2 35 - 67 av 67
rss atomLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
  • Anstrén, Ludwig
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Nauclér, Victor
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Den nya timplanen för Idrott och hälsa: En studie om idrottslärares undervisning och arbetsbelastning2020Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med studien är att undersöka hur idrottslärare upplever att den nya timplanen som implementerades från hösten 2019 påverkar samt kan komma att påverka deras idrottsundervisning och arbetsbelastning.

    • På vilket sätt upplever idrottslärare i årskurs 7–9 att den nya timplanen påverkar deras idrottsundervisning?
    • På vilket sätt upplever idrottslärare i årskurs 7–9 att deras arbetsbelastning har förändrats sedan den nya timplanen infördes?
    • Hur tror idrottslärare i årskurs 7–9 att deras arbetssituation kommer att se ut när timplanen är fullt implementerad?

    Metod

    För genomförandet av studien valdes en kvalitativ metod. Halvstrukturerade intervjuer valdes som metod. Totalt intervjuades sju idrottslärare från tre olika skolor inom Stockholm stad, som alla arbetade med idrottsundervisning i årskurs 7–9. Respondenterna valdes ut genom ett bekvämlighetsurval. Teorierna som användes var läroplans- och ramfaktorteori.

    Resultat

    Resultatet från intervjuerna visar att respondenternas möjlighet att förmedla innehållet i läroplanen har förbättrats med den utökade undervisningstiden. Respondenterna upplevde sin arbetsbelastning som oförändrad men upplever en ovisshet gällande hur deras arbetssituation i framtiden kommer att påverkas av idrottslokal, budget, slitage på utrustning och ytterligare anställningar.

    Slutsats

    Respondenternas helhetsbild av den nya timplanen är positiv och de ger uttryck för att de utökade undervisningstimmarna bidrar till att respondenterna enklare kan hjälpa eleverna att uppnå kunskapskraven. Den utökade undervisningstiden tillsammans med den oförändrande läroplanen synes ha bidragit till en ökad flexibilitet avseende tidsanvändningen. Trots detta finns en viss oro inför framtiden. Den nya timplanen innebär sannolikt mer slitage på utrustning och en viss trängsel i undervisningslokalerna samt lokalerna i anslutning till dessa. Tid, materialkostnader och lokaler har i studien presenterats som de viktigaste ramfaktorerna. Det framstår ännu som oklart hur skolorna framgångsrikt ska hantera de utökade undervisningstimmarna utifrån den enskilda skolans förutsättningar.

  • Käck, Anton
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Sidén, Kalle
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    “Det ligger på läraren, att berätta för mig vad jag ska kunna”: En kvalitativ studie om elever på gymnasiet och deras syn av kunskapskraven i ämnet Idrott och Hälsa2020Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med denna studie var att undersöka hur elever såg på kunskapskraven i Idrott & Hälsa för gymnasiet och vilket innehåll i kunskapskraven som elever upplevde som svåra att förstå. Denna studie hade också till syfte att få fram hur eleverna skulle vilja förändra kunskapskraven och förmedlandet av kunskapskraven så att de blev lättare att förstå.

    Till detta syfte ställs följande frågeställningar:

    • Hur ser eleverna på kunskapskraven i Idrott & Hälsa?
    • Har elever förslag på hur förmedlandet av kunskapskraven kan förändras till det bättre?

    Metod 

    I denna studie har en kvalitativ ansats använts och intervjufrågorna har utarbetats utifrån en semistrukturerad struktur.  Urvalet har gjorts med grunden att deltagarna under tiden för intervjun läser ämnet Idrott & Hälsa 1. I studien har både tjejer och killar (1 kille och 5 tjejer) intervjuats på en gymnasieskola i Stockholm. Deltagarna motsvarar den grupp som syfte och frågeställningar riktar sig emot. Denna uppsats kommer att ta avstamp i kasam-teorin.

    Resultat

    De tydligaste resultaten som denna studie visade var (1) elever lägger ett stort ansvar på att läraren på ett bra sätt kan tolka kunskapskraven och omsätta dessa i konkreta lektioner och (2) eleverna uppger att de inte har kännedom om vad kunskapskraven egentligen betyder. Eleverna menade också att (3) deras syn på kunskapskraven skulle kunna förtydligas om dessa repeterades oftare och helst innan nystartade moment.

    Slutsats

    På grund av att dessa tidigare nämnda fynd har gjort så behöver en förändring ske i hur kunskapen om kunskapskraven förmedlas samt att förståelsen för kunskapskraven måste öka. Förmedlandet är av väldigt stor vikt när det kommer till vad eleverna har för inställning till ämnet då dem anser att de är lärarens ansvar att förmedla dem på ett framgångsrikt sätt.

  • Pettersson, Nina
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Wärdig, Livia
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Samarbete mellan specialidrottslärare och tränare i ett skadeförebyggande syfte: En kvalitativ studie riktad mot idrottsgymnasier och truppgymnastik på elitnivå2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med denna studie var att undersöka om samarbete förekommer mellanspecialidrottslärare (RIG och NIU) och tränare i klubbar, samt undersöka hurspecialidrottslärare och tränare ser på förebyggande av idrottsskador hos elever påidrottsgymnasium med inriktning truppgymnastik. Frågeställningarna var: I vilken månförekommer samarbete mellan specialidrottslärare och klubbtränare? Hur arbetarspecialidrottslärare och klubbtränare med skadeprevention?

    Metod

    Studien har en kvalitativ ansats. Datainsamlingen gjordes genom en semistruktureradintervjuguide, vid behov tillämpades följdfrågor i intervjuerna. Analysen av den insamladedatan utfördes genom en tematisk innehållsanalys. Urvalet av intervjupersonerna bestod av trespecialidrottslärare och tre tränare som har lång erfarenhet av truppgymnastik på elitnivå.

    Resultat

    Resultatet visade att tidsbrist var en anledning till att samarbete förekommer i låg utsträckningmellan specialidrottslärare och tränare i truppgymnastik. Ur ett idealiskt perspektiv anserspecialidrottslärarna och tränarna att en kontinuerlig kommunikation skulle möjliggöra ettsamarbete kring träningsbelastning och skadeprevention. Samtliga deltagare arbetar medskadeprevention, en del av deltagarna menar att de försöker komplettera det som eleverna/gymnasterna går miste om på övriga träningar. Majoriteten av specialidrottslärarna ochtränarna arbetar aktivt med styrketräning som en form av skadeprevention vilket också utgören stor del av lektionerna/ träningarna.

    Slutsats

    Samarbete mellan specialidrottslärare och tränare med elever/ gymnaster som studerar på RIGeller NIU förekommer i låg utsträckning. Med ett tätare samarbete kan ett arbete kringskadeprevention tillämpas i syfte att minska frekvensen av idrottsskador.

  • Öhling, Elin
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Reyes, Emelie
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Lever du som du lär ut?: En kvalitativ studie om lärares egna upplevelser gällande att vara fysiskt aktiva förebilder i ämnet idrott och hälsa2020Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med studien är att i Stockholmsområdet undersöka vad som har bidragit till den nuvarande fysiska aktivitetsnivån hos lärare i idrott och hälsa och om lärarna upplever att de bör vara en förebild för eleverna gällande fysisk aktivitet på skolan och i sitt privatliv.

    1. Vad anser lärarna i idrott och hälsa har bidragit till deras nuvarande fysiska aktivitetsnivå? 
    2. Vad för upplevelser har lärare i idrott och hälsa angående att vara en förebild för eleverna gällande fysisk aktivitet?
    3. Vad för upplevelser har lärare i idrott och hälsa angående att vara en förebild både på skolan samt i sitt privatliv?

    Metod

    Studien har använt ett kvalitativt tillvägagångssätt där sex intervjuer genomförts och analyserats. Deltagarna kom från två olika skolor i Stockholmsområdet, fem intervjuades ansikte mot ansikte och en intervju skedde per telefon. Intervjuerna var semistrukturerade och analyserades via teoriledd tematisk analys med induktiv utgångspunkt. Allt dokumenterades genom inspelning och anteckningar togs under intervjuns gång för att sedan transkriberas med hjälp av ljudfilerna. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i den sociokulturella lärandeteorin.

    Resultat

    Fem av sex respondenter var aktiva och uppskattade att de nådde upp till FYSS rekommendationer om fysisk aktivitet och vardagsmotion. Anledningen till deras aktivitetsnivå kom både från sociokulturella faktorer och egen habitus såsom upplevelser från barndomen, umgänge samt influenser från media. Lärarna ansåg sig vara en förebild i olika utsträckning eller ha ett ansvar som lärare att agera och hantera vissa situationer på ett specifikt sätt. Många uttryckte att lärarrollen och ansvaret sträcker sig över skoltid och att det även påverkade vissa val privat.

     Slutsats

    Att vara lärare i idrott och hälsa är förenat med ett stort ansvar och i studien framkom det att ansvaret sträcker sig utanför arbetstid. På liknande sätt framkom det från lärarnas egna upplevelser, hur stor betydelse lärare i idrott och hälsa faktiskt kan ha på elevers relation till fysisk aktivitet. Detta är något som borde beaktas och tas vara på när lärosäten utbildar lärare i framtiden. Om barn faktiskt gör som vuxna gör och inte som de säger, kan det vara en avgörande faktor att lärare i idrott och hälsa lever som de lär ut.

  • Nilsson, Oskar
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Jonsson, Ida
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Lärares viljor, plikter, kunnande och möjligheter i relation till simning: En jämförande kvalitativ studie om idrottslärare i stad och landsbygds upplevelser kring simundervisning i årskurs 7-9.2020Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet är att undersöka och jämföra hur lärare idrott och hälsa i årskurs 7-9 i storstad och på landsbygden tolkar, realiserar och upplever sina möjligheter att undervisa i delmomentet simning utifrån kursplanen i idrott och hälsa för såväl simkunniga som icke simkunniga elever.

    Frågeställningar: Hur tolkar och realiserar lärare i idrott och hälsa simundervisningen, utifrån kunskapskrav och det centrala innehållet? Hur upplever lärare i idrott och hälsa sina möjligheter att bedriva simundervisning för såväl simkunniga som icke simkunniga elever? Vilka faktorer påverkar lärare i idrott och hälsas möjligheter att bedriva simundervisning?

    Metod

    Studien har en kvalitativ ansats och halvstrukturerad intervju användes som metod. Ett bekvämlighetsurval av sju lärare i idrott och hälsa för årskurs 7-9 genomfördes varav fyra kom från storstadskommuner och tre från en landsbygdskommun. Insamlad data analyserades med hjälp av läroplansteori, von Wrights handlingsteori med determinanterna ”wants”, ”duties”, ”abilities” och ”possibilities” samt ramfaktorteori.

    Resultat

    Studiens resultat visade att kursplanen överlag tolkades och realiserades på ett liknande sätt, att kontrollera kunskapskravet ”Simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge”. Detta trots att majoriteten av respondenterna tolkade att delmomentet simning ska innehålla ett mer omfattande innehåll, men yttre förutsättningar begränsar. En respondent beskrev en mer omfattande undervisning i simning och visade att läraren som aktör kan ha en viktig roll i hur läroplanen tolkas och realiseras. Två respondenter anlitade externa instruktörer för undervisning av icke simkunniga elever. Resterande respondenter undervisade själva dessa elever, men upplevde överlag begränsningar för att de icke simkunniga skulle kunna nå målen i form av tidsbrist, lokaltillgång och ekonomi. Den respondent som var nöjd med sina yttre förutsättningar hade en simhall på skolområdet. Skillnaderna mellan respondenterna i storstad och landsbygd var marginella.

    Slutsats

    Slutsatser från studien är att tolkning och realisering av simundervisning i stor utsträckning påverkas av yttre ramfaktorer, men att läraren som aktör också kan ses som en påverkansfaktor, både i ordinarie undervisning och i undervisning av icke simkunniga. Vidare verkar simundervisning vara svårt att realisera oavsett var i landet lärare verkar. 

  • Essving, Linn
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Kjetselberg, Eveline
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Elevers deltagande på idrott- och hälsalektioner: En kvalitativ studie av lärare som undervisar på gymnasienivå2020Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med den här studien är att ta reda på vad gymnasielärare inom ämnet idrott och hälsa har för uppfattning gällande gymnasieelevers frånvaro och icke-deltagande på idrott- och hälsalektioner samt vad de tror att det kan finnas för orsaker till att elever inte alltid deltar. I studien ska det även undersökas vad lärarna har för strategier för att öka elevernas delaktighet och minska frånvaro. Utifrån syftet skapades frågeställningar för att besvara studiens syfte.

    • Vad har lärare inom ämnet idrott och hälsa för uppfattning kring orsaker till att elever på gymnasiet inte är med och deltar på idrottslektionerna?
    • Vad har lärare inom ämnet idrott och hälsa för uppfattning kring orsaker till att elever på gymnasiet är frånvarande från idrottslektionerna?
    • Vilka strategier använder lärare inom ämnet idrott och hälsa på gymnasiet för att motverka frånvaro och icke-deltagande på idrottslektionerna? 

    Metod

    I studien användes ett kvalitativt tillvägagångssätt där sex intervjuer genomfördes, detta efter att ett bekvämlighets- samt snöbollsurval använts. Informanterna var lärare som arbetade på gymnasieskolor inom Stockholmsområdet och undervisade inom ämnet idrott och hälsa. Intervjuerna var semistrukturerade. Bourdieus teori användes för att analysera lärarnas uppfattning gällande elevernas frånvaro och icke-deltagande.

    Resultat

    De vanligaste orsakerna för icke-deltagande samt frånvaro visade sig bero på inre och yttre faktorer. De inre faktorerna var bristande motivation, brist på trygghet och tidigare erfarenheter. De yttre faktorerna var social omgivning och förutsättningar. Lärarnas strategier för att motverka detta var bland annat att skapa relationer med eleverna, skapa bättre förutsättningar samt utföra praktiska lösningar på problemet.

    Slutsats

    Det som undersöktes i denna studie visade sig vara ett problem på gymnasieskolorna. Lärarna arbetar aktivt med olika strategier för att motverka detta. Resultatet kan förstås utifrån elevernas upplevda habitus, kapital och vad som värderas inom idrott och hälsa som fält. Genom att uppmärksamma problemet och försöka motarbeta det kan förhoppningsvis närvaron på idrott- och hälsalektionerna öka och eleverna får en ökad chans till fysisk aktivitet och ett livslångt lärande.

  • Mattsson, Mikael
    et al.
    Karolinska institutet.
    Larsen, Filip J
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet, Forskningsgruppen Mitokondriell funktion och metabolisk kontroll.
    Ashley, Euan
    Stanford University.
    Montgomery, Darren
    Waggot, Daryl
    Individen i idrotten2019Ingår i: Idrott och Kunskap, ISSN 1652-6961, Vol. 5, nr 5, s. 14-21Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Sedan urminnes tider har det varit känt att olika träningsupplägg fungerar bättre för vissa idrottare än för andra. Med modern datainsamling och analytiska tekniker kan vi integrera mätvärden från träning, prestation och resultat, samt subjektiva och biologiska markörer så att de från en sammantagen bild kan ge rekommendationer anpassade till den specifika individen. Detta gör att idrottarna inte bara kan träna, återhämta sig mer effektivt och prestera bättre, utan även undvika skador och sjukdomar.

    Artikeln belyser att många professionella team samlar in så mycket mätvärden att de lider av en ”data-tsunami”, och hur den senaste vetenskapen och analytiska metoder, inklusive AI och djupinlärning, kan optimera datainsamling och analys för att minimera skador och förbättra prestationen.

  • Al Djezani, William
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Baydono, Gabriel
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Kan rörelse och dans utmana könsuppfattningar i idrott och hälsa-ämnet?: En kvalitativ undersökning om hur idrottslärare arbetar könsneutralt i momentet rörelse och dans2020Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställning

    Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur idrottslärare arbetar könsneutralt i rörelse och dans. Syftet är konkretiserat i tre frågeställningar:

    • Hur arbetar idrottslärare med att bryta könsnormerna i momentet rörelse och dans?
    • Hur upplever idrottslärarna elevernas synsätt om könsnormer inom momentet rörelse och dans?
    • Hur kan idrottslärarens utsagor förstås ur ett feministiskt poststrukturalistiskt perspektiv?

    Metod

    För att uppnå syftet med undersökningen valdes en kvalitativ metod i form av semi-strukturerade intervjuer. I denna studie har vi valt att intervjua fyra gymnasielärare i idrott och hälsa, i Stockholmsområdet. Utifrån idrottslärarnas svar formades tematiseringen. Den teoretiska utgångspunkten i denna studie var feministisk poststrukturalism.

    Resultat

    Idrottslärares uppfattningar är att pojkar har en mer negativ inställning till dans i jämförelse med flickorna som har en positiv inställning. Resultaten visar att vissa diskurser om könsnormer dominerar idrottslärarnas sätt att förstå genus och dans och deras sätt att undervisa i dans inom ämnet idrott och hälsa. Resultatet visade även att som lärare behöver arbetssättet utgå från att alla elever är individer och inte skilja på att deras kön och inneha ett könsneutralt arbetssätt.

    Slutsats

    Slutsatsen som kan dras i denna studie är att intervjuade idrottslärarna arbetar med att eftersträva vad de uppfattar vara ett könsneutralt arbetssätt i momentet dans och rörelse. Studien visar att elever fortfarande är formade av samhället om vad de ska tycka och tänka om dans. Idrottslärarna menar att flickor är mer positivt inställda till dans i jämförelse med pojkar. Det framkommer diskurser om att dans fortfarande är ”tjejigt” vilket leder till att pojkar undviker dansundervisningen.

  • Contreras, Aurora
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Brattström, Andreas
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Elever kontra lärare - Synen på formativ bedömning: En kvalitativ studie om hur elever uppfattar den formativa bedömning lärarna använder2020Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet var att ta reda på om eleverna upplever att formativ bedömning används i deras undervisning i idrott och hälsa samt hur de upplever att det gynnar deras lärande. Studien strävade även efter att finna likheter och skillnader i elevernas och lärarnas tankar kring hur formativ bedömning används.

    • I vilken utsträckning använder lärarna formativ bedömning i sin undervisning?         
    • Hur upplever eleverna att formativ bedömning används i undervisningen?         
    • Hur upplever eleverna att formativ bedömning gynnar deras lärande?

    Metod

    Vi har valt att använda oss av en kvalitativ ansats med semistukturerade intervjuer som insamlingsmetod. Med hjälp av ett bekvämlighetsurval valdes fem elever och två lärare. Båda lärarna arbetar på gymnasiet. Samtliga intervjuer genomfördes samt bearbetades och tolkades. Wiliams fem strategier för formativ bedömning och KASAMs tre begrepp användes som teoretiska utgångspunkter vid analys av det transkriberade materialet.

    Resultat

    Våra huvudsakliga resultat är att de intervjuade lärarna finner formativ bedömning som nödvändigt och svårt att undvika. Vad lärarna väljer att använda sig av inom Wiliams fem strategier ser lite olika ut. Större delen av de intervjuade eleverna menar att samtliga strategier inom formativ bedömning gynnar deras lärande. Upplevelsen kring hur den formativa bedömningen används skiljer sig en del från lärare till elev. I det stora hela kan man konstatera att de elever som deltog anser att feedback är dominerande i undervisningen, samtidigt som en av våra lärare anser att kamratbedömning är det hen använder sig mest av.

    Slutsats

    Det visade sig finnas några likheter och skillnader lärarna emellan samt vad eleverna upplever används i undervisningen. Det visade sig dock att de flesta av eleverna upplever att strategierna används på ett eller annat sätt, samt det på något sätt kan ha en påverkan på lärandet.

  • Degerlund, Jesper
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Kalliolevo, Arttu
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Idrottsledarnas betydelse i föreningsidrotten: En kvalitativ studie om hur idrottsledare arbetar för att skapa en positiv idrottsmiljö2020Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Det övergripande syftet med studien var att undersöka hur idrottsledare bedriver sin verksamhet för att få barn och ungdomar att stanna kvar i föreningsidrotten. För att kunna besvara på detta har vi fokuserat på att undersöka hur idrottsledare skapar en positiv idrottsmiljö. Det specifika syftet med studien var att undersöka fotbolls- och brottningsledares verksamhet för barn och ungdomar i Stockholmsregionen samt jämföra dessa idrottsledares verksamhet. Våra frågeställningar var: - Vilka likheter och skillnader finns det mellan fotbollen och brottningen i hur tränare bedriver en positiv idrottsverksamhet? - Vilka likheter och skillnader finns det mellan fotbollstränarna och brottningstränarna i hur de framhåller hinder och möjligheter i skapandet av en positiv idrottsmiljö? - Vilka likheter och skillnader finns det mellan fotbollstränarna och brottningstränarna i hur de ser på idrottens roll och funktion i samhället?

    Metod

    En kvalitativ intervjustudie gjordes för att besvara studiens syfte. Urvalet av respondenter bestod av fem barn- och ungdomstränare där tre av dem var verksamma inom fotbollen och två inom brottningen. Åldersspannet i respondenternas träningsgrupper var från sju till 18 år.

    Resultat

    Resultatet visar att enligt idrottsledarna bidrar idrotten till positiv utveckling både på individnivå, gruppnivå och samhällsnivå. Enligt tränarna lär barn sig förmågor som hjälper dem att klara sig i sociala situationer. Barnen lär sig samarbeta och jobba hårt för att uppnå sina mål. Både fotbollstränarna och brottningstränarna är eniga om att det är viktigt att vara lyhörd och att ha en ständig kommunikation med sina adepter i skapandet av en positiv idrottsmiljö. Avslutningsvis är en gemensam uppfattning hos båda brottnings- och fotbollstränarna att föräldrarna är ett hinder men att i vissa fall kan de bidra till positiv idrottsverksamhet och att idrottsföreningar behöver engagerade föräldrar.

    Slutsats

    Slutsatsen vi kan dra av detta är att tränare ska vara lyhörda och genuint intresserade av sina adepters idrottande både på träningsplanen men även utanför. Det leder då till skapandet av en positiv idrottsmiljö som kommer få fler att stanna kvar i föreningsidrotten.

  • Jakobsen, Douglas
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Intelligence in Football: Conceptualizations, Developmental Methodologies and Behaviors2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Aim: In elite football (also known as soccer), practitioners are in constant pursuit of understanding essential performance parameters and how they can be developed. As every executed football action is governed by a decision, a player’s ability to make intelligent decisions during play is vitally important for success. This concept of a player’s “football intelligence” is complex and at times ambiguous for practitioners both at the elite and sub-elite level. The present work aims to provide some clarity regarding the phenomena of intelligence in football.

     

    Methods: Semi-structured interviews with 8 well-merited professional coaches from multiple countries were conducted, asking them three main questions; how do they conceptualize football intelligence? What developmental methodologies do they implement to address football intelligence, and in what practical behaviors do players manifest football intelligence? Responses were transcribed verbatim and analyzed using qualitative research methods.

     

    Results: The results give insight into what can be summarized as components of football intelligence, such as concepts of anticipation and information processing. Additionally, a number of different methodologies including functional training and pedagogical approaches to develop football intelligence emerged. Furthermore, some specific behaviors performed by intelligent players, such as information-seeking actions, were exemplified.

     

    Conclusions: Based on the results, a conceptual framework for better understanding the phenomena and potentially improving practical interactions with football intelligence are presented and discussed. Finally, practical recommendations for coaches and players are suggested, along with suggestions for further academic research.

  • Frykling, Patrik
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Norstad Habeish, Sofiän
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Föräldrars förväntningar på idrott och hälsa: En tolkande fenomenologisk studie av föräldrars upplevelse och betydelse av dagens ämne idrott och hälsa2020Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte 

    Syftet med vår studie är att undersöka föräldrars upplevelse av betydelsen av idrott och hälsa.

    Frågeställningar

    • Hur upplever föräldrar till elever i svenska grundskolan syftet med idrott och hälsa?
    • Vad beskriver föräldrar till elever i svenska grundskolan att de ska lära sig i idrott och hälsa? 

    Metod

    Studien har en kvalitativ ansats där vi intervjuade sex föräldrar till barn i grundskolan. I analysen analyserade vi föräldrars mening med hjälp av tolkande fenomenologisk analys (interpretative phenomenological approach: IPA).

    Resultat

    Studiens resultat visar att föräldrar upplever syftet med idrott och hälsa som fysiskt hälsofrämjande för elever vilket beror på en oro för barns stillasittande fritid. Fysiska aktiviteter ses som ett medel i ämnet att skapa friska kroppar som skyddar barn mot sjukdom men också bidrar till samhällsnytta. Föräldrarna förväntar sig att elever både få vara aktiva i en bredd av aktiviteter men också lära sig att förstå vikten av kost och att vara fysiskt aktiv. En aktivitetsbredd i undervisningen upplevs stimulera intresse för att vara fysiskt aktiv senare i livet. Ämnet ska också bidra till att elever blir mer självständiga genom att utveckla ansvarstagande genom kravställning och arbeta självständigt med problembaserat lärande. 

    Slutsats

    Studien visar på att föräldrarna upplever syftet med idrott och hälsa som främst fysiskt hälsofrämjande. Det beror på en oro för barns annars inaktiva fritid, men även ämnets hälsofrämjande samhällsnytta betonas. Enligt föräldrarna stimulerar också idrott och hälsa inlärning i andra ämnen i skolan. Slutligen betonar föräldrarna att ämnet utvecklar mer självständiga barn som ska förbereda dem för vuxenlivet. 

  • Frödeberg, Gustav
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Tollefors, Jonas
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Skillnad i effektutveckling mellan sprintsimmare och sprintlöpare: Användandet av ett maximalt treminuterstest för att ta reda på maxeffekt, kritisk effekt och arbetskapacitet över den kritiska effekten2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställning

    Syftet med denna studie var att undersöka critical power (CP) och om andelen av det totala arbetet som utförs över CP () skiljer sig mellan sprintsimmare och sprintlöpare. Dvs förhållandet mellan den effekt som kan bibehållas under lång tid och den som maximalt kan produceras under de 150 första sekunderna vid ett tre minuters maxtest. Vidare syftar studien till att undersöka om CP, och maxeffekten (Pmax) kan förutsäga prestationen på 100 meter frisim och 400 meter löpning. Frågeställningarna som använts under studien är som följer: (i) Finns det en skillnad i andelen arbete som kan utföras ovanför CP () mellan sprintsimmare och sprintlöpare? och (ii) Går det att via CP, och Pmax förutsäga prestationer på 100 m frisim och 400 m löpning? Hypotesen som användes under denna studie var att sprintlöpare har en större W´/W-kvot än sprintsimmare. Hypotesen bygger på tidigare forskning angående den totala energikostnaden vid sprintlöpning och sprintsimning (Duffield, Dawson & Goodman, 2005; Figueiredo, Zamparo, Sousa, Vilas-Boas & Fernandes, 2011)

    Metod

    För att beräkna CP, Pmax och använde vi oss av ett test där deltagarna, åtta löpare och åtta simmare, under tre minuter höll maximal intensitet vid varje given tidpunkt. Vid löpningen användes direkt effektmätning medan simtestet använde sig av kraftmätning som sedan omvandlas till effekt.

    Resultat

    Resultaten visar att simmarna hade en signifikant (p= <0,001) högre förmåga att utföra arbete över CP (ES=2,7) än löparna. Vår regressionmodell kan förklara 85% av årsbästat hos simmarna och Pmax verkar vara en mycket bra prediktor för resultat hos både simmar och löpare. Modellen bör dock tolkas med försiktighet då studien hade mycket få deltagare (n=8). 

    Slutsats

    I och med att detta understryks det anaeroba energisystemets avgörande betydelse för prestation, inte bara för sprintlöpare, utan även sprintsimmare, vilket öppnar för nya diskussioner av och modifieringar av träningsupplägg för dessa. Vidare kan testet med fördel användas vid testning av simmare och löpare på sprintdistanser och troligen även på såväl längre distanser som inom andra lokomotiva, kontinuerliga idrotter.

  • Zanteré, Andreaz
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Fehrlund, Andreas
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Varför väljer elever NIU som gymnasial utbildning?: En intervjustudie kring faktorerna bakom valet till NIU med inriktning handboll.2020Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställning

    Studiens syfte var att undersöka elevers motiv att välja NIU-utbildning med inriktning handboll. Frågeställningarna som studien besvarar är 1. Hur beskriver eleverna vad som motiverade dem att välja NIU-utbildning? Och 2. Hur kan elevernas val av NIU med inriktning handboll förstås utifrån ett sociokulturellt perspektiv?

    Metod

    I studien används en kvalitativ intervjumetod på förstaårselever som går på tre olika specialidrottsgymnasier. Studien tog en fenomenologisk inriktning för att förstå elevernas upplevelse av valet till NIU. Studien använde sig av fokusgrupper med fyra elever i varje intervjugrupp. Första intervjun bestod av fyra killar, andra intervjun bestod av fyra tjejer och den tredje intervjun bestod av två killar och två tjejer. Ett handplockat urval för att representera målgruppen gjordes och de elever som deltog var slumpmässigt tillfrågade eller utvalda av deras lärare på skolan. Intervjustilen som användes var nondirektiv med semistrukturerade intervjuer för att få fram olika uppfattningar om elevernas val till NIU. Studien har ett deduktivt tillvägagångssätt och syftar till att få fram svar på djupet. 

    Resultat

    Utifrån ett sociokulturellt perspektiv kunde studien presentera att de elever som ansågs mest drivna och tagit ett längre kliv i elitutövning inom handboll har föräldrar med en stark idrottsbakgrund. Föräldrarna var hos samtliga elever engagerade under hela deras uppväxt i deras utövning och var stöttande samt motiverande för eleverna. Föräldrarna gav eleverna trygghet och resurser för att de skall kunna fortsätta med sin idrottsutövning. Resultatet visar även att eleverna hade en stark inre motivation till att utöva handboll på skoltid för att uppnå så stor framgång som möjligt inom idrotten. De såg NIU som en möjlighet för elitsatsning och var ännu mer motiverad när de väl var inne på utbildningen. 

    Slutsats

    Slutsatsen är att valet av NIU som utbildning för gymnasiet grundar sig i elevernas sociokulturella bakgrund. Samtliga elever har haft en socioekonomisk situation som gett dem möjligheten att utöva vad de finner är kul på sin fritid. Deras habitus har tagit in dem på den idrottsliga banan och de har haft stort stöd från sina föräldrar i sitt val av satsning inom handboll. I ett led av föräldrarnas engagemang för att eleverna ska må bra och få chansen att satsa på vad de tycker är kul har i sig fött elevernas starka motivation till att även välja NIU med inriktning handboll på gymnasiet. 

  • Carlbom, William
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Malmstedt, Marcus
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Nytta eller nyttig?: Elev och kropp i särskolan åren 1946–20112020Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställning

    Syftet med uppsatsen var att undersöka hur synen på eleven och kroppen framställs i läroplanerna för särskolan åren 1946–2011. För att besvara studiens syfte användes fem frågeställningar.

    • Hur framställs eleven i särskolan för de olika läroplanerna?

    • Vilken syn på eleven finns i särskolan för de olika läroplanerna?

    • Vilken syn på kroppen finns i de olika läroplanerna?

    • Vad ska kroppen användas till och vilka egenskaper ska utvecklas?

    • Om och i så fall hur synen på elev och kropp förändrats över tid? Den sista frågeställningen berörde historisk kontinuitet och förändring för studiens hela tidsspann 1946–2011. 

    Metod

    Metoden var en innehållsanalys med utgångpunkt ur hermeneutiken. För att besvara frågeställningarna användes ett analysschema. Analysschemat kopplade ihop källmaterial, teoretisk utgångspunkt och syftet med uppsatsen. Teorin som används i uppsatsen är Civilisationsprocessen.

    Resultat

    Läroplanen 1946 och läroplanen 1959 försöker träna eleven till att bli normal. Eleven ska vara borta från hemmet och är inte medborgare. Fram till läroplanen som lanserades 1973 var synen på kroppen dualistisk, en uppdelning mellan kropp och själ. Läroplanen 1973 visar på en mer humanistisk syn, där eleven skall utvecklas efter sina förutsättningar. 1973 kan också ses som den stora vändpunkten kring synen på eleven och kroppen i särskolan. Läroplanen för 1990 och 2011, visar att hemmet får ett stort ansvar i att fostra eleverna.

    Slutsats

    Det återfinns både kontinuitet och förändring i läroplanerna för särskolan. Samhället har civiliserats och synen på det normala och onormala har förändrats utmed samhällets förändring. Synen på eleven och kroppen har förändrats från 1946 års läroplan om kroppen som en motor och att eleven ska tränas till att bli ”normal”. Till 2011 års läroplan om varje individs enskilda behov, att alla individer har en möjlighet att utvecklas och att olikheter framställs vara en styrka. Det återfinns en kontinuitet och det är läroplanernas behov av att kategorisera människor som onormala.

  • Widerdal, Micael
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Lundin, Joel
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Kommer du på lektionen?: lärares syn på och hantering av elevers frånvaro i idrottsämnet2020Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställning

    Syftet är att identifiera och analysera idrottslärares syn på och hantering av elevers frånvaro i idrottsämnet samt begripliggöra motiven till deras syn. Studien ämnar besvara följande forskningsfrågor:

    • Hur beskriver idrottslärare vad som är viktigt och meningsfullt vid undervisningen i idrottsämnet?
    • Vilka orsaker framträder när idrottslärare talar om elevers frånvaro och hur kan dessa begripliggöras?
    • Vilken repertoar av strategier framträder när idrottslärare talar om hantering av frånvaro från undervisningen i idrottsämnet?

    Metod

    Studien använder sig av en kvalitativ ansats för att frambringa så djup insikt som möjligt. Genom åtta semi-strukturerade intervjuer samlades data in som analyserades induktivt. Respondenterna togs fram genom ett bekvämlighetsurval och samtliga lärare har erfarenhet av att arbeta med elever i grundskolan som geografiskt representerar södra-, mellersta- och norra Sverige. Intervjuerna transkriberades ordagrant innan de analyserades. Det teoretiska ramverket som användes vid tolkning av resultaten var Antonovskys känsla av sammanhang samt Bourdieus begrepp kapital och habitus.

    Resultat

    Samtliga lärare betonar vikten av en bra relation mellan lärare och elev och att en positiv inställning till idrottsämnet är en viktig faktor för att skapa mening. Dessutom nämns inkluderingsstrategier som viktiga. Lärare med längre erfarenhet betonar vikten av att kommunicera med elever som ofta är frånvarande medan lärare med kortare erfarenhet nämner nivåanpassning i undervisningen som avgörande faktorer för att främja närvaro.

    Slutsats

    Slutsatsen av denna studie är att de vanligaste orsakerna till elevers frånvaro är sociala relationer, skolans förutsättningar samt psykisk ohälsa bland elever. En annan slutsats är att yrkeserfarenhetens längd påverkar lärarnas syn på frånvaro. Det råder skillnader i hur lärarna i studien hanterar elevers frånvaro.

  • Johansson, Emilia
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Norén, Carl
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Träning genom appar: En diskursanalys av normkonstruktion i träningsappar2020Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställning

    Studiens syfte var att undersöka hur normer och träning och kropp konstrueras i träningsappar och vilka normativa samhälleliga ideal som framträder. Frågeställningarna som undersökningen besvarade var: 

    • Vilka representationer av genus synliggörs i materialet?
    • Vilka krav på subjektets varande är kopplade till dessa representationer?
    • På vilka sätt framställs material och miljöer? 
    • Vilka representationer om kropp och träning lämnas oproblematiskt?”

    Metod

    Tre stycken träningsappar analyserades utifrån den metodologiska ansatsen diskursanalys. Det empiriska materialet granskades kritiskt och identifierade fyra teman av representationer: genus, kropp, ideal samt material. Representationerna analyserades utifrån Foucaults maktteori och begreppet governmentality (styrningsrationalitet), vilket sedan har använts för diskussion av studiens resultat. 

    Resultat

    Resultatet i studien visar hur föreställningar om kön och genus framställs och samspelar med en vidare samhällelig träningskultur som fokuserar på estetiska aspekter utifrån den rådande epistemologin. Män tränar främst för muskelbyggande medan kvinnor ska få balanserade kroppar. Apparna framhäver vältränade instruktörer och fokuserar på det patogena synsättet genom att skriva fram kaloriförbränningen utifrån ett givet mål som appen tagit fram utan att anpassa utifrån användarens individuella mål. Träningsapparna innehåller träningsövningar som samspelar med rådande normer i samhället. Träningsövningarna som framförs av män är ofta framskrivna med tekniska namn utifrån bicepsövningar, medan kvinnornas övningar innefattar främst sätesmuskulaturen och benövningar. Apparna är utformade utifrån yttre attribut som samspelar med den rådande träningskulturen. Träningen utförs av vältränade människor i framtagna träningskläder utifrån samhällets mode i olika gymliknande miljöer.

    Slutsats

    Apparna reproducerar traditionella könsnormer som finns i träningskulturen och framställer därmed genus, kropp, ideal samt material och miljöer utifrån stereotypa samhälleliga ideal om manligt och kvinnligt. Det är därför viktigt att förstå skillnaden mellan digitala lärresurser och kommersiella appar för att säkerhetsställa kvaliteten i svenska skolan och inte utsätta elever för appar som kan förändra deras självbild.

  • Karapidakis, Alexander
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Lubner, Leo
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Hälsans betydelse i ämnet idrott och hälsa: En studie om hur lärare uppfattar hälsouppdraget i ämnet idrott och hälsa2020Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte

    Syftet med studien är att förstå hur lärare inom ämnet idrott och hälsa uppfattar och förhåller sig till ämnets hälsouppdrag. Följande frågeställningar kommer att behandlas:

    1. Hur definierar och tolkar lärare hälsobegreppet?
    2. Hur tolkar och arbetar lärare med ämnets hälsouppdrag?
    3. Vad anser lärare om ämnets hälsouppdrag?

    Metod

    För att besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes intervjuer med utgångspunkt i en kvalitativ ansats. Studiens undersökning består av semistrukturerade intervjuer som har genomförts på sex legitimerade och aktiva lärare i ämnet idrott och hälsa som är verksamma inom grundskolan. Studiens teori utgår ifrån Antonovskys hälsoteori. Analysförfarandet sker genom en tematisk analys medan tolkningen grundar sig i ett hermeneutiskt förhållningssätt till materialet.

    Resultat

    Studiens resultat tyder på att lärarna ser hälsa med ett helhetsperspektiv. Lärarna följer emellertid inte deras egna synsätt på hälsa i sin hälsoundervisning utan anammar istället det hälsoperspektiv de upplever att kursplanen har. Lärarnas tolkning är att kursplanen vill förmedla en fysisk hälsosyn där fokus ligger på att motverka ohälsa genom fysiska aktiviteter. Därför förhåller de sig till hälsoundervisningen med detta fysiska synsätt medan en helhetssyn på hälsa hamnar i skymundan. Lärarna berättar emellertid att de önskade att kursplanen hade en helhetssyn de kunde utgå ifrån i sin undervisning, då de inte upplever hälsoarbetet utifrån kursplanens hälsosyn som meningsfullt.

    Slutsats

    Sammantaget bidrar denna studie till en större förståelse om hur lärare i idrott och hälsa uppfattar och förhåller sig till ämnets hälsoundervisning. Lärarna uppfattar att ämnets hälsoarbete ska utformas utefter ett patogent förhållningssätt till hälsa, vilket de följer. I synnerhet belyser den att lärarna i följande studie upplever kursplanen som svårtolkad om den innehållsmässigt ska förmedla en helhetssyn på hälsa. Dessa insikter kan, i den mån de undersöks närmare, komma att gynna utformningen av ämnet och förbättra undervisningen.

  • Fredholm, Tobias
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Engqvist, Christoffer
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Fysisk aktivitet i skolan: En studie om implementering av fysisk aktivitet i grundskolan utöver ämnet idrott och hälsa2020Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är var undersöka implementeringsprocessen av fysisk aktivitet utöver ämnet idrott och hälsa på fyra grundskolor.

    Arbetets frågeställningar var:

    • Vad är skolans incitament för ökad fysisk aktivitet?
    • Vilka förberedelser genomfördes av skolan?
    • Vilken typ av aktivitet är mest framträdande?
    • Vilken roll spelar utvärdering i implementeringsprocessen?
    • Vilka är de avgörande faktorerna i en implementeringsprocess?

    Metod: I arbetet användes en kvalitativ ansats och empirin samlades in genom intervjuer med fyra individer som på något sätt är ansvariga för en rörelsesatsning på respektive skola. Intervjuerna var av semistrukturerad karaktär och analyserats med hjälp av Normalisation Process Theory som är en teori inom implementeringsforskning. 

    Resultat: Resultatet visar att stillasittande var den vanligaste orsaken till införandet av mer fysisk aktivitet och att det i hälften av fallen kom som ett direktiv från skolledningen. Den mest förekommande aktiviteten var knuten till klassrumsmiljö och inte schemalagd. Samtliga som deltog i studien använde någon form av utvärdering och samtliga uppger schemaläggning som en vital aspekt i implementeringsprocessen. 

    Slutsats: Att skolledningen var positivt inställd och stöttande av implementeringen var det som särskilde en lyckad implementeringsprocess mot en mindre lyckad då de styr över schemaläggning och resursfördelning.

  • Kouru, Linette
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Olby, Cecilia
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    ”Det är väl ett sådant ämne där det kan lysa igenom lite, lite tydligare”: en kvalitativ studie om könsmönster och heteronormativitet i idrott- och hälsaundervisningen2020Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med studien är att undersöka könsmönster och heteronormativitet i ämnet idrott och hälsa utifrån ett lärar- och elevperspektiv.

    • Hur arbetar lärarna för att motverka könsmönster i deras idrott- och hälsaundervisning?
    • Hur upplever gymnasieeleverna att deras idrottslärare motverkar könsmönster i deras idrott- och hälsaundervisning?  
    • Hur kan idrottslärarna och elevernas upplevelser av könsmönster kopplas till heteronormativitet i skolämnet idrott och hälsa?

    Metod

    Denna studie genomfördes med en kvalitativ metod där öppet riktade intervjuer användes för att ta reda på hur lärare och elever upplever könsmönster och heteronormativitet i ämnet idrott och hälsa. Tre lärare intervjuades individuellt och tre intervjuer utfördes med elever i fokusgrupper. Alla deltagare tog del av ett informationsbrev som mailades ut innan intervjuerna, där de informerades om hur studien skulle gå till samt etiska överväganden. Intervjuerna transkriberades och analys av data skedde genom att tematiskt kategorisera materialet.

    Resultat

    Samtliga lärare i denna studie arbetar för att motverka könsmönster genom att använda olika didaktiska verktyg i sin undervisning, vilket bekräftas av eleverna. Det kan innebära att de exempelvis tänker på att använda ett inkluderande språk. Eleverna upplever att det finns förväntningar på dem baserat på kön samt att heteronormativitet kan förekomma i undervisningen, främst i dansmomentet. De upplever även att det är skillnad på lärare som är nyutexaminerade och lärare som avslutat sin utbildning för länge sedan.

    Slutsats

    Trots att lärarna besitter en medvetenhet kring hur de kan arbeta för att motverka könsmönster och heteronormativitet, verkar det vara en utmaning att applicera det i praktiken. Eleverna anser att såväl heteronormativitet som könsmönster kan förekomma i undervisningen, men upplever ändå att lärarna gör medvetna val för att motverka detta.

  • Tollefors, Sanna
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Ankarstrand, Joar
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Vad lär sig eleverna egentligen om psykisk hälsa?: En innehållsanalys av psykisk hälsa i gymnasiets läromedel2020Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med studien var att undersöka hur psykisk hälsa framställs i läromedel som används i den svenska gymnasieskolan. Detta analyserades utifrån ett salutogent och patogent perspektiv.

    - Hur mycket skrivs om psykisk hälsa i de olika läroböckerna?

    - Vad definieras som psykisk hälsa enligt läroböckerna, och beskrivs detta på ett salutogent eller patogent sätt?

    - Hur framställs psykisk hälsa i läroböckerna utifrån ett salutogent och patogent perspektiv? 

    Metod

    Metoden var en innehållsanalys och analyserade läroböcker i de fyra gymnasieämnena specialidrott, hälsopedagogik, psykologi och idrott och hälsa. Till den första frågeställningen användes en kvantitativ metod där andelen sidor som berörde psykisk hälsa räknades.

    Resultat

    Analysen visade att läroböckerna i idrott och hälsa och specialidrott nämnde psykisk hälsa på nio respektive elva procent av böckernas sidor medan läroböckerna för hälsopedagogik och psykologi berörde ämnet på 31 respektive 35 procent av sidorna. Samtliga läroböcker definierade psykisk hälsa som något som handlar om hur vi mår i huvudet och tankarna. Självförtroende, självbild och självkänsla togs upp som viktiga faktorer för den psykiska hälsan. Främst berördes stress, sömnsvårigheter, oro, ångest, depression och ätstörningar. Det kunde konstateras att alla fyra läroböcker använde sig av båda perspektiven men i olika utsträckning. Psykologiboken var övervägande patogen medan övriga var mer salutogena.

    Slutsats

    Utrymmet som psykisk hälsa fick och sättet psykisk hälsa framställdes på i de olika ämnenas läroböcker skiljde sig åt i relativt hög grad. Något som var gemensamt för böckerna var dock att både ett salutogent och patogent perspektiv användes och att mycket fokus låg på psykisk ohälsa snarare än psykisk hälsa. Samtliga böcker beskrev psykisk hälsa som ett växande folkhälsoproblem.

  • Ljung, Michaela
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Läs- och skrivsvårigheter i klassrummet: En kvalitativ studie av insatser för elever med läs- och skrivsvårigheter i skolan2020Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställning: Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa, naturkunskap och samhällskunskap uppmärksammar och resonerar kring arbetet med elever med läs- och skrivsvårigheter. De fyra frågeställningar studien är baserad på är: 1. Hur uppmärksammar och arbetar lärare inom idrott och hälsa, jämfört med lärare i andra kärnämnen med läs- och skrivsvårigheter? 2. Vilken hjälp får eleverna av skolan/lärarna utifrån sina svårigheter? 3. Hur arbetar lärarna med läs- och skrivsvårigheter utifrån läroplanen? 4. Gör lärarna medvetna metodval för att främja lärandet bland elever med läs- och skrivsvårigheter och hur ser denna eller dessa metoder ut? 

    Metod: Datainsamlingsmetoden har bestått av kvalitativa intervjuer av semistrukturerad karaktär. Val av skola och intervjuade lärare gjordes genom ett bekvämlighetsurval där tillgänglighet hos lärarna var avgörande. Som teoretiskt ramverk har studien utgått från läroplansteorin och ramfaktorteorin.

    Resultat: Resultatet visar att lärarna i idrott och hälsa uppmärksammar svårigheterna genom att eleverna exempelvis upprepar samma frågor flera gånger och att eleverna inte hänger med medan lärarna i andra ämnen uppmärksammar svårigheterna vid skriv- och läsövningar. Idrottslärarna arbetar med eleverna på ett mer flexibelt sätt än de i de andra ämnena där främsta resursen att tillgå är digitala hjälpmedel i form av exempelvis datorer. Läroplanen spelar stor roll i utformandet av undervisningen och arbetet med läs- och skrivsvårigheter. Lärarna använder sig av olika metoder, bland annat genom digitala hjälpmedel för att ge extra stöttning till elever med läs- och skrivsvårigheter.

    Slutsats: Studiens resultat visar på en viss skillnad i hur lärarna i de olika ämnena arbetar för att identifiera, uppmärksamma och tillgodose behoven hos elever med läs- och skrivsvårigheter. Utifrån lärarnas svar finns skillnader mellan lärarna i idrott och hälsa och övriga lärare avseende hur de arbetar på transformerings- och realiseringsarenan. Idrottslärarna arbetar mer flexibelt med eleverna och utformningen av undervisningen ser annorlunda ut jämfört med lärarna i de andra ämnena. Gemensam nämnare är att lärarna känner sig otillräckliga. 

  • Gumm, Alexander
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Ledarskap i praktik: En etnografisk studie av fotbollstränare2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Sammanfattning

    Syfte och frågeställning - Studien undersöker hur tränare inom barn- och ungdomsfotbollen i Stockholm leder sina adepter i träning. Forskningsfrågorna lyder:

    • Vilka ledarskapsbeteenden tillämpar tränare inom barn- och ungdomsfotbollen under pågående träning?
    • Vilka typer av frågor använder tränarna och på vilka sätt utövas feedback/återkoppling?
    • Vilka praktiska ledarskapsbeteenden kan identifieras i olika teorier om ledarskap? 

    Metod - I detta arbete genomfördes en etnografisk observation av tio fotbollstränare i åtta olika pojklag mellan tio och 19 år. Både träningen och tränarens röst spelades in. Tränarnas beteenden summerades i en tematisk analys för att ta reda på mönster i ledarskapet.  

    Resultat - Resultaten visar fyra tematiska områden av tränarnas tillämpade ledarskap, nämligen tillämpning av frågor, tillämpning av feedback, gruppsamlingar och atmosfär. Frågor används i ledande syfte eller som öppna frågor medan feedback ges specifikt eller icke-specifikt. De tillämpade ledarbeteendena kan kategoriseras in i dem olika ledarskapsstilar i Full Range of Leadership modellen.

    Slutsats - Beroende på ledarbeteendenas kontext skiftar tränarna framför allt mellan transaktionellt och transformationellt ledarskap. 

    Abstract

    Aim – The study researches how coaches in child- and youth soccer in Stockholm lead their followers in practice. The research questions are: 

    • Which coaching behaviors do coaches apply in child and youth soccer practices?
    • Which types of questions do coaches use and how is feedback applied? 
    • Which practical leadership behaviors can be identified in leadership theory? 

    Method - The applied method is an ethnographic observation of ten coaches in their practices in eight boys’ football teams between ten and 19 years of age. Both practice and voice were recorded and subjected to a thematic analysis of behavioral patterns. 

    Results - The results show four themes of coaches’ applied leadership. These are application of questions, application of feedback, group gatherings and atmosphere. Questions are used in a leading fashion or as open questions, while the type of feedback is specific or non-specific. The applied leadership behaviors can be categorized in the Model of the Full Range of Leadership.

    Conclusion - Depending on the context of the behavior coaches vary especially between transactional and transformational leadership.

  • Fröberg, Andreas
    et al.
    University of Gothenburg, Sweden.
    Lindroos, Anna-Karin
    Swedish Food Agency, Uppsala, Sweden.
    Ekblom, Örjan
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet.
    Nyberg, Gisela
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap. Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Organised physical activity during leisure time is associated with more objectively measured physical activity among Swedish adolescents.2020Ingår i: Acta Paediatrica, ISSN 0803-5253, E-ISSN 1651-2227Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIM: The aim of this study was to investigate associations between participation in organised physical activity (PA), such as sport and exercise during leisure time, and objectively measured PA and sedentary time in a large representative sample of Swedish adolescents.

    METHODS: This study was part of the school-based cross-sectional Swedish national dietary survey Riksmaten Adolescents 2016-17. Data from 3477 adolescents aged 11-12, 14-15 and 17-18 years were used in the analyses. Participation in organised PA and parental education were reported in questionnaires. PA and sedentary time were objectively measured through accelerometry during seven consecutive days.

    RESULTS: Adolescents who participated in organised PA had significantly higher total PA (14%, p<0.001), more time spent on moderate-to-vigorous PA (MVPA) (eight minutes, p<0.001) and had less sedentary time (15 minutes, p<0.001). Those who participated in organised PA were more likely to reach recommended PA levels. Total PA and MVPA did not differ by parental education among those who participated in organised PA.

    CONCLUSION: Adolescents who participated in organised PA were more physically active, less sedentary and more likely to reach PA recommendations than those who did not.

  • Danielsson, Tom
    et al.
    Linnaeus University, Kalmar, Sweden..
    Carlsson, Jörg
    Linnaeus University, Kalmar, Sweden..
    Siethoff, Lasse Ten
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap. Linnaeus University, Kalmar, Sweden..
    Ahnesjö, Jonas
    Linnaeus University, Kalmar, Sweden..
    Bergman, Patrick
    Linnaeus University, Kalmar, Sweden..
    Aerobic capacity predict skeletal but not cardiac muscle damage after triathlon - the Iron(WO)man study.2020Ingår i: Scientific Reports, ISSN 2045-2322, E-ISSN 2045-2322, Vol. 10, nr 1, artikel-id 901Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study examines the association between aerobic capacity and biomarkers of skeletal- and cardiac muscle damage among amateur triathletes after a full distance Ironman. Men and women (N = 55) were recruited from local sport clubs. One month before an Ironman triathlon, they conducted a 20 m shuttle run test to determine aerobic capacity. Blood samples were taken immediately after finishing the triathlon, and analyzed for cardiac Troponin T (cTnT), Myosin heavy chain-a (MHC-a), N-terminal prohormone of brain natriuretic peptide (NT-proBNP), Creatin Kinas (CK), and Myoglobin. Regression models examining the association between the biomarkers and aerobic capacity expressed in both relative terms (mLO2*kg-1*min-1) and absolute terms (LO2*min-1) controlled for weight were fitted. A total of 39 subjects (26% females) had complete data and were included in the analysis. No association between aerobic capacity and cardiac muscle damage was observed. For myoglobin, adding aerobic capacity (mLO2*kg-1*min-1) increased the adjusted r2 from 0.026 to 0.210 (F: 8.927, p = 0.005) and for CK the adjusted r2 increased from -0.015 to 0.267 (F: 13.778, p = 0.001). In the models where aerobic capacity was entered in absolute terms the adjusted r2 increased from 0.07 to 0.227 (F: 10.386, p = 0.003) for myoglobin and for CK from -0.029 to 0.281 (F: 15.215, p < 0.001). A negative association between aerobic capacity and skeletal muscle damage was seen but despite the well-known cardio-protective health effect of high aerobic fitness, no such association could be observed in this study.

  • Petersson, Alice
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Wahlund Hansson, Isabella
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Det är deras värld: En intervjustudie om digitala verktyg och lärande i ämnet idrott och hälsa på gymnasiet2020Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Efter ett beslut från regeringen blir skolan allt mer digitaliserad. Digitala verktyg bör dock fylla en funktion för elevernas lärandeprocess.

    Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka, problematisera och analysera hur lärare arbetar med digitala verktyg i idrott och hälsa på gymnasiet och på vilket sätt det bidrar till elevernas lärande. Vi har ställt oss frågorna: Vilka digitala verktyg används och hur nyttjas de av de tillfrågade lärarna i idrott och hälsa? På vilket sätt anser de tillfrågade lärarna att användandet av digitala verktyg bidrar till elevernas lärande? samt Vilka för- och nackdelar anser de tillfrågade lärarna att det finns med digitala verktyg i idrott och hälsa i förhållande till lärande?  

    Metod Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och har en kvalitativ ansats, där sju lärare har intervjuats i ett handplockat urval. Analysen gjordes med hjälp av en tematiserad färgkodning.

    Resultat Resultatet visar påfallande positiva attityder och resonemang för användandet av digitala verktyg i idrott och hälsa, exempelvis att film kan bidra till att öka elevernas rörelseförmåga och att pulsklockor ger eleverna förståelse i träningslära. En utmaning kan vara att hantera tekniska problem och att vissa verktyg distraherar eleverna från undervisningen.   

    Slutsats Slutsatsen är att digitala verktyg kan bidra till elevernas lärandeprocess om lärarna som använder dem har god kompetens och därav använder det på rätt sätt. Samt om eleverna har förståelse för att digitala verktyg ska användas till undervisningens ändamål och därför inte ägnar tiden åt att göra icke skolrelaterade saker på telefonen.

  • Henning, Georg
    et al.
    German Centre of Gerontology, Berlin, Germany..
    Stenling, Andreas
    University of Umeå, Umeå, Sweden..
    Bielak, Allison A M
    Colorado State University, Fort Collins, USA.
    Bjälkebring, Pär
    University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Gow, Alan J
    Heriot-Watt University, Edinburgh, UK.
    Kivi, Marie
    University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Muniz-Terrera, Graciela
    University of Edinburgh, Edinburgh, UK.
    Johansson, Boo
    University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Lindwall, Magnus
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap. University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Towards an active and happy retirement? Changes in leisure activity and depressive symptoms during the retirement transition.2020Ingår i: Aging & Mental Health, ISSN 1360-7863, E-ISSN 1364-6915, s. 1-11Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objectives: Retirement is a major life transition in the second half of life, and it can be associated with changes in leisure activity engagement. Although theories of retirement adjustment have emphasized the need to find meaningful activities in retirement, little is known about the nature of changes in leisure activity during the retirement transition and their association with mental health.

    Methods: Based on four annual waves of the 'Health, Aging and Retirement Transitions in Sweden' study, we investigated the longitudinal association of leisure activity engagement and depressive symptoms using bivariate dual change score models. We distinguished intellectual, social, and physical activity engagement.

    Results: We found increases in all three domains of activity engagement after retirement. Although level and change of activity and depressive symptoms were negatively associated, the coupling parameters were not significant, thus the direction of effects remains unclear.

    Conclusion: The results highlight the need to consider the role of lifestyle changes for retirement adjustment and mental health.

  • Nyberg, Gunn
    et al.
    Dalarna University, Falun, Sweden..
    Barker, Dean
    Örebro University, Örebro, Sweden..
    Larsson, Håkan
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogisk idrottsforskning.
    Exploring the educational landscape of juggling - challenging notions of ability in physical education2020Ingår i: Physical Education and Sport Pedagogy, ISSN 1740-8989, E-ISSN 1742-5786, Vol. 25, nr 2, s. 201-212Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Research on physical education (PE) shows a prevalence of narrow and reductionist views on what counts as ability. These views tend to privilege certain students and marginalize others, and often equate ability with technique-based sport performance. A lot of research is still directed towards the above problem. However, very few have devoted time and energy to actually resolving this problem. If no alternatives to narrow and reductionist views of ability are presented, then research will struggle to make a difference to the practice of PE. Assuming that movement is a key element in PE, the question of what counts as ability in PE is, we argue, a question of what capabilities a learner needs to develop in order to move in different ways. Investigating what movement capability can mean will provide possibilities for discussing and negotiating the meaning of ability in PE when the learning goal is something other than technique-based sport performance. Purpose: The aim of this paper is to further advance the knowledge base of what movement capability can mean within the context of PE. By achieving this aim, we intend to challenge narrow views on ability and thereby provide enhanced possibilities for PE to make a difference for students' abilities through education. Theory and method: The process of coming to know something can be seen as exploring, with all senses, a landscape. Exploration involves recognizing details and nuances of the landscape and their relationships to one another. In this investigation, we examine what there is to know in the landscape of juggling using Ryle's and Polanyi's notions of knowing and learning. In line with a focus on the learners' perspectives, interviews and observations were conducted with students whilst they were coming to know juggling. Ethnographic-type conversations were used to help students describe what they seemed to know or were aiming to know. Students were invited to write diaries with a focus on their experiences during the learning process, which we hoped could extend our insights regarding the experiential aspects in learning. Findings: Findings of the investigation suggest that in the group of students, four significant ways of knowing the landscape of juggling are important: grasping a pattern; grasping a rhythm; preparing for the next throw and catch and navigating one's position and throwing. The research challenges the narrow view on ability as technique-based sport performance by providing examples of what movement capability can mean in terms of knowing a movement landscape alternatively to knowing a specific movement 'in the right way.'

  • Blom, Victoria
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi. Karolinska institutet.
    Kallings, Lena
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet.
    Ekblom, Björn
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet, Björn Ekbloms forskningsgrupp.
    Wallin, Peter
    HPI Health Profile Institute AB, Stockholm, Sweden.
    Andersson, Gunnar
    HPI Health Profile Institute AB, Stockholm, Sweden.
    Hemmingsson, Erik
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Ekblom, Örjan
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet.
    Söderling, Jonas
    Karolinska institutet.
    Ekblom Bak, Elin
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet.
    Self-Reported General Health, Overall and Work-Related Stress, Loneliness, and Sleeping Problems in 335,625 Swedish Adults from 2000 to 2016.2020Ingår i: International Journal of Environmental Research and Public Health, ISSN 1661-7827, E-ISSN 1660-4601, Vol. 17, nr 2, artikel-id E511Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The prevalence of poor health, in particular stress-related mental ill-health, is increasing over time and birth cohorts. As rapid societal changes have occurred in the last decade and still are occurring, there is an interest in investigating the trends in health-related factors. The aim of the present study was to investigate trends in self-reported general health, overall stress, work-related stress, feelings of loneliness, and sleeping problems in 335,625 Swedish adults across categories of gender, geographic regions, length of education, and age from 2000 to 2016. On population level, sleeping problems and poor general health have increased markedly and significantly, while experiences of work stress decreased between 2000 and 2016 (p < 0.05). Overall stress and level of loneliness were unchanged (p > 0.05). The risk of having ≥3 symptoms (any of poor or very poor general health, often or very often perceived overall stress, loneliness, or sleeping problems) has increased significantly from 2000 to 2016 (ß = 1034 (1027-1040)). This increase was significantly higher in young (ß = 1052 (1038-1065)) and individuals with lower education (ß = 1056 (1037-1076)) compared to older and high length of education.

  • Moberg, Mathias
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Trötthet inom alpin skidåkning på elitnivå: "Monitorering över en intensifierad träningsperiod"2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte & frågeställningar

    Syftet med denna studie är att identifiera och observera trötthet inom alpin skidåkning samt hur den utvecklas under en träningsperiod. Vidare kommer det undersökas om det primärt är perifer, central eller mental trötthet som utvecklas och om de samverkar med varandra.

    Frågeställning 1: Påverkas alpina elitskidåkare av trötthet och hinner de återhämta sig mellan träningspassen under en period på fem dagar?

    Frågeställning 2: Finns det något samband mellan åkarnas mentala och muskulära trötthet?

     

    Metod

    Detta är en kvantitativ experimentell studie som undersökte hur alpina elitskidåkare påverkades av trötthet under en träningsperiod på fem dagar. I studien deltog sex manliga alpina elitskidåkare som genomförde två skidpass per dag. Före och efter respektive skidpass testades deltagarnas reaktionsförmåga, Squat Jump, Repeated Counter Movement Jump samt upplevda mentala och fysiska status för att identifiera eventuell mental och muskulär trötthet.

     

    Resultat

    Studien resulterade i en signifikant utvecklad mental trötthet (P<0.05) under träningsperioden medan inga muskulära trötthetseffekter kunde identifieras. Åkarna återhämtade sig muskulärt mellan passen medan mental trötthet inte återgick till normala nivåer. Det fanns inget samband mellan åkarnas mentala och muskulär trötthet medan sambandet mellan muskulär och mental trötthet korrelerade starkt (r=0.9).

     

    Slutsats

    Studien resulterade i en primärt utvecklad mental trötthet under perioden medan muskulär trötthet inte påvisades. Därav är det mental trötthet som främst påverkar alpina elitskidåkare medan perifer och central trötthet är något som åkarna verkar återhämtar sig från mellan pass. Eftersom det inte fanns något samband mellan muskulär och mental trötthet beror den utvecklade tröttheten inte på fysiologiska utan på psykologiska faktorer. Den utvecklade mentala tröttheten kan då istället ha berott på den totala träningstiden alpinisterna utsattes för under perioden eller på för höga respektive för låga stressnivåer vilket kan orsaka en ökad mental trötthet hos idrottare.

  • Dronsfield, Daniel
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Andrén Bahnson, Thomas
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Belastningsