional settings can be beneficial (e.g. learning social skills) or problematic (e.g. social exclusion) depending on how they are structured, delivered and, ultimately, experienced by students. In this article, we examine the experiences of students and staff in an educational sport program at a Swedish all-male youth detention home (ages 16–20) in order to increase understanding of the pedagogical approach of a sports-based program for detained youth. Drawing on interviews with both students and staff, we identify and elaborate four aspects of the program—building a pedagogical platform, 'seeing' and meeting students, creating a supportive environment, and thinking beyond the institution—that were collectively represented to initiate and guide a process of growth and change for students. We discuss how these aspects of the program's pedagogical approach, in contrast to deficiency-based approaches, can provide a useful framework for delivering sport in ways that can benefit detained youth and other young people in socially vulnerable situations. ABSTRACT FROM AUTHOR

  • Rosén, Johanna S
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Laboratoriet för biomekanik och motorisk kontroll (BMC).
    Arndt, Anton
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Laboratoriet för biomekanik och motorisk kontroll (BMC). Karolinska institutet.
    Goosey-Tolfrey, Victoria L
    Loughborough University, UK.
    Mason, Barry S
    Loughborough University, UK.
    Hutchinson, Michael J
    Loughborough University, UK.
    Tarassova, Olga
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Laboratoriet för biomekanik och motorisk kontroll (BMC).
    Bjerkefors, Anna
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Laboratoriet för biomekanik och motorisk kontroll (BMC).
    The impact of impairment on kinematic and kinetic variables in Va'a paddling: Towards a sport-specific evidence-based classification system for Para Va'a.2019Ingår i: Journal of Sports Sciences, ISSN 0264-0414, E-ISSN 1466-447X, s. 1-9Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Para Va'a is a new Paralympic sport in which athletes with trunk and/or leg impairment compete over 200 m. The purpose of this study was to examine the impact of impairment on kinematic and kinetic variables during Va'a ergometer paddling. Ten able-bodied and 44 Para Va'a athletes with impairments affecting: trunk and legs (TL), legs bilaterally (BL) or leg unilaterally (UL) participated. Differences in stroke frequency, mean paddling force, and joint angles and correlation of the joint angles with paddling force were examined. Able-bodied demonstrated significantly greater paddling force as well as knee and ankle flexion ranges of movement (ROM) on the top hand paddling side compared to TL, BL and UL. Able-bodied, BL and UL demonstrated greater paddling force and trunk flexion compared to TL, and UL demonstrated larger bottom hand paddling side knee and ankle flexion ROM compared to BL. Significant positive correlations were observed for both male and female athletes between paddling force and all trunk flexion angles and ROM in the trunk and pelvis rotation and bottom hand paddling side hip, knee and ankle flexion. The results of this study are important for creating an evidence-based classification system for Para Va'a.

  • Lager, Johanna
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Juvas Sjöström, Ida
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Intellektuell gemenskap: En studie om fysisk aktivitet i grupp på daglig verksamhet2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställning

    Syftet är att undersöka vilka förutsättningar som påverkar deltagande i fysisk aktivitet hos personer med intellektuell funktionsnedsättning som går på daglig verksamhet.

    • Vilka faktorer främjar till deltagandet i fysisk aktivitet?
    • Vilka faktorer hindrar till deltagandet i fysisk aktivitet?
    • Vad är upplevelsen av organiserad gruppträning?

    Metod

    En kvalitativ design med intervju som valdes som undersökningsmetod. Urvalet består av 4 arbetstagare och 1 coach verksamma vid dagliga verksamheter. Datainsamlingen genomfördes genom semistrukturerade intervjuer, där två intervjuguider utformades. En anpassad till arbetstagarna och en till coachen. Intervjuguiden grundades på KASAMs tre komponenter begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Efter transkribering av intervjuerna analyserades dessa genom en innehållsanalys.

    Resultat

    Arbetstagarna ansåg att fysisk aktivitet har positiv inverkan på den fysiska och psykiska hälsan. Socialt stöd upplevs vara en avgörande faktor till deltagande i fysisk aktivitet enligt coach och arbetstagare. Hinder till deltagande anges vara psykisk ohälsa, kommunikationssvårigheter och negativa känslor kring transportering. Samtliga arbetstagare ansåg att social interaktion, delaktighet och gemenskap är de viktigaste faktorerna till deltagande i fysisk aktivitet. Dessa faktorer framkom i analysen mot känsla av sammanhang (KASAM) där samspelet mellan begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet påverkar deltagandet i fysisk aktivitet.

    Slutsats

    Socialt stöd, social interaktion och upplevd förbättrad ångesthantering är främjande faktorer som skapar en känsla av sammanhang kring fysisk aktivitet på daglig verksamhet för personer med IF. Hinder och faktorer som motverkar känslan av sammanhang och till deltagande i fysisk aktivitet är transport till och från aktiviteten, den psykiska ohälsan samt brist på initiativtagande. Organiserad gruppträning främjar fysisk aktivitet eftersom den organiseras av andra personer.

  • Erlandsson, Edvin
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Veganismens motiv och effekter på det psykiska välbefinnandet2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte

    Syftet med studien är att genom intervjuer ta reda på vad som föranleder veganers val till sin kosthållning samt analysera hur denna livsstilsförändring har påverkat dem psykiskt.

    Metod

    I studien intervjuades två stycken veganer, en man och en kvinna, vid separata tillfällen. En semistrukturerad intervjuguide utformades. Intervjuerna spelades in med iPhones applikation för röstinspelning. Intervjuerna transkriberades och utifrån transkriberingen utformades en innehållsanalys i vilken diverse meningsbärande enheter extraherades för att kunna identifiera förekommande teman.

    Resultat

    Studien visar på att det kan finnas flera olika motiv till att bli vegan men att det kan vara en enskild faktor som inducerar livsstilsförändringen till att bli vegan. I föreliggande studie framgår det att denna faktor, i ett av fallen, är en oväntad ögonkontakt med ett djur i en lastbil som är påväg mot ett slakthus. I det andra fallet visas det att en informationsskylt om hur mycket nötkött påverkar klimatet är den orsakande faktor som leder till att livsstilsförändringen påbörjas. I studien framgår det även att omställningen till en vegansk diet kan bringa ett ökat psykiskt välbefinnande på olika sätt. Bland annat genom att man börjat följa sina egna värderingar och är delaktig i en förändring man vill se i samhället. Det kan å andra sidan även leda till att man får ta emot en del kritiska synpunkter gällande sitt rådande livsstil.

    Slutsats

    Denna studie kan inte ge någon förklaring som kan appliceras på en större skala till varför individer överlag väljer att bli veganer. Den kan heller inte fastställa några samband mellan livsstilsförändringen och dess efterverkningar. Däremot kan den bidra till en ökad förståelse kring vad som föranleder veganers val till sin kosthållning samt vad denna livsstilsförändring har medfört för efterverkningar i och med de djupgående personliga uttalanden som berör föreliggande frågeställningar.

  • Kilger, Magnus
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogisk idrottsforskning.
    From hard work to grit: On the discursive formation of talent2019Ingår i: Scandinavian Sport Studies Forum, ISSN 2000-088X, E-ISSN 2000-088X, Vol. 10, nr 2, s. 29-50Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article examines the long historical interest for the selection of young talented children in sports. This seemingly everlasting search for talents and the quest for the especially gifted is followed by the practice of trying to find and select the right individuals. This paper elucidates historical representations of talent and talent selection in a series of professional sports literature in Sweden during the 1930s, 1980s, 1990s and 2010s.

    Drawing on a discourse analytic approach, it illustrates the historical understanding of selection and how such practices produce formations of legitimacy. The study shows how certain historical elements reoccur in contemporary selection discourse and how specific actions are transformed into personal characteristics. These selection processes construct a rationale for a legitimate selection and illustrate how talent selection is based on historically specific assumptions, normative and moral statements and activities connected to a specific discursive formation. This insight can underlines that talent selection cannot be understood as essential skills identified through observation, tests or interviews. It is rather to be understood as a discursive repertoire responding to a specific historical legitimacy.

  • Schantz, Peter
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet, FoU-gruppen för rörelse, hälsa och miljö.
    Helhetsperspektiv på landskapet och människors hälsa.2004Ingår i: Biologisk mångfald. Städernas grönområden.: Vad kan vi lära av nationalstadsparker i Sverige och Finland?, Stockholm, 2004Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Detta är en dokumentation från konferensen: Biologisk mångfald. Städernas grönområden. Vad kan vi lära av nationalstadsparker i Sverige och Finland? 6 maj 2004, Beijersalen, Kungl. Vetenskapsakademien (KVA), Frescati, Stockholm. Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Kungl. Skogs-och Lantbruksakademien, Naturvårdsverket, Kungl. Vetenskapsakademien, Boverket, Riksantikvarieämbetet, och Svenska kommunförbundet.

  • Phunipananta Muñoz, Antonio
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Nilsson, Viktor
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Friluftsliv i skolan: En kvalitativ studie om idrottslärares arbete med friluftsliv i ämnet idrott och hälsa2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet har varit att undersöka lärares förställningar om och arbete med friluftsliv i skolämnet idrott och hälsa.

    • Vad är friluftsliv för idrottslärarna?
    • Hur bedrivs undervisningen i friluftsliv?
    • Hur uppfattar lärare i idrott och hälsa elevernas kunskapsnivå i friluftsliv?
    • Vad ska eleverna lära sig och vad ska betygsättas?

    Metod

    Metoden som användes var kvalitativ och i form av semistrukturerade intervjuer. I intervjuerna deltog en kvinnlig och fem manliga idrottslärare verksamma på högstadieskolor i Stockholm. Urvalet skedde genom ett slumpmässigt urval utifrån ett mailutskick till 27 högstadieskolor. Som teoretisk referensram har läroplansteori och de tre arenorna formulerings-, transformerings- och realiseringsarenan använts för att analysera och diskutera studiens resultat.

    Resultat

    Lärarna anger att friluftsliv är något som sker ute i naturen och det som karakteriserar friluftsliv är att det ska främja naturupplevelser och välbefinnande. Lärarna i studien arbetar med undervisning i friluftsliv på flera sätt och med många olika aktiviteter: vandringar, allemansrätt, övernattning, skridskoåkning, orientering m.m. Omfattningen av antalet friluftsdagar är minst en per år och i enstaka fall upp till sex dagar per år. Lärarna uppfattar elevernas kunskapsnivå som väldigt olika, bl.a. beroende på var skolan ligger geografiskt och föräldrars påverkan. Betygsbedömningen sker utifrån elevernas förmåga att samarbeta, planera, genomföra och värdera sina insatser i friluftsliv samt förmåga till samarbete och att ta ansvar. I utsagorna framkommer ingen tveksamhet kring vad kunskapskraven innebär och/eller vad som ska bedömas inom området friluftsliv och utevistelse.

    Slutsats

    Lärarna i studien är överlag positiva till att undervisa i friluftsliv, och uppfattar inte svårigheter med att överföra den givna kunskapen på formuleringsarenan till realiseringsarenan. På transformeringsarenan görs överväganden kring vilken typ av aktiviteter som är möjliga att genomföra och vilken typ av samordning som behöver ske (eller inte) mellan lärare och ämnen.  I denna studie framgår att lärarna söker och hittar stöd i styrdokumenten för planering, genomförande och betygsättning av elevernas kunskaper.

  • Bestic, Milos
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Eriksson Petersson, Adam
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    E-sport – ”Jag ser den som vilken idrott som helst”: En kvalitativ studie om utbildning med E-sportprofil i svensk gymnasieskola2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med denna studie är att undersöka hur E-sportprofiler på svenska gymnasieskolor ser ut i förhållande till vilket lärande som sker genom datorspelande, hur skolorna och utbildningen arbetar med spelproblematik och hur utbildningens utformning ser ut.

    • På vilket sätt involverar lärare spelproblematik i sin undervisning?
    • Vad innebär och innefattar fenomenet E-sport som inriktning i svensk gymnasieskola?
    • Hur talar lärare kring vilket lärande och vilka lärprocesser som sker inom E-sportutbildningen?

    Metod

    Denna studie har genomförts med en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer gjorts med 6 lärare som arbetar på E-sportprofilerade skolor i Sverige. Intervjuerna genomfördes utifrån en intervjuguide där följdfrågor lades till för att komma så nära ämnet i fråga som möjligt. Ett teoretiskt ramverk i form av det sociokulturella perspektivet på lärande har använts som analysverktyg.

    Resultat

    Samtliga skolor arbetar i olika hög grad med spelproblematik, vilket inkluderar ett förbyggande perspektiv. Utbildningen skiljer sig åt mellan skolorna då profilen går under olika kurser eller helt utan kurs. En bidragande faktor till detta är att Skolverket inte har någon utformad kursplan för en E-sportprofil. Samtliga skolor hade ett bestämt och begränsat urval av spel för att effektivisera undervisningen. Lärarna talade kring många saker som lärs på utbildningen. Det som var gemensamt för samtliga var de kommunikativa och sociala vinningarna som elever får genom E-sport för deras framtida liv.

    Slutsats

    Utbildningens skillnader mellan skolorna beror på avsaknad av ämnesplan med inriktning E-sportprofil. Då E-sporten innefattar mer än bara spelande finns lärdomar som berör social interaktion, kommunikation och samarbete vilket kommer till nytta för elevers framtid. Spelproblematik behandlas av samtliga lärare men med olika innehåll, vilket ger olika typer av kunskap för eleverna.

  • Mattsson, Casey
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Sandström, Eva
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Unga idrottares (väl)mående: En kvantitativ studie om psykisk ohälsa hos elever som läser Nationell idrottsutbildning2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med studien var att undersöka förekomsten av psykisk ohälsa och i hur stor utsträckning elever som läser Nationell idrottsutbildning (NIU) på gymnasiet upplever det. Syftet var även att undersöka elevers attityder till att söka hjälp vid eventuell upplevd psykisk ohälsa. Vidare undersöktes även skillnader, likheter och samband mellan grupper. Upplever eleverna psykisk ohälsa och i hur stor utsträckning? Finns det skillnader mellan flickor och pojkar? Finns det samband mellan antal träningstimmar och psykisk ohälsa? Finns det skillnader mellan flickor och pojkar? Hur är attityderna till att söka hjälp vid eventuellt behov? Finns det skillnader mellan flickor och pojkar?

    Metod

    Studien genomfördes på NIU-elever (N=146) i Sverige. Av dessa var 62 stycken flickor och 84 stycken pojkar. Ett bekvämlighetsurval gjordes där sex olika skolor valdes ut. Studiens mätinstrument var digital och genomfördes under lektionens start, mitt eller avslut. De enkäter som användes var GHQ-12 och MHSAS. Kort information och syftet med studien presenterades för eleverna innan enkätundersökningen.

    Resultat

    Resultaten visar att 42 % av eleverna upplever psykisk ohälsa. Flickor upplever psykisk ohälsa i större utsträckning än pojkar med en signifikant skillnad (Z=-5,321, p<0,001). De individer som uppgett att de tränar fler timmar per vecka också var de som i högre grad angett sig uppleva mer psykisk ohälsa (r=0,230 och p=0,005). Det fanns en korrelation mellan pojkars upplevda psykiska ohälsa och antal träningstimmar (r=0,292, p=0,007). Över hälften (55 %) av de tillfrågade har en positiv attityd till att söka hjälp vid eventuella psykiska besvär. Ingen signifikant skillnad fanns mellan grupperna.

    Slutsats

    Studiens slutsats är att lite mer än en tredjedel av eleverna upplever psykisk ohälsa. Studien visar även att flickor upplever psykisk ohälsa i högre grad än pojkar. De individer som uppgett att de tränar fler timmar per vecka också var de som i högre grad angett sig uppleva mer psykisk ohälsa. Det fanns även ett samband mellan pojkars upplevda psykiska ohälsa och antal träningstimmar. Resultatet kan användas för att genomföra ytterligare undersökningar för att skapa en större förståelse för unga idrottares psykiska hälsa.​

  • Knutsson, Filip
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Lundberg, Markus
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Skolan, elever och livslång fysisk hälsa: En kvalitativ studie om elevers syn på livslång fysisk hälsa och skolans förmåga att lära ut den2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med denna undersökning var att studera elevers uppfattning om livslång fysisk hälsa och skolans förmåga att lära ut den. Utifrån syftet formulerades tre frågeställningar: 1) Vad upplever gymnasieelever att de fått med sig för kunskap om det livslånga perspektivet på fysisk hälsa från skolan? 2) Hur ser gymnasieelever på sin egen förmåga att främja sin fysiska hälsa i framtiden? 3) Hur upplever gymnasieelever de kritiska ungdomsåren med hänsyn till minskad fysisk aktivitet?

    Metod

    Studien har en kvalitativ ansats där semi-strukturerade intervjuer användes som datainsamlingsmetod. Urvalet bestod av åtta gymnasieelever (16-18 år) från två olika skolor i Stockholmsområdet. Intervjuerna varade i cirka 30 minuter, transkriberades och analyserades enligt tematisk innehållsanalys. Resultatet diskuterades utifrån det teoretiska perspektivet Self-determination theory om inre- och yttre motivation.

    Resultat

    Deltagarna upplevde att skolan har haft en positiv inverkan på deras syn på livslång fysisk hälsa. Samtliga deltagare uttryckte på olika sätt att de genom skolan tagit åt sig av sambandet mellan positiva hälsoaspekter och regelbunden fysisk aktivitet. Merparten av deltagarna lyfte fram generella tankar om livslång fysisk hälsa som behandlats inom skolan, men många upplevde att ämnet ofta behandlats relativt ytligt och varit avskilt från praktiska moment. Samtliga deltagare uttryckte en vilja att upprätthålla den fysiska hälsan genom regelbunden aktivitet i framtiden och majoriteten uttryckte även att de trodde de skulle lyckas med detta. Olika typer av inre- och yttre motivation nämndes som viktiga faktorer för att främja den fysiska hälsan i framtiden, och tidsaspekten nämndes av flera som en riskfaktor. Deltagarna såg på sin nuvarande ålder som en övergångsålder där fysisk- hälsa och aktivitet ofta bortprioriteras.

    Slutsats

    Skolans förmåga att lära ut livslång fysisk hälsa upplevs som något ytlig enligt respondenterna i föreliggande studie. Gymnasieleverna förstår att det är viktigt att främja den fysiska hälsan men har svårare att uttrycka varför det är viktigt. Det tycks också finnas ett behov av att integrera teori med praktiska moment i undervisningen, för att skapa en djupare förståelse. Eleverna har emellertid en positiv framtidstro gällande främjandet av den fysiska hälsan, dock bekräftas svårigheterna i att upprätthålla aktivitetsnivåerna i den nuvarande åldern.

  • Yang, Liyun
    et al.
    KTH Royal Institute of Technology.
    Lu, Ke
    KTH Royal Institute of Technology.
    Forsman, Mikael
    KTH Royal Institute of Technology.
    Lindecrantz, Kaj
    Karolinska Institutet.
    Seoane, Fernando
    University of Borås.
    Ekblom, Örjan
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet, Björn Ekbloms forskningsgrupp.
    Eklund, Jörgen
    KTH Royal Institute of Technology.
    Evaluation of physiological workload assessment methods using heart rate and accelerometry for a smart wearable system.2019Ingår i: Ergonomics, ISSN 0014-0139, E-ISSN 1366-5847, s. 1-12Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Work metabolism (WM) can be accurately estimated by oxygen consumption (VO2), which is commonly assessed by heart rate (HR) in field studies. However, the VO2-HR relationship is influenced by individual capacity and activity characteristics. The purpose of this study was to evaluate three models for estimating WM compared with indirect calorimetry, during simulated work activities. The techniques were: the HR-Flex model; HR branched model, combining HR with hip-worn accelerometers (ACC); and HR + arm-leg ACC model, combining HR with wrist- and thigh-worn ACC. Twelve participants performed five simulated work activities and three submaximal tests. The HR + arm-leg ACC model had the overall best performance with limits of agreement (LoA) of -3.94 and 2.00 mL/min/kg, while the HR-Flex model had -5.01 and 5.36 mL/min/kg and the branched model, -6.71 and 1.52 mL/min/kg. In conclusion, the HR + arm-leg ACC model should, when feasible, be preferred in wearable systems for WM estimation. Practitioner Summary: Work with high energy demand can impair employees' health and life quality. Three models were evaluated for estimating work metabolism during simulated tasks. The model combining heart rate, wrist- and thigh-worn accelerometers showed the best accuracy. This is, when feasible, suggested for wearable systems to assess work metabolism.

  • Johansson, Hanna
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Jacobsson, Therese
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Upplevelsen av friskvård som en hälsofrämjande insats: En kvalitativ intervjustudie med arbetande kvinnor2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar: Syftet med denna uppsats var att undersöka hur arbetande kvinnor upplever friskvård som en hälsofrämjande insats och vilken betydelse det har för deras välmående i arbetslivet. Frågeställningarna i studien undersöker hur individen upplever sin hälsa på arbetsplatsen och vilka faktorer som bidrar till minskad hälsa. Sedan hur friskvården upplevs som en hälsofrämjande insats på arbetsplatsen och hur motivationen påverkas till att använda friskvårdsinsatser på arbetsplatsen.

    Metod: Sex kvalitativa intervjuer genomfördes med arbetande kvinnor som var mellan 20 och 49 år och arbetade inom i olika yrkesroller. Intervjuerna spelades in via en mobiltelefon eller diktafon och för att sedan transkriberas. Sedan gjordes innehållsanalyser av transkriberingen för att bilda huvudteman som blev: hälsa på arbetsplatsen, friskvård som en hälsofrämjande insats och motivation till friskvård.

    Resultat: Studien visade att kvinnorna upplever en sämre hälsa under stressiga perioder som då påverkar deras arbetet. Kvinnorna upplevde att arbetsgivaren har en viktig uppgift i att sätta in hälsofrämjande insatser på arbetet både för den fysiska och den psykiska hälsan. Det är viktigt att chefen informerar om friskvården och pratar mer om hälsa för att det ska kännas prioriterat. Friskvård uppfattades som en hälsofrämjande insats som arbetsgivaren erbjuder sina anställda och kan påverka hälsan positivt av kvinnorna. Däremot finns en skillnad till inställning i att använda sig av friskvård, där motivationen spelaren stor roll. Schemalagd friskvård ansågs skulle hjälpa våra deltagare att finna mer motivation samt att det skulle nå ut till de på arbetsplatsen som verkligen behöver det vilket har en stor betydelse för hälsoarbetet.

    Slutsats: Kvinnorna definierade friskvård som en hälsofrämjande insats som arbetsgivaren erbjuder sina anställda och att friskvården finns för att bibehålla personalens välmående och produktivitet. Kvinnorna upplever att friskvård hjälper till att förbättra hälsan både psykisk och fysiskt på arbetsplatsen. Det finns faktorer som behövs för att hälsoarbetet ska utnyttjas bättre och motivationen är en viktig faktor till att använda friskvårdsinsatser.

  • Markkola, Gunilla
    et al.
    Ruhn, Anita
    Antskog, Kurt
    Antskog, Bibbi
    Lindblom, Gerd
    Lindblom, Erik
    Schantz, Peter
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Lundvall, Suzanne
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Greger Carpelan: 1923-20172017Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • Edmar, Désirée
    et al.
    Nyberg, Lars
    Johansson, Bengt O.H.
    Schantz, Peter
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Sjöström, Ingrid
    Sture Koinberg: 1935-20182018Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • Bengter, Josefin
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Åhlund, Annie
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Smartphone-beroende och upplevd psykisk hälsa hos högstadie- och gymnasieelever: En kvantitativ enkätstudie2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med studien var att fastställa hur stor andel av högstadie- och gymnasieelever som är smartphone-beroende. Studien genomfördes också för att undersöka om det fanns något samband mellan högstadie- och gymnasieelevers smartphone-beroende och deras upplevda psykiska hälsa.

    • Hur stor andel av högstadie- och gymnasieelever mellan 15–19 år är smartphoneberoende?

    • Hur ser fördelningen ut mellan män och kvinnor när det gäller smartphone-beroende och upplevd psykisk hälsa?

    • Finns det något samband mellan smartphone-beroende och upplevd psykisk hälsa hos högstadie- och gymnasieelever mellan 15–19 år?

    Metod

    Det här är en tvärsnittsstudie som har en kvantitativ design och data samlades in med hjälp av en webbenkät. Målgruppen var högstadie- och gymnasieelever i åldrarna 15–19 år som ägde och använde en smartphone. Enkäten bestod av 10 frågor från Smartphone addiction scale - short version som mätte huruvida respondenten var smartphone-beroende och 14 påståenden från Warwick Edinburgh Mental Wellbeing Questionnaire om upplevd psykisk hälsa. Totalt besvarade 109 personer enkäten, varav 62 kvinnor och 47 män.

    Resultat

    50,5 % (n=55) av studiens deltagare var smartphone-beroende och 49,5 % (n=54) var ej beroende. Kvinnor skattade en något sämre upplevd psykisk hälsa med ett medelvärde på 34 (SD=8,3), männens medelvärde var 30 (SD=8,3). En något större andel kvinnor var smartphone-beroende 52 %, jämfört med männen där 49 % var beroende. Korrelationsanalysen visade att det fanns ett svagt positivt signifikant samband (r=0,24, p=0,01) mellan ett högre skattat smartphone-beroende och en sämre upplevd psykisk hälsa.

    Slutsats

    Högstadie- och gymnasieelever som skattade ett högre smartphone-beroende skattade också en sämre upplevd psykisk hälsa. Mer forskning på området behövs för att ta reda på om kausalitet föreligger. Kanske är det så att högstadie- och gymnasieelever är i behov av mer information om smartphone-användande och att det skulle kunna vara en del av skolans undervisning.

  • Nordén, Thim
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Smårs, Niklas
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Hantering av elevgrupper: En intervjustudie om lärarens upplevelse av "classroom management" i Idrott och Hälsa2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syftet med studien är att undersöka hur svenska lärare inom Idrott och Hälsa upplever hantering av elevgrupper, samt vilka metoder lärarna använder för att skapa en hållbar undervisningsmiljö i högstadiet och gymnasiet. Studiens frågeställningar är följande:

    1. Vilka utmaningar möter lärare med elevgrupper som stör undervisningen?
    2. Vilka strategier använder lärare för att hantera dessa utmaningar i undervisningen?

     

    Metod

    Genom ett subjektivt urval hittades sju erfarna lärare inom gymnasie- och grundskolenivå som deltog i undersökningen. Lärarna blev intervjuade om hantering av elevgrupper med hjälp av en semi-strukturerad intervjuguide. En innehållsanalys användes för att bearbeta empirin. Med hjälp av teoretiska ramverket ‘ecological perspective’ strukturerades resultatet i tre huvudområden: Instructional task, Managerial task och Student Social task system.

    Resultat

    De teman som presenteras utifrån första frågeställningen är: Störande moment, Konflikter och Lärarens erfarenhet. Dessa aspekter var kopplade till vilka utmaningar lärare möter med elevgrupper. De teman som presenteras utifrån andra frågeställningen är: Tydlighet, Meningsfullhet, Regler, Gränser, Konsekvenser, Lågaffektivt bemötande, Åldersskillnader, Lärarens inställning, Relationer, Trygghet, Elevsamtal och Kollegialt samarbete. Dessa aspekter var kopplade till vilka strategier lärare använder för hantering av elevgrupper. Studien visar att många lärare upplever beteendeproblem i undervisning och presenterar många olika strategier för att hantera dessa. Alla deltagare upplever att skapa relationer med eleverna är en av de viktigaste strategierna för effektiv hantering av elevgrupper.

     

    Slutsats

    Studien belyser kunskapen om vilka utmaningar lärare kan uppleva i undervisningen, samt strategier för att hantera dessa utmaningar. Både lärare och lärarstudenter kan få användning av ytterligare kunskap om hantering av elevgrupper och mer möjligheter för utbildning är nödvändigt inom detta område.

  • Söderström, Felicia
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Liljeström, Andrea
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Hälsoarbetet i grundskolan: En kvalitativ intervjuundersökning om hälsopedagogens, rektorernas och kommunens hälsoarbete på grundskolor i Stockholms stad.2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar. Syftet med studien var att undersöka hur hälsoarbetet såg ut rörande hälsofrågor kring fysisk aktivitet och hälsosam kost för att främja psykisk hälsa hos elever i grundskolan. Forskarna formulerade två frågeställningar; Hur ser hälsoarbetet ut på en skola med anställd hälsopedagog, till skillnad på en skola utan anställd hälsopedagog utifrån rektorns och hälsopedagogens perspektiv? Hur arbetar Stockholms stad med hälsoarbete på grundskolor?

    Metod. Studiens material samlades genom intervjuer som följdes av en semistrukturerad intervjuguide. Två rektorer, en hälsopedagog och en medarbetare från Stockholms stads projekt "Spring i benen" deltog. De semistrukturerade intervjuerna hölls av båda forskarna i studien och innehöll frågor rörande hälsoarbetet på deras arbetsplatser. Svaren från intervjuerna transkriberades ordagrant av forskarna och därefter formulerades en innehållsanalys för att identifiera teman.

    Resultat. Av resultatet visades skillnader i arbetet. Den ena skolan hade ett preventivt och främjande hälsoarbete inom fysisk aktivitet, psykisk hälsa och kunskapsspridande om hälsosamma kostvanor och den andra skolan hade inte kommit lika långt. Till skillnad från den andra skolan hade den en tydlig hälsoprofil och en anställd hälsopedagog som arbetade dagligen med föregående sysslor. Samtliga hade en medvetenhet om den senaste forskningen om vilka negativa effekter som kan uppstå vid fysisk inaktivitet och sämre kostvanor. Det som framkom var orsakerna till de brister som fanns i det hälsofrämjande arbetet var på grund av ekonomiska aspekter samt lågt stöd från kommunen.

    Slutsats. Det som framgår i denna studie var att rektorerna ansåg att det bör läggas resurser på det hälsofrämjande arbetet i skolan. Skolan är den arena där många barn och ungdomar möts på vilket ger stor chans att förändra alltför stillasittande barn och ungdomar. Genom pågående projekt som omnämnts i studien och den kunskap hälsopedagogen besitter, ökar chansen till att barn och ungdomar når upp till de rekommenderade målen om 60 minuter fysisk aktivitet om dagen. Med projektet "Spring i benens" vägledande satsning för hälsofrämjande arbete på skolor skulle fler skolor kunna ta hjälp av dem och även där minska andel barn och ungdomar med någon form av psykisk ohälsa.

  • Askman, Sebastian
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Lindberg, Sofie
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Att arbeta med kroppsideal i idrott och hälsa - vad innebär det?: En kvalitativ studie om hur lärare på gymnasiet arbetar med kroppsideal2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med den här studien är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa på gymnasiet resonerar kring att arbeta med kroppsideal i undervisningen. Studien är av kvalitativ art och har en läroplansteoretisk utgångspunkt.

    - Hur arbetar lärare med kroppsideal i ämnet idrott och hälsa?

    - Vilka utmaningar anser lärarna att det finns med undervisning i kroppsideal?

    Metod

    Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes på gymnasielärare i ämnet idrott och hälsa på skolor i Stockholms län. Intervjuerna analyserad genom teoriledd tematisk analys.

    Resultat

    Intervjuerna påvisade att undervisningen om kroppsideal i stor utsträckning präglades av diskussioner i minder eller större grupper och att eleverna examineras genom antingen muntliga diskussioner eller skriftliga reflektionsuppgifter. De största utmaningarna för lärarna vid undervisningen var att ämnet kan var känsligt att prata om samt att det är svårt att veta exakt vad som skall läras ut gällande kroppsideal eftersom begreppet kroppsideal är svårdefinierat för lärarna.

    Slutsats

    Lektionerna präglas av diskussioner och det kan vara svårt att veta vad undervisningen skall innehålla.

  • Österman, Jenny
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Lindstrand, Sanna
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Kan fyra veckors yoga reducera stress hos domstolshandläggare på Nacka tingsrätt?: En kvantitativ interventionsstudie2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet är att studera om yoga kan minska stress hos domstolshandläggare vid mark- och miljödomstolen i nacka tingsrätt. Frågeställning: Kan fyra veckors yoga reducera stress hos domstolshandläggare på Nacka tingsrätt? Den sekundära frågeställningen är: Finns det ett samband mellan den självuppskattade stressen och de fysiologiska testerna?

    Metod

    För att få bästa möjliga pålitlighet har två olika enkäter samt två olika fysiologiska tester används före- och efter interventionen. Enkäter som användes var PSS10 som mäter stress och KEDS som mäter utmattning. De fysiologiska testerna består av blodtryck och puls. Interventionen bestod av 2 yogapass i veckan under en period på 4 veckor för kontorsanställda på Nacka tingsrätt.

    Resultat

    Testpersonerna skattade sig 11% bättre på Perceived Stress Scale (p=0,034) med samt utan bortfall. En förbättring kan ses på utmattningsenkäten där testgruppen utan bortfall förbättrades med 30% dock utan att signifikant data (p=0,081). Däremot hade testgruppen med bortfall en signifikant förbättring med 33,33% (p=0,049). De fysiologiska testerna (blodtryck och puls) visar inget förbättrat värde efter yogan. Urvalet bestod av: Utan bortfall - 10 deltagare där medelåldern var 37,8 år. Med bortfall - 9 deltagare där medelåldern var 38,2 år. Det var 1 man och 9 kvinnor.

    Slutsats

    Kontorsanställda deltog i ett 4 veckors yogaprogram där de reducerade den självupplevda stressen. Däremot var ingen skillnad i fysiologiska faktorer efter yoga funnen. Eftersom de fysiologiska testerna inte visar ett samband med yogan utesluts ett cross-sectional samband. Mer forskning behövs för att kunna urskilja om de fysiologiska faktorerna kan påverkas av yoga.

  • Löfgren, Elin
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Nordenskiöld, Natalie
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Lika vård för alla?: En kvantitativ studie om bäckenbottenbedömningen efter förlossningen vid eftervårdsbesöket i Sverige idag2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet var att undersöka i vilken utsträckning mödrahälsovården i Stockholms läns landsting följer de riktlinjer som finns gällande bäckenbottenbedömning och information om knipträning vid eftervårdsbesöket och om det skiljer sig mot övriga landet. Syftet följs av ett flertal frågeställningar men den primära lyder; i vilken utsträckning har nyförlösta kvinnor fått information gällande knipövningsinstruktioner samt blivit erbjudna en vaginal undersökning hos mödrahälsovården?

    Metod

    Kvinnor i Sverige som fött barn 2018 deltog. Tillsammans med ett brev skickades en enkät ut till 6155 personer i 3 olika facebookgrupper och fanns tillgänglig i två veckor. Resultaten sammanställdes via överföring från Google formulär till tabeller i Excel. De data som samlades in analyserades i programmet SPSS. Av 155 svar inkluderades totalt 108 svar i analysen, 32 från Stockholm och 76 från övriga landet. 48 svar togs bort på grund av att de inte nådde upp till inklusionskriterierna.

    Resultat

    Sett till hela landet blev 73% (n=79) av kvinnorna erbjudna en vaginal undersökning vid eftervårdsbesöket hos mödrahälsovården medan 23% (n=25) inte blev det (vet ej, n=1, bortfall, n=3). I Stockholm blev 75% (n=24) erbjudna en undersökning. 51% (n=55) av alla kvinnor fick instruktioner om knipövningar, 44% (n=48) fick inte det (vet ej, n=3, bortfall n=2). Resultaten i Stockholm säger att 50% (n=16) fick knipinstruktioner. Av de kvinnor som förlösts vaginalt blev 79% (n=71) erbjudna en vaginal undersökning vid eftervårdsbesöket samtidigt som endast 44% (n=8) av de som förlösts med kejsarsnitt blev erbjudna samma undersökning (p=0,001). 10% (n=11) av kvinnorna uppgav att de hade urininkontinens och 73% (n=8) av de här kvinnorna ville ha fler träffar med utbildad personal för stöd och hjälp med knipträning.

    Slutsats

    Resultaten bekräftade hypotesen om att riktlinjerna ej efterföljdes i den utsträckning de borde, både gällande bäckenbottenbedömning och information om träning. Inga direkta skillnader kan ses vid jämförelser mellan Stockholm och övriga landet, med undantag för förekomst av urininkontinens, vilken var större i Stockholm. En viktig skillnad kan dock ses vid jämförelsen av att de som förlösts vaginalt i större utsträckning blev erbjudna en vaginal undersökning vid eftervårdsbesöket än de som förlösts med kejsarsnitt. Från de kommentarer kvinnorna lämnat går även att utläsa att flertalet vill ha mer och personligare information.

  • Eriksson, Maria
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Larsson, Björn
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Ergometri - konditionstest på cykel: En undersökning av hur Åstrandstestet utvecklades och används idag2001Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte

    Syftet är att undersöka Per-Olof och Irma Åstrands tillvägagångssätt vid skapandet av det submaxirnala cykelergometertest som kallas "Åstrandstestet" samt att reflektera övertestets validitet och reliabilitet.

    Metod

    Studien är baserad på litteraturstudier samt en djupintervju med Per-Olof Åstrand. Samtal har förts med Sture Malmgren, en av författarna till boken Konditionstest på cykel samt med Per-Olof Åstrand för att undvika oklarheter.

    Resultat

    Vårt huvudfynd visar att vid den ursprungliga utformningen och framtagningen av det submaximala cykelergometertest som kallas Åstrandstestet, genomfördes flera submaximala tester där resultaten från försökspersonernas första test exkluderades. Alla personer som testas submaximalt med hjälp av Åstrandstestet så som det används idag, då resultaten från det första testet används, kan få ett felaktigt värde, I dagsläget finns inga studier som visar hur stort felet kan bli eftersom olika människor påverkas olika av exempelvis nervositet. Därför är det svårt för författarna till detta examensarbete att bedöma vilken betydelse exkluderingen av det första testet har för testets noggrannhet.

    Slutsats

    Om Åstrandstestet ska användas som metod för att uppskatta en persons maximala syreupptagningsförmåga är det av största vikt att det används på ett sätt som minskar felmarginalerna. För att uppnå detta bör man låta försökspersonen göra ett förtest för att vänja sig vid metod, utrustning och försöksledare.

  • Genlott, Rebecca
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Robèrt, Neah
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Korta rörelsepauser under lektionstid: Har detta en positiv effekt på koncentrationen och den kognitiva förmågan hos en klass i årskurs 9?2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Fler rör sig mindre och det börjar redan i skolåren. En stor del av skoldagen består av stillasittande lektioner och i de högre årskurserna ökar stillasittandet alltmer. Det finns en mängd strategier som har utvecklats för att integrera fysisk aktivitet i inlärningsmiljön, såsom fysiskt aktiva lektioner benämnt som movement integration, (MI).

    Syfte och frågeställning

    Syftet med denna studie var att se om korta rörelsepauser under lektionstid kunde öka den kognitiva förmågan och koncentrationsförmågan, samt bryta stillasittandet för elever i årskurs 9. Frågeställning som undersöktes var: Kan den kognitiva förmågan och koncentrationsförmågan förbättras av korta rörelsepauser under lektionstid i årskurs 9?

    Metod

    Studien riktade sig till en klass i årskurs 9 med 27 elever. Metoden som användes var en kvantitativ mätmetod, där eleverna fick fylla i en enkät om deras upplevda koncentration i klassrummet och ett kognitivt ord- och färgtest (Stroop) innan och efter interventionen. Under en period på 3 veckor skulle klassen utföra rörelsepauser under de teoretiska lektionerna. Dessa rörelsepauser skulle utföras var 20:e minut under cirka 2–3 minuter och kunde innehålla knäböj, dansrörelser och avslappningsövningar med mera.

    Resultat

    Av totalt 27 elever slutförde 25 stycken studien. Resultaten från två frågor i enkäten visade signifikanta förbättringar gällande den upplevda koncentrationen och ljudnivån i klassrummet. Ord- och färgtestet visade en signifikant förbättring i tid.

    Slutsats

    Rörelsepauser kan ha en positiv påverkan på elevernas upplevda koncentrationsförmåga och kognitiva förmåga, men det behövs mer forskning kring området. Det är viktigt att poängtera att all rörelse är betydelsefull oavsett under hur lång tid övningen utförs. Det behövs bara att eleverna gör enkla rörelser i klassrummet för att det ska ge effekt på deras koncentration och kognitiva förmåga.

  • Lindberg, Felicia
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Fex Rytterborg, Julia
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Anti-stressträning: En kvantitativ tvärsnittsstudie2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar: Syftet är att studera om träning på olika intensitetsnivåer påverkar upplevd stress hos kvinnor i Sverige. Denna studie kommer svara på dessa frågeställningar: 

    1. Finns det någon skillnad i upplevd stress hos kvinnor som deltar på lågintensiv träning i form av promenader jämfört med kvinnor som deltar på högintensiv träning i form av löpning?
    2. Finns det någon skillnad i upplevd stress hos kvinnor som deltar på högintensiv träning i form av löpning jämfört med kvinnor som inte tränar alls?
    3. Finns det någon skillnad i upplevd stress hos kvinnor som deltar på lågintensiv träning i form av promenader jämfört med kvinnor som inte tränar alls?          

    Metod: Studien är en tvärsnittsstudie, genom enkätundersökningar har skillnader i upplevd stress jämförts på kvinnor med medelålder 39,03 år ( ± 14,44), som antingen tränat högintensivt eller lågintensivt. Resultaten har jämförts med en referensgrupp bestående av kvinnor som inte tränar alls. Perceived Stress Scale-10 (PSS10) inklusive tio stycken intensitets-frågor för inklusion i studien skickades ut via sociala medier, Facebook.

    Resultat: En signifikant skillnad sågs vid jämförandet av kvinnor som tränar högintensivt och referensgrupp, (p=0,001), poängmässig skillnad i PSS10; 7,67 poäng. Ingen signifikant skillnad redovisades mellan högintensiv och lågintensiv grupp (p=0,737), detsamma gällde lågintensiv och referensgrupp (p=0,081).

    Slutsats: Högintensiva kvinnor hade reducerad upplevd stress jämfört med kvinnor som inte tränade alls. Ingen skillnad i upplevd stress kunde urskiljas mellan kvinnor som tränar lågintensivt och kvinnor som tränade högintensivt. Samma gällde kvinnor som tränade på låg intensitet jämfört med kvinnor som inte tränade alls, ingen skillnad i upplevd stress.

  • Gustafsson, Ronja
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Askeholm, Ellinor
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Sambandet mellan self-efficacy och stillasittande tid hos kontorsarbetare2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med den här tvärsnittsstudien är att undersöka om självskattad self-efficacy och mängden stillasittande under en vecka möjligtvis kan ha ett samband. Frågeställning: Finns det ett samband mellan självskattad self-efficacy och objektivt mätt stillasittande hos kontorsarbetare?

    Metod

    En studie som avser att analysera eventuella samband mellan uppmätt stillasittande och självskattad self-efficacy. Detta görs genom att använda befintliga baslinjedata från en pågående interventionsstudie som inkluderar 2 företag med huvudsakligen kontorsbaserade arbetsuppgifter. Sammanlagt användes data från 51 stycken deltagare med en medelålder på 42 år. Endast ett av företagets data användes som underlag för denna studie. Data som används är från en inclinometer (ActivPAL 3) och en enkät; Exercise Self-Efficacy Scale (S-ESES).

    Resultat

    När medelvärdet på enkäten jämförs med medelvärdet på stillasittandet i en korrelationsanalys fanns det inte något signifikant samband (p=0,92. r= -0,014).

    Slutsats

    Vår slutsats är att inget samband fanns mellan självskattad self-efficacy och objektivt mätt stillasittande hos kontorsarbetare, men att ytterligare forskning krävs för att kunna utforska detta område ytterligare.

  • Lundberg, Therese
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Lundell Karlberg, Kajsa
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Var är tjejerna?: Tonårstjejers upplevelse av idrott2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur fem tonårstjejer (13 - 19 år) som för närvarande inte är aktiva i en idrottsförening uppfattar organiserad idrott och idrottande i förening. Frågeställningarna är: Varför är inte dessa tonårstjejer aktiva inom föreningsidrotten? Vilka faktorer påverkar viljan att delta i föreningsidrott? Hur förhåller sig dessa fem tjejer till organiserad idrott som fenomen?

    Metod Fem semistrukturerade intervjuer om vardera cirka trettio minuter genomfördes. Bekvämlighetsurval användes som metod för att med hjälp av sociala medier samt närstående efterfråga lämpliga informanter. Urvalskriterier var att tjejerna skulle vara mellan 13 - 19 år och för närvarande inte vara aktiva inom någon föreningsidrott.

    Resultat De olika anledningarna till att inte vara aktiv inom föreningsidrotten som framkommit i studien är ekonomi, geografi, toppning inom laget samt tidsbrist. Några faktorer som påverkar viljan att delta i föreningsidrott är en känsla av tvång, elitsatsning, tävlingsmoment, otrevlig fysisk och social miljö. Tjejerna i studien hade delade meningar, av vissa uppfattas idrottande som naturligt och roligt, av andra som alltför tävlings- och betygsinriktat. Hos vissa tjejer fanns en önskan om att delta i föreningsidrott i framtiden medan andra inte uttryckte någon sådan önskan. Samtliga informanter berättade att de var fysiskt aktiva på fritiden, dessa aktiviteter var bland annat gym, dans, hemmaträning och promenader.

    Slutsats Tjejer som inte är aktiva inom en idrottsförening har en överlag negativ bild av idrott i organiserad form men tycks trots detta vilja vara aktiva och träna även om de inte kan identifiera sig som en idrottsperson. Det framkommer en bild av att föreningsidrotten inte är anpassad för personer som vill satsa på skolan, eller inte vill elitsatsa.

  • Blomstrand, Eva
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet, Eva Blomstrands forskningsgrupp.
    Schantz, Peter
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet, FoU-gruppen för rörelse, hälsa och miljö.
    Berit Sjöberg: 1939-20182019Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • Helgadóttir, Björg
    et al.
    Karolinska Institutet.
    Narusyte, Jurgita
    Karolinska Institutet.
    Ropponen, Annina
    Karolinska Institutet.
    Bergström, Gunnar
    Karolinska Institutet.
    Mather, Lisa
    Karolinska Institutet.
    Blom, Victoria
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi. Karolinska Institutet.
    Svedberg, Pia
    Karolinska Institutet.
    The role of occupational class on the association between sickness absence and disability pension: A Swedish register-based twin study.2019Ingår i: Scandinavian Journal of Work, Environment and Health, ISSN 0355-3140, E-ISSN 1795-990X, artikel-id 3816Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objectives The aim of this study was to examine the association between long-term sickness absence (LTSA) due to mental disorders and musculoskeletal disorders and all-cause disability pension (DP) among blue- and white-collar workers. A secondary objective was to examine the influence of familial factors on the associations. Methods This was a prospective twin cohort study of 42 984 individuals (21-64 years at baseline), 3017 of whom had a new LTSA spell (>14 days) due to mental or musculoskeletal disorders in 2005-2006. Average follow-up time was 5.4 years. Survey data on occupational class and register data on LTSA and DP were used. Cox proportional hazards regression was applied to calculate hazards ratios (HR) with 95% confidence intervals (CI). Results During follow-up, 989 participants went on disability. LTSA due to mental disorders and musculoskeletal disorders led to similar HR for DP among both white- and blue-collar workers when compared to white-collar workers not on LTSA (reference group). LTSA ≥6 months due to musculoskeletal disorders was associated with a higher risk of DP for white-collar (HR 31.50, 95% CI 20.45-48.52) than blue-collar (HR 17.64, 95% CI 13.08-23.78) workers when compared to the reference group. HR were lower in the discordant twin pair models for LTSA due to mental disorders than in the whole cohort. Conclusions White-collar workers on LTSA due to musculoskeletal disorders are especially vulnerable to all-cause DP. This pattern was not present for LTSA due to mental disorders. Familial factors seem to influence the association between LTSA due to mental disorders and all-cause DP.

  • Gustafsson, Hanna
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Backman, Philippa
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    #Sociala medier och unga kvinnor: En tvärsnittsstudie om sambandet mellan användning av Instagram och Youtube och internalisering av nutidens kroppsideal2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte Den här studien undersöker huruvida användandet av Instagram och Youtube korrelerar med kvinnors internalisering av samtidens kroppsideal. Syftet besvaras med hjälp av frågeställningarna, finns det ett samband mellan att vilja efterlikna idealet och användandet av sociala medier, specifikt Instagram och Youtube? och finns det ett samband mellan att känna press från sociala medier att efterlikna samtidens utseendeideal och användandet av sociala medier, specifikt Instagram och Youtube?

    Metod Deltagarna i studien var unga kvinnor mellan 18-30 år. Majoriteten var studerande i ålderskategorin 21-23 samt 24-26. I studien användes en del av en validitets- och reliabilitetstestad enkät för att mäta internalisering och upplevd press från sociala medier tillsammans med en egenkonstruerad del, som behandlade användningen av sociala medier, specifikt Instagram och Youtube.

    Resultat Slutligen i denna studie var det 130 deltagare varav 20 var bortfall. Det var 66 % av deltagarna som följde träningskonton på Instagram respektive 30 % på Youtube. 19 % upplevde att det var ganska viktigt medan 10 % upplevde det mycket viktigt att få likes på sina inlägg. Hälsorelaterade konton följdes av 45 % på Instagram och 17 % på Youtube. Resultaten visade ett starkt samband mellan att uppleva press från sociala medier och internalisering av idealet. Det förelåg samband mellan användning av Instagram och internalisering där två starka faktorer var hur viktigt deltagarna ansåg det var att få likes på sina bilder och att de följde träningsrelaterade konton. Vad gäller Youtube sågs det inget samband på total användning och internalisering.

    Slutsats I studien framkom ett signifikant samband mellan internalisering av idealet och användningen av Instagram. För Youtube förelåg inget samband mellan användning och internalisering. Det framkom dock ett samband mellan att följa träningskonton på Youtube och internalisering, vilket var en del av definitionen av användande. Idag finns det fåtalet studie på Youtube och för att kunna uttala sig mer kring sambandet med internalisering bör mer forskning genomföras.

  • Lundborg, Pontus
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Andersson, Simon
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Motionsmotivation: Har motivation och self-efficacy påverkan på den vardagliga motionen?2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med studien är att undersöka faktorer som kan öka motivationen till vardagsmotion på en befolkningsnivå i Sverige samt om det finns något samband mellan self-efficacy och individers motivation till fysisk aktivitet i vardagen. Studiens frågeställningar var: 1) Vilka allmänna faktorer har betydelse för att människor i Sverige ska känna motivation till fysisk aktivitet i vardagen? 2) Vilka fysiologiska och psykologiska faktorer har betydelse för att människor i Sverige ska känna motivation till fysisk aktivitet i vardagen? 3) Finns det ett samband mellan self-efficacy och motivation till vardagsmotion?

    Metod

    En enkät har använts och 200 svar samlades in. Enkäten som använts är framställd genom ett urval av frågor som passar syftet och frågeställningen för studien. Enkäten är skriven på svenska. Enkäten innehåller modifierade och översatta frågor från frågeformuläret BREQ-2, frågor från GIH: s hälsoenkät samt några kompletterande egenskrivna frågor. Resultaten för de två första frågeställningarna i studien behandlades i Excel och redogörs för som absoluta värden eller i procent i förhållande till antalet svar. För att framställa resultaten från studiens tredje frågeställning har ett Spearman´s rho test använts. Signifikantnivån sattes till p<0,05.

    Resultat

    Resultatet visade att mer tid, sällskap vid aktivitet samt tryggare omgivning är de viktigaste allmänna faktorerna för ökad motivation. De viktigaste fysiologiska och psykologiska motivatorerna var enligt respondenterna allmänna hälsovinster, förbättrad kondition och ökad energinivå och bättre hantering av stress. Inga signifikanta samband kunde ses mellan motivation och self-efficacy (p=0,059 till 0,676).

    Slutsats

    Det finns flera allmänna, fysiologiska och psykologiska faktorer som kan bidra till en ökad motivation hos befolkningen i Sverige. Det verkar dock inte finnas något samband mellan motivation och self-efficacy.

  • Larsson, Hanna
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Träningens roll vid anorexia nervosa: om upplevelsen av hur träning påverkar insjuknandet i och tillfrisknandet från anorexia nervosa2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syfte & frågeställningar

    Syftet med föreliggande uppsats är att med hjälp av intervjuer kartlägga hur friska personer som tidigare har haft diagnosen anorexia nervosa samt bedrivit någon form av idrott upplever att träning har påverkat deras insjuknande i och tillfrisknande från sjukdomen. 

    • Hur upplever personer som tidigare har haft diagnosen anorexia nervosa att träning har påverkat insjuknandet i och tillfrisknandet från sjukdomen?
    • Vad har personer som tidigare har haft diagnosen anorexia nervosa för personliga erfarenheter och upplevelser av träning som en del av behandlingen?

    Metod

    En kvalitativ studie genomfördes med semi-strukturerade telefonintervjuer. Med en semistrukturerad intervjuform får deltagarna möjligheten att berätta om sina egna erfarenheter och upplevelser. Deltagarna i studien var fyra kvinnor mellan 23–34 år. Alla individer hade sin ätstörningsdebut i tonåren men har nu varit friskförklarade sedan en tid tillbaka. Intervjuerna spelades in digitalt för att sedan transkriberas och analyseras med ett induktivt förhållningsätt. 

    Resultat

    Resultatet presenteras i två huvudteman som kom fram under analysarbetet: Faktorer i insjuknandet och Faktorer i tillfrisknandet. Resultatet visar att träningen förmodligen har en betydande roll både i själva insjuknandet och i tillfrisknandet, men fler studier om upplevelsen av träningens roll behövs. Flera olika faktorer samspelar både vid insjuknandet och tillfrisknandet, men exakt vad som beror på vad är svårt att avgöra. Oavsett träningens roll i sjukdomen ansågs träningen mycket viktig för samtliga deltagare. Att träna under behandling var inget deltagarna hade några erfarenheter av då samtliga fick träningsförbud. 

    Slutsats

    Trots att träningen har påverkat deltagarnas insjuknande i ätstörningen framstår ändå träningen främst som något positivt och glädjefyllt. I och med den här uppsatsen har vi fått ta del av flera personliga berättelser och erfarenheter om träningens roll vid anorexia nervosa, vilket kan hjälpa andra att få en insikt i hur detta komplexa samspel av faktorer fungerar.

  • Nilsson, Hampus
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Den dilemmatiska kroppen: en diskursanalys av läroböcker i Idrott och hälsa2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syfte

    Syftet med undersökningen är att utifrån två läroböcker i Idrott och hälsa analysera hur kroppen framställs och beskrivs. Frågeställningen som undersökningen ämnar besvara är: Vilka representationer av kroppen återkommer i läroböckerna? Vilka ideal, handlingar och krav är kopplade till dessa representationer? Vilka dilemman framkommer i de olika representationerna?

    Metod

    Två läroböcker skrivna efter introduktionen LGY 11 bearbetades metodologiskt med inspiration från Bacchis WPR-metod samt analyserades utifrån Billigs Ideologiska dilemman. 

    Resultat

    I analysen framkom sex tematiska representationer av kroppen: Den tävlande som kopplades till ideal om dess vilja att tävla prestera och handlingar i form av hård träning. Den hälsosamma kopplades till ideal som rörelseglädje och handlingar i form av rekreativ motion. Den normala som kopplades till ideal om att pojke och vara nöjd med sin kropp samt handlingar i form av heterosexualitet. Den avvikande kopplades till ideal om övervikt, att vara för smal flicka och handlingar i form av homo-, bi-, trans-, och asexualitet. Den utvecklingsbara kopplades till ideal om utveckling och kopplades till avsiktligt och målmedvetet handlande. Den dugliga kopplades till ideal om att känna sig tillräcklig och handlingar i form av att se egenvärdet och njutningen i rörelser. Ideologiska dilemman framträdde mellan Den tävlande och Den hälsosamma, Den normala och Den avvikande, Den utvecklingsbara och Den dugliga.

    Slutsats

    Resultatet tyder på att de effekter som de ideologiska dilemmana skapar riskerar leda till att eleverna begränsas till att förstå sig själva som antingen den ena eller den andra kroppen. Detta visar att det är av vikt för lärare att reflekterar över i hur talet om kroppen kan begränsa kroppars mångfald inom ämnet Idrott och hälsa.

     

  • Nordström, Alexander
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Lissmats, Unni
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Hälsoarbete på företag2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte

    Syftet med föreliggande uppsats var att med hjälp av intervjuer kartlägga hur HR-ansvariga och anställda upplevde att hälsoarbetet avseende förändring av hälsobeteenden utfördes på företag med kontorsanställda.

    Metod

    Studiegruppen bestod av kontorsanställda kvinnor (N=4) från två olika företag. Studien hade en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer. Två intervjuguider användes, en anpassad för HR-ansvariga och en för anställda. Intervjuerna spelades in med iPhones egna applikation för röstinspelning. Samtliga intervjuer transkriberades för att sedan analyseras. I analysen delades innehållet in i kategorier utifrån de teman som identifierades.

    Resultat

    Företagen som deltog i studien hade kommit olika långt med sitt hälsoarbete. Det ena hade ett framgångsrikt hälsoarbete medan det andra företaget inte bedrev ett alls i dagsläget. Det hälsoarbete som konstaterades var i form av gym och gruppträning på arbetsplatsen, friskvårdsbidrag, strategisk matsal, föreläsningar samt medarbetardrivna föreningar. Båda företag ansåg att det kunde göras mer i hälsofrågorna. Förutsättningarna såg olika ut på företagen vilket korrelerade med hur hälsoarbetet såg ut. HR-ansvarig och anställd gav lika svar men den anställde gav en mer verklig bild av verksamheten.

    Slutkommentar

    Det finns en skillnad i hur hälsoarbetet ser ut mellan olika företag. Skillnaderna handlar om bland annat förutsättningar och prioriteringar på arbetsplatsen. Att arbeta mer med hälsa skulle kunna gynna arbetsplatsen i form av minskat antal sjukskrivningar och ekonomisk vinning. Hälsoarbete av preventiv form är troligtvis mest effektivt.

  • Kiersz, Martin
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Drivkrafter för ideellt ledarskap: En studie av idrottstränares motivation2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka motivationsfaktorer och utmaningar som de intervjuade tränarna lyfter fram som centrala för deras ideella engagemang inom idrottsföreningar. De frågeställningar som ska besvaras är:

    -Vilka drivkrafter lyfts fram i det ideella arbetet?

    -På vilka sätt pratar tränarna om ideellt ledarskap?

    -Vilka utmaningar med ideellt arbete lyfter tränarna fram i intervjuerna?

    Metod    

    Studien har en kvalitativ ansats i form av att nio aktiva manliga idrottstränare som arbetar ideellt i en förening intervjuades. Innan intervjuernas utförande skickades intervjufrågor till tränarna så att de skulle ha betänketid samt vara förberedda. När en intervju genomfördes så transkriberades den för att finna eventuella likheter och skillnader gentemot de andra intervjuerna och tidigare forskning.

    Resultat    

    De intervjuade tränarna menade ofta på att det ideella arbetet är tidskrävande samt ekonomiskt påfrestande. De drivkrafter som tränarna förklarade är att de får tillbaka andra saker inom det ideella arbetet så som glädje, energi, gemenskap, resultat, mindre stress samt utveckling av sig själv och andra. Användning av olika men också anpassade ledarstilar för organisationerna ansåg tränarna som viktigt för ledarskapet och gruppen.

    Slutsats

    Förhoppningsvis så kan uppsatsens resultat hjälpa personer som ingår i olika typer av organisationer att få uppfattningar om vilka drivkrafter som kan anses vara viktiga för arbetet. Resultaten kan ses som ett hjälpmedel till att vägleda och ge inspiration till tränare, idrottslärare eller andra föreningsaktiva medlemmar som på något sätt behöver veta varför eller hur de kan motiveras.

  • Stavestrand, Silje Haukenes
    et al.
    University of Bergen, Norway.
    Sirevåg, Kristine
    University of Bergen, Norway.
    Nordhus, Inger Hilde
    University of Bergen, Norway.
    Sjøbø, Trond
    Solli DPS, Nesttun, Norway.
    Endal, Trygve Bruun
    Solli DPS, Nesttun, Norway.
    Nordahl, Hans M
    Norwegian University of Science and Technology, Trondheim, Norway..
    Specht, Karsten
    University of Bergen, Norway.
    Hammar, Åsa
    University of Bergen, Norway.
    Halmøy, Anne
    University of Bergen, Norway.
    Martinsen, Egil W
    University of Oslo, Norway.
    Andersson, Eva
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Laboratoriet för biomekanik och motorisk kontroll (BMC).
    Hjelmervik, Helene
    University of Bergen, Norway.
    Mohlman, Jan
    William Paterson University, NJ, USA.
    Thayer, Julian F
    Ohio State University, OH, USA.
    Hovland, Anders
    University of Bergen, Norway.
    Physical exercise augmented cognitive behaviour therapy for older adults with generalised anxiety disorder (PEXACOG): study protocol for a randomized controlled trial.2019Ingår i: Trials, ISSN 1745-6215, E-ISSN 1745-6215, Vol. 20, nr 1, artikel-id 174Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Generalised anxiety disorder (GAD) is a frequent and severe anxiety disorder among older adults. GAD increases the risk of developing other disorders such as depression and coronary heart disease. Older adults with GAD exhibit a poorer response to cognitive behaviour therapy (CBT) compared to younger patients with GAD. The normal age-related cognitive decline can be a contributor to reduced treatment efficacy. One strategy for improving treatment efficacy is to combine CBT with adjunctive interventions targeted at improving cognitive functions. Physical exercise is a viable intervention in this regard. Increased levels of brain-derived neurotrophic factor may mediate improvement in cognitive function. The present study aims to investigate the proposed effects and mechanisms related to concomitant physical exercise.

    METHODS: The sample comprises 70 participants aged 60-75 years, who have GAD. Exclusion criteria comprise substance abuse and unstable medication; inability to participate in physical exercise; and conditions which precludes GAD as primary diagnosis. The interventions are individual treatment in the outpatient clinic at the local psychiatric hospital, with two experimental arms: (1) CBT + physical exercise and (2) CBT + telephone calls. The primary outcome measure is symptom reduction on the Penn State Worry Questionnaire. Other measures include questionnaires, clinical interviews, physiological, biological and neuropsychological tests. A subset of 40 participants will undergo magnetic resonance imaging (MRI). After inclusion, participants undergo baseline testing, and are subsequently randomized to a treatment condition. Participants attend five sessions of the add-on treatment in the pre-treatment phase, and move on to interim testing. After interim testing, participants attend 10 sessions of CBT in parallel with continued add-on treatment. Participants are tested post-intervention within 2 weeks of completing treatment, with follow-up testing 6 and 12 months later.

    DISCUSSION: This study aims to develop better treatment for GAD in older adults. Enhancing treatment response will be valuable from both individual and societal perspectives, especially taking the aging of the general population into account.

    TRIAL REGISTRATION: ClinicalTrials.gov, NCT02690441 . Registered on 24 February 2016.

  • Aitalaakso, Karoliina
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    ”Vad vet jag egentligen om hälsa?”: En intervjuundersökning om hälsokunskaper hos elever i årskurs 92019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med denna studie är att undersöka vilken förståelse och vilka kunskaper eleverna i årskurs 9 har skapat sig kring hälsa under deras studiegång i grundskolan. Frågeställningar är följande:

    • Kan elever självständigt resonera kring/förstå olika begrepp kopplat till hälsa?
    • Har elever kunskaper gällande hälsosamma matvanor?
    • Förstår elever vikten av att vara fysiskt aktiva och hur detta är kopplat till välbefinnande?

    Metod

    En kvalitativ intervjumetod användandes för att genomföra studien. Intervjuunderlag var strukturerad utifrån centralt innehåll av läroplanen i ämnet idrott och hälsa. Totalt fyra stycken högstadieelever i årskurs 9 intervjuades, alla deltagare var flickor. Intervjuerna genomfördes på en kväll vid samma tillfälle när elever hade gymnastikträning.

    Resultat

    Ordet hälsa kopplas till det fysiska: syssla med idrott och äta bra. Genom att eleverna fick resonera kring och förklara olika begrepp med koppling till hälsa, kunde eleverna visa fram att de har kunskaper om andra dimensioner av hälsa: sociala och psykiska. Även om eleverna kopplar ordet hälsa starkt med att vara fysisk aktiva och äta bra lyckades eleverna inte så bra på att svara på frågor om kost eller på frågor om fysisk aktivitet eller hälsoeffekter.

    Slutsats

    Eleverna som deltog i studien kopplar ordet hälsa starkt med de fysiska aspekterna. Även om de fysiska aspekterna dominerar elevernas syn på hälsa, har eleverna också kunskaper om att det finns andra aspekter på hälsa än bara det fysiska, såsom sociala och psykiska. Eleverna som deltog i studien kunde inte visa på konkreta kunskaper om kost och vilka effekter fysisk aktivitet har för välmående.

  • Nooijen, Carla F J
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Blom, Victoria
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    Ekblom, Örjan
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet.
    Ekblom, Maria
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Laboratoriet för biomekanik och motorisk kontroll (BMC).
    Kallings, Lena
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet.
    Improving office workers' mental health and cognition: a 3-arm cluster randomized controlled trial targeting physical activity and sedentary behavior in multi-component interventions2019Ingår i: BMC Public Health, ISSN 1471-2458, E-ISSN 1471-2458, Vol. 19, artikel-id 266Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background

    Physically inactive and sedentary lifestyles are negatively related to both mental health and cognition. For office-workers, who spend two-thirds of their workday sitting, it is important to improve these lifestyles. The aim of this study is to assess the effectiveness of multi-component interventions, incorporating individual, environmental and organizational changes, to increase physical activity or reduce sedentary behavior among office-workers in order to improve mental health and cognition.

    Methods

    a 3-arm, clustered randomized controlled trial (RCT) with waiting list control group amongst adult office-workers of two large Swedish companies. Cluster teams will be randomized into 6-month interventions or to a passive waiting list control group which will receive the allocated intervention with a 6-month delay. Two multicomponent interventions will be studied of which one focuses on improving physical activity and the other on reducing sedentary behavior. Both interventions include 5 sessions of motivational counselling. In the physical activity intervention persons also get access to a gym and team leaders will organize lunch walks and encourage to exercise. In the sedentary behavior intervention standing- and walking meetings will be implemented and team leaders will encourage to reduce sitting. The recruitment target is 110 office-workers per arm (330 in total). Measurements will be repeated every 6months for a total intended duration of 24months. Proximal main outcomes are physical activity measured with accelerometers and sedentary behavior with inclinometers. Distal outcomes are self-reported mental health and a cognition test battery. Additional outcomes will include cardiovascular fitness, body composition, sleep, self-reported physical activity and sedentary behavior, other health habits, physical health, and working mechanisms from blood samples and questionnaires.

    Discussion

    This cluster RCT will contribute to the currently available evidence by comparing the effectiveness of multi-component interventions targeting physical activity or sedentary behavior with the end goal of improving mental health and cognition. This study is strong in its cluster randomized design, numerous objective outcome measures and long-term follow-up. The exact content of the interventions has been defined by combining theory with results from a larger research project as well as having a continuous dialogue with the involved companies.

  • Olusoga, Peter
    et al.
    Sheffield Hallam Univ, Acad Sport &, Sheffield, England.
    Bentzen, Marte
    Norwegian Sch Sport Sci, Oslo, Norway.
    Kenttä, Göran
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    Coach Burnout: A Scoping Review2019Ingår i: International Sport Coaching Journal, ISSN 2328-918X, E-ISSN 2328-9198, Vol. 6, nr 1, s. 42-62Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Coaches' experiences of burnout and stress have been popular topics for research within sport psychology, particularly over the last decade. The purpose of this scoping review was to provide an up-to-date and critical review of the coaching burnout literature, consolidate research findings, assess current methodological and conceptual trends, and identify avenues for research in this area. Five electronic databases were used to conduct the literature search up to September 30th, 2017 (PsycINFO, Web of Science, PubMed, SPORTDiscus, ORIA, Google Scholar). Initially, 65 papers, reviews, and books chapter were identified, but through an iterative process, 45 peer-reviewed, published articles satisfied the inclusion criteria, and the data from these studies was charted. Findings indicated that coach burnout literature is explored from a number of different theoretical perspectives, and shortcomings were identified regarding constructs and concepts used, and research quality. Based on consolidated findings, key challenges are identified, and recommendations for future research are suggested. Recommendations include the use of designs that fully capture the enduring nature of the burnout experience, further consideration being given to the measurement of coach burnout, and further research exploring the clinical treatment and prevention of burnout in coaching contexts.

  • Stajic, Sandra
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Heinonen, Kaisla
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Vad ska jag kunna i ämnet idrott och hälsa?: En kvantitativ studie om elevers kännedom av kunskapskraven i ämnet idrott och hälsa.2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte

    Syftet med denna uppsats var att undersöka i vilken grad elever i årskurs 9 känner till kunskapskravens formuleringar i idrott och hälsa samt vilka kunskaper de tror att de behöver utveckla. Undersökningen genomfördes från ett elevperspektiv och hade följande frågeställningar: ”I vilken utsträckning känner eleverna till kunskapskraven i idrott och hälsa?”, ”Vilka kunskapskrav känner eleverna sig mest respektive minst bekanta med?”och ”Vilka kunskaper tror eleverna att de ska utveckla i ämnet idrott och hälsa?”

    Metod

    Metoden för denna studie var enkäter för att samla in kvantitativa data om elevernas kännedom kring respektive kunskapskravsformulering samt vilka kunskaper som anses viktiga. Enkäten var tvådelad och bestod av frågor med fasta svarsalternativ. Studien genomfördes på 301 elever i och utanför Stockholm.

    Resultat

    Studien visade att eleverna var mycket väl bekanta med över hälften av kunskapskraven. Fem av nio kunskapskrav fick över 90 procent positiva svar. Kunskapskravet som eleverna var minst bekanta med fick 78 procent positiva svar. Kunskapskraven som eleverna kände sig mest bekanta med behandlade bland annat ”orientering”, “dans och rörelse” och “simning”. Kunskapskraven som eleverna kände sig minst bekanta med handlade om att “hantera nödsituationer”, “samtala och reflektera” och “friluftsliv”. Angående vilka kunskaper elever ansåg de ska utveckla svarade eleverna att det viktigaste var att vara fysiskt aktiv så mycket som möjligt under lektionstid. En jämförelse av resultaten av de olika frågeställningarna visade att eleverna ansåg innehållet i kunskapskraven som viktiga kunskaper att utveckla. Eleverna ansåg även att vissa attitydsrelaterade påståenden som: “att göra sitt bästa” och “att samarbeta” var viktiga, medan prestation inte ansågs lika viktigt att utveckla i ämnet.

    Slutsats

    Sammanfattningsvis konstaterades att eleverna var väl bekanta med de flesta kunskapskraven. Trots deras medvetenhet kring kunskapskraven indikerade resultaten att det fanns fler kunskaper som ansågs viktiga att utveckla i ämnet, som till exempel att vara fysisk aktiv så mycket som möjligt och att samarbeta.

  • Gräsbeck, Gunnar
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Karaktärisering av arbetsintensitet och dess påverkan på tävlingsprestation hos svenska elitfäktare: En utvärdering enligt TRIMP-modell2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar:

    Syftet med studien är att undersöka tränings- och tävlingsintensiteten hos svenska elitfäktare med hjälp av "training impulse" (TRIMP). Detta för att få en karaktärisering av svenska elitfäktares tränings- och tävlingsintensitet, kunna jämföra den intensiteten med fäktare på motionsnivå samt titta på om det finns något samband mellan intensitet och prestation vid tävling. Frågeställningar:

    - Hur ser tränings- och tävlingsintensitet ut hos svenska elitfäktare och hur skiljer den sig mot motionärfäktare?

    - Finns det något samband mellan träningsintensitet och prestation i form ut av tävlingsintensitet?

    Metod:

    Studien har använt en kvantitativ metod genom datainsamling av hjärtfrekvens (HR) och belastning (TL) för 18 fäktare i Sverige. Genom multiplicering av båda parametrarna beräknades TRIMP för fäktarna, för en fem veckors träningsperiod samt en tävling på svensk nationell nivå. Fäktarna i fråga indelades i en elitgrupp baserat på deras möjligheter att ta SM-medalj i sin egen åldersklass. Till motionärsgruppen rekryterades fäktare mellan 18-35 år som inte mötte kriterierna av en elitfäktare. Av insamlad data beräknades slutligen sambandet mellan TRIMP under träning och tävling inom grupperna, samt skillnaderna i dessa parametrar mellan elit och motionärer.

    Resultat:

    TRIMPtotal baserades på all data som samlades från träningen under de fem veckor fäktarna deltog i studien, var av även ett medelvärde beräknades (TRIMPmedel) för varje deltagare. TRIMPtävling är ett värde som endast baserades på tävlingsdata. Inga statistiskt säkerställda samband lyckades visas mellan TRIMPtotal, TRIMPmedel och TRIMPtävling. Korrelationerna för motionärgruppen visade höga R-värden, men de föll på grund av låg statistisk power. Elitgruppen hade TRIMPtotal på 2030 vilket var 127% högre än den för motionärer (P<0.05).

    Slutsats:

    Intensiteten för motionärfäktare var hög både under träning och tävling. Elitfäktare visade hög träningsvolym, ändå existerade inget samband mellan träning och tävling. Elitfäktares träningsintensitet motsvarade inte den på tävling, varför intensiteten inom svensk fäktning bör höjas till en nivå där också elitfäktare tvingas ligga högt på träning, t.ex. genom förbättrandet av tekniskt och taktiskt utförande av träningsmatcher.

  • Andersson, Christoffer
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Kan självreglerat lärande vara ett verktyg för att nå toppen?: En kvantitativ studie kring samband mellan självreglering och nivå i simning2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns något samband mellan svenska junior- och seniorsimmares nivå (mätt i FINA poäng), simmarnas bakgrund (träningstimmar, ålder och tävlingserfarenhet) och självregleringsförmåga. Självreglering består av de sex aspekterna planering, ansträngning, self-efficacy, monitorering, reflektion och utvärdering. De frågeställningar som besvarades var följande: Finns det några samband mellan nivå (FINA-poäng), en simmares bakgrund (träningstimmar, ålder och tävlingserfarenhet) och förmåga att självreglera? Och kan simmares nivå (FINA-poäng) prediceras utifrån deras förmåga att självreglera efter att ha kontrollerat för deras träningsbakgrund (ålder, träningstimmar och tävlingserfarenhet)?

    Metod

    I studien deltog totalt 75 simmare, varav 26 män, 47 kvinnor och 2 personer som valde att inte uppge sitt kön. Deltagarna var i åldrarna 15 till 34 år (M = 17,85; SD = 3,68) och låg på en nivå av M = 621,54 (SD = 140,06) FINA poäng. Deltagarnas självregleringsförmåga mättes med hjälp utav enkäten The Self-Regulation Scale. I analysen så beräknades varje deltagares medelvärde och standardavvikelse för var och en av de sex självregleringsaspekterna. I statistikprogramet SPSS utfördes även Pearsonskorrelationstest och en regressionsanalys.

    Resultat

    Resultatet visade på starka positiva samband mellan simmares nivå (FINA-poäng) och bakgrund (ålder, träningstimmar och tävlingserfarenhet). Resultatet visade även på ett samband mellan självregleringsaspekten planering och simmares nivå (FINA-poäng).

    Slutsats

    Sambandet mellan nivå (FINA poäng) och en simmares bakgrund (ålder, träningstimmar och tävlingserfarenhet) stödjer teorin kring "Deliberate Practice" och att det även inom simning finns ett positivt samband mellan träningstimmar och nivå. Utöver det så tyder resultaten på att simmare på en högre nivå är bättre på att planera vilket innebär att simmare på en högre nivå är bättre på att sätta mål, hitta strategier för att nå dessa mål men också hitta vägar för att lösa de hinder som kan uppstå.

  • Melko, Rafal
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Lee, Alice
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Motivation kring ämnet idrott och hälsa: En intervjustudie om gymnasieelevers motivation2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställning

    Syftet med studien är att undersöka vad som motiverar eleverna samt inte motiverar dem att delta under idrott & hälsa lektionerna. Frågeställningarna som kommer genomsyra studien är:

    - Vilken är elevers inställning till ämnet idrott & hälsa?

    - Vad motiverar dem till att delta eller inte delta?

    Metod

    Metoden som valdes i studien var en kvalitativ intervjumetod. Två gymnasieklasser valdes ut och tre från vardera klass intervjuades. Intervjufrågorna formades utifrån frågeställningar samt studiens teoretiska referensram, Self Determined Theory.

    Resultat

    Resultatet visar att de flesta elever med idrottsbakgrund är mer motiverade under idrottslektionerna samt att deras känsla av kompetens, samhörighet och autonomi spelar en stor roll gällande deras motivation. En annan viktig faktor var lärarens undervisningsstil. En entusiastisk, engagerad och tydlig lärare bidrog till att allt fler elever blev mer motiverade.

    Slutsats

    Det som studien har visat rimmar med tidigare forskning som presenterats. Lärarens entusiasm och kunskap smittar av sig till eleverna och kan bidra till en ökad motivation. Trots att vi fokuserade på ämnet idrott & hälsa var det matematikläraren som visade hur viktigt det är med en engagerad och entusiastisk lärare. Något annat som kom fram under studiens gång var begreppen kompetens, samhörighet och autonomi. Saknar individen något av detta kan det leda till brist på motivation. Känner eleven istället kompetens, samhörighet och autonomi kan det lättare bidra till utveckling av inre motivation. Det är en större chans att uppnå inre motivation om individen kan känna av alla tre begreppen? Slutligen visar studien att om lektionsinnehållet har ett tydligt syfte samt en koppling till framtiden, eller hur de kan använda sig av kunskapen utanför skolan, ledde det till en större motivation bland eleverna.

  • Lomas, Shaun
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Al-Nakash, Karar
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Sprintträning med tung belastning: En interventionsstudie på sprint- och hoppförmåga för fotbollsspelare på ungdomsnivå2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Denna studie har för avsikt att undersöka effekterna av ett sprintträningsprogram på 16 åriga fotbollsspelare. Frågeställningen är:

    Kommer ett träningsprogram i form av sprinter med tungt motstånd ge effekt på en 16 årig fotbollsspelares sprint- samt hoppförmåga?

    Metod

    21 stycken manliga fotbollsspelare från en breddverksamhet på ungdomsnivå deltog. Studiedeltagarna delades slumpmässigt in i två lika stora grupper, där ena gruppen tilldelades och bli kontrollgrupp (KG) och den andra träningsgrupp (TG) som skulle utföra träningsprogrammet. Studien pågick under 8 veckor där vecka 1 och vecka 8 avsattes till för- och eftertester. Testerna som utfördes var 30-meter sprint, ”counter movement jump” (CMJ), ”squat jump” (SJ) samt ”standing long jump” (SLJ).

    TG utförde ett träningsprogram beståendes av resisted sprint trianing (RST) med väldigt tung belastning två gånger i veckan. Träningarna utfördes under ordinarie träningstid och pågick under en period på sex veckor vilket motsvarar 12 träningstillfällen totalt. KG deltog i den vanliga fotbollsträningen under samma period.

    Resultat

    Träningsprogrammet gav TG en signifikativ effekt på alla sprintintervaller förutom 0-20 meter (0-5m: p = 0,005; 0-10m: p = 0,009; 0-15m: p = 0,005; 0-20m: p = 0,074; 0-30m: p = 0,017). KG fick ingen signifikant effekt förutom på intervallen 0-5 meter då de försämrades signifikant (p = 0,024). På hopptesterna fick TG en signifikant förbättring på samtliga tester (SLJ: p = 0,032; SJ: p = 0,009; CMJ: p = 0,005). KG visades inte få någon signifikativ effekt på någon av de tre testerna.

    Slutsats

    Denna studie har visat att ett träningsprogram beståendes utav RST med väldigt tung belastning har en positiv effekt på både sprintförmågan och hoppförmågan hos fotbollsspelare på ungdomsnivå. Den kan däremot inte redogöra för hur träningsprogrammet bör utformas för att få en optimal effekt då mer forskning krävs kring ämnet.

  • Wikström, Oskar
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Samband mellan nutrition och skadebenägenhet: En studie på ungdomsspelare i handboll2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka energi- och näringsstatus samt studera eventuella samband mellan energistatus, näringsstatus och skadebenägenheten hos ungdomsspelare i handboll. Arbetets utgångspunkt låg i följande frågeställningar:

    • Hur ser skadefrekvensen, energistatusen och näringsintaget ut hos ungdomsspelare i handboll?
    • Finns det något samband mellan energistatus, näringsintaget och skadehistorik hos ungdomsspelare i handboll?

    Metod: 24 ungdomsspelare tillhörande en elitförening deltog i studien (14-20 år). Datan som samlades in var vikt, längd och fettfri massa med hjälp av en bioimpedansvåg. Därtill inhämtades data på deltagarnas generella träningsvolym och kostintag, genom tre dagars kostregistrering, samt deras skadehistorik under det senaste året. Med hjälp av verktyget Diestist XP registrerades sedan deltagarnas kostintag digitalt i syfte att kunna beräkna totalt energiintag, intag av komponenterna kolhydrater, protein, järn och vitamin D samt energitillgängligheten. Deltagarnas intag jämfördes sedan mot deras utgifter och ställdes mot Svenska Olympiska Komittens (SOK), Riksidrottsförbundets (RF) och Livsmedelverkets rekommendationer. Nutritionsdatan användes också till att studera eventuella samband med skadefrekvensen. 

    Resultat: Det genomsnittliga intaget av energi, kolhydrater och vitamin D låg samtliga för lågt både i förhållande till deltagarnas utgifter och rekommendationerna. Dessutom låg energitillgängligheten långt under det rekommenderade värdet på >45 kcal/kg fettfri massa (FFM). Sambandet mellan akuta skador och intaget vitamin D var det enda sambandet av signifikant värde (P<0,05, R:0,440) som kunde påvisas i studien. Övriga korrelationsanalyser och jämförelser kunde inte generera i några signifikanta samband. 

    Slutsats: Sammantaget verkar kostintaget inte vara tillräckligt prioriterat hos denna målgrupp. Framförallt det totala energiintaget och deltagarnas energitillgänglighet ligger på väldigt låg nivå, vilket skulle kunna innebära en ökad risk för skador trots att inga konkreta samband kunde etableras hos denna grupp. Mer fokus behöver riktas mot att studera kostintaget i förhållande till skadefrekvensen, och i synnerhet riktas in mot ungdomsspelare. Såväl med tanke på handbollens höga skadefrekvens som spelarnas stora och i flera fall stegrande träningsvolym. 

  • Yttergren, Leif
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Idrottshistoriska forskningsgruppen.
    Hemmafru eller gymnastikdirektör eller både och?: Kvinnliga gymnastikdirektörer, GCI och folkhemmet 1932–19522019Ingår i: Nordic Journal of Educational History, ISSN 2001-7766, E-ISSN 2001-9076, Vol. 6, nr 1, s. 3-23Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Housewife or Physical Education Teacher? Or Both? Female Physical Education Teachers and the Welfare State, 1932–1952 • The purpose of the article is to analyse the occupational careers and lifestyles of 32 female physical education teachers during the period 1932–1973. The results show that women could work both as physiotherapists and as physical education teachers. Many chose the former, which in Central Institute of Gymnastics' (Gymnastiska centralinstitutet, GCI) own historical writing has been reduced in favor of the physical education teachers. The women came from the middle or upper middle class of society. They were around 20 years old when they started the two-year education at GCI, which attracted students from all over the country. They could combine marriage and children with work, even though it meant duplication and difficulty in bringing together the so-called "life puzzle." Unlike many other women at this time, the physical education teachers chose the occupational career instead of becoming full time housewives. Their attitude can be explained by the occupational and caring character of the profession, but also with the strong loyalty that existed in the group and the GCI-spirit.

  • Ljungströmmer, Ellen
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Kouru, Linette
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Vad innebär perfektionism i samband med tidig specialisering?: En kvantitativ studie kring perfektionism och tidig specialisering hos unga idrottare på idrottsgymnasier2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med studien är att undersöka perfektionism bland elever på idrottsgymnasier, inklusive möjliga skillnader i perfektionism mellan könen samt möjliga samband mellan perfektionism och elevernas specialiseringshistorik. Följande frågor skall besvaras i studien:

    1. Finns det någon skillnad i perfektionistisk strävan och/eller oro mellan könen?
    2. Finns det något samband mellan perfektionistisk strävan och/eller oro och elevernas historik kring idrottslig specialisering?

    Metod

    Denna uppsats är av kvantitativ art i form av enkäter. En enkät delades ut till elever på tre utvalda gymnasier med nationellt godkända idrottsutbildningar (NIU) inom Stockholmsområdet. Totalt 97 elever deltog i studien och 93 enkäter var brukbara. Elever i samtliga årskurser och från nio olika idrotter rekryterades där 44 pojkar, 48 flickor och en ”annat” födda år 2000–2003 deltog i studien. Enkäten bestod utav två olika delar, varav den ena innefattade frågor kring perfektionism utifrån The Multidimensional Inventory of Perfectionism in Sport(MIPS) och den andra innehöll frågor kring deltagarnas bakgrund och demografi, träningsvanor samt specialiseringshistorik. All framtagen data ur enkätundersökningen analyserades och bearbetades sedan i statistikprogrammet Statistical Package for the Social Sciences (SPSS).

    Resultat

    Medelvärdena för både perfektionistisk strävan och oro är snarlika mellan könen. Ändock visar studiens resultat att det finns en signifikant skillnad mellan könen vad gäller perfektionistisk oro, där flickor visade en högre nivå. Däremot visades ingen signifikant skillnad gällande perfektionistisk strävan. Resultatet gav även ett signifikant, positivt samband mellan perfektionistisk strävan och grad av tidig specialisering men inte mellan perfektionistisk oro och grad av tidig specialisering.

    Slutsats

    Resultaten tyder på att flickor innehar en högre nivå av perfektionistisk oro i jämförelse med pojkar. De unga idrottare som specialiserat sig tidigt beskriver även en högre nivå av perfektionistisk strävan.

  • Carlbaum, Rasmus
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Frykling, Patrik
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Hur bandytränare förhåller sig till sammanhållning: En kvalitativ studie om tränares arbete med sammanhållning och dess fördelar2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syfte och frågeställningar 

    Syftet med studien var att få ökad kunskap om hur ett antal svenska bandytränare beskriver sammanhållning, hur tränare tycker att de ska arbeta med sammanhållning samt vilka fördelar tränare upplever med ökad sammanhållning i sitt bandylag. Studien ska förhoppningsvis ge en insikt över hur bandytränare förhåller sig till sammanhållning i deras arbete, vilket skulle kunna visa på styrkor och förbättringsmöjligheter.

    Frågeställningar:

    • Hur beskriver bandytränare sammanhållning?
    • Hur arbetar bandytränare med sammanhållning?
    • Vilka fördelar upplever bandytränare att bra sammanhållning ger?

    Metod 

    Studien undersökte hur bandytränare förhåller sig till sammanhållning genom individuella semistrukturerade intervjuer. Tränarna som deltog i studien var män som hade en medelålder på 49 år och en median på 51 år. Tränarnas berättelser har analyserats genom innehållsanalys.

    Resultat 

    Tränarna anser att sammanhållning är viktigt i ett lag och att det ständigt förändras. Arbetet med sammanhållning ska ske långsiktigt och kontinuerligt. Strategier för att nå sammanhållning är ökad kommunikation som är rak och öppen både mellan spelare och mellan tränare och spelare. Tränare arbetar med att bygga rätt kommunikationsnormer genom att närvara i träningsmiljöer där spelarnas kommunikation sker. Aktiviteter som har annat innehåll än bandy ses som en bra strategi för att bygga sammanhållning genom att spelare får en större förståelse för andra spelares roller i laget. Fördelarna med sammanhållning enligt tränarna är bland annat att spelare kämpar hårdare för varandra och att de trivs och stöttar varandra.  

    Slutsats

    Tränarna har en gemensam syn på sammanhållningens karaktär och dess fördelar men har varierande uppfattning hur de ska arbeta med sammanhållning.

  • Wallin, Marcus
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Høgmo Utstøl, Gustav
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Ekologisk dynamik inom svensk elitfotboll: Ett paradigmskifte för taktisk träning2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte

    Studiens syfte är att undersöka hur svenska elittränare i fotboll tränar taktik med en analytisk utgångspunkt från ekologisk dynamik och den pedagogik/metodik den förespråkar (icke-linjär pedagogik och constraints-led approach).

    Frågeställningar

    • Arbetar tränarna enligt principerna inom icke-linjär pedagogik (rörelsevariation, representativ övningsdesign och perception-aktion)?
    • Vilka främjande och begränsande faktorer utifrån constraints-led approach tar tränarna hänsyn till samt påverkar medvetet?
    • Har tränarna i svensk elitfotboll kunskap om icke-linjär pedagogik, constraints-led approach och ekologisk dynamik?

    Metod

    Studien genomfördes med en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer användes för att ta reda på hur tränarna genomförde taktisk träning och om det var i enlighet med ramverket ekologisk dynamiks nyckelprinciper. Deltagarna var fem manliga tränare från Allsvenskan som innehöll UEFA PRO. Två pilotintervjuer genomfördes. Innan intervjuerna informerades intervjupersonerna om de etiska huvudkraven och gav sitt samtycke. Datainsamling gjordes via transkribering och analyserades efteråt genom en tematisk innehållsanalys.

    Resultat

    Enligt intervjuunderlaget visar det sig att tränarna till stor grad arbetar med principerna inom icke-linjär pedagogik, däremot skiljer sig deras åsikter sig med hur de praktiserar. Trots att tränarna medvetet inte använder sig av constraints-led approach så säger resultatet att de använder de sig av olika främjande och begränsande faktorer i sin övningsdesign, främst uppgiftsfaktorer. Det framkom även andra faktorer som påverkar de beslut som spelarna fattar på plan såsom de individuella faktorerna. Ingen av deltagarna har någon djupare förståelse om icke-linjär pedagogik, constraints-led approach eller ekologisk dynamik.

    Slutsats

    De åsikter och argument som framfördes under studien var en kombination av praktisk erfarenhet på svensk elitnivå och utbildning som tränarna genomgått. Det går att argumentera för att icke-linjär pedagogik och constraints-led approach är ett relevant pedagogiskt ramverk för taktisk träning på svensk elitnivå.

  • Jansson, Tobias
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Algeman, Filip
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Spelaraktivitet Ishockey: Hur påverkas spelaraktiviteten hos utespelare vid förändrad spelyta?2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syfte och Frågeställningar

    Syftet med denna studie är att undersöka hur spelaraktiviteten påverkas av spelytans storlek under simulerade ishockeymatcher. Vilken yta genererade högsta spelaraktiviteten? Vilken yta genererade lägsta spelaraktiviteten?

    Metod

    39 killar och 1 tjej i åldrarna 8, 10, 12 och 14 år från Djurgårdens ungdomslag deltog i studien. Under två tillfällen genomfördes studien vid Mälarhöjdens ishall. Testpersonerna randomiserades i varje årskull där 10 spelare från varje lag togs ut. Studiens design bestod av spel på hel, tredjedel, fjärdedel och en sjättedels plan. På respektive yta spelade varje årskull 5 mot 5, 4 mot 4 och 3 mot 3. Speltiden varade 60 sekunder med efterföljande 30 sekunders vila. Efter 5 minuters matchspel ändrades antalet spelare och vilan mellan var 3 minuter. När filmningen av respektive spelyta var avklarad så spolades isen mellan matcherna. Spelytornas ordningsföljd var randomiserad. Variablerna som utmättes var skott, passningar, mottagningar och tacklingar.

    Resultat

    Resultatet visade att vid spel på mindre yta så ökade spelaraktiviteten. Tre av fyra åldrar var mest aktiva under spelet på en tredjedels spelplan. En ålder var mest aktiv på en fjärdedels yta. Spelet på helplan visade minst aktivitet, detta gällde för samtliga åldersgrupper.

    Slutsats

    Slutsatsen av denna studie visade att spelaraktiviteten ökade när spelytan och kvadratmeter per spelare minskade. Den yta som visade sig vara bäst sett till aktiviteten hos spelarna var att spela på en tredjedels yta. Helplansspelet var för alla olika åldrar den yta som generade minst aktivitet hos spelarna. Resultatet påvisar därför att smålagsspel är fördelaktigt för att öka aktiviteten hos spelarna och därmed utveckla deras framtida deltagande på bästa sätt. Detta kan göras såväl på träning som match, där smålagsspel i någon form ersätter helplansspel.

  • Lidemar, Anton
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Odell, Frida
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Ett samhällsproblem vilande på idrottsämnets axlar: Gymnasieelevers upplevelser av undervisning om kroppsideal i idrott och hälsa2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med studien är att undersöka gymnasieelevers upplevelser av undervisning om kroppsideal och hur det har synliggjorts i kursen Idrott och hälsa 1 samt gestaltats av lärares arbete. För att undersöka detta har följande tre frågeställningar konstruerats:

    -       Hur beskriver elever med betyg A-C i Idrott och hälsa 1 att undervisning om kroppsideal framträtt i kursen?

    -       Hur beskriver dessa elever att läraren i Idrott och hälsa 1 talat om kroppen och arbetat med kroppsideal?

    -       Hur finner dessa elever att kroppsideal är ett väsentligt kunskapsområde inom ämnet Idrott och hälsa?

    Metod

    Studien genomfördes med en hermeneutisk vetenskapsteoretisk ansats och bestod av sju semistrukturerade intervjuer av kvalitativ karaktär. Undersökningens urval riktade sig mot gymnasieelever som avslutat kursen Idrott och hälsa 1 med betygen A-C. Insamlad data kategoriserades utefter angivna åsikter och upplevelser för att sedan skapa övergripande teman. Därefter analyserades teman med hjälp av studiens teoretiska ramverk, Aaron Antonovskys teori om känsla av sammanhang – KASAM.

    Resultat

    Resultatet antyder att studiens deltagare har undervisats om kroppsideal inom idrottsämnet i varierande utsträckning och under olika former. Eleverna uppger att undervisning om kroppsideal sker vid enstaka planerade tillfällen och uttrycker en önskan av mer undervisning om detta. En majoritet av eleverna beskriver idrottslärarnas arbete med kropp och hälsa utifrån fysiologiska perspektiv. Studiens elever upplevde att kroppsideal är ett viktigt ämne och att idrott och hälsa är det rätta forumet för att undervisa om kroppsideal i skolan.

    Slutsats

    Studiens deltagare upplever att undervisning om kroppsideal till viss del är begriplig, hanterbar och meningsfull. Undervisningen kan möjligen förbättras genom att vara mer omfattande, ske i tidigare åldrar och inbegripa ett bredare perspektiv på hälsa.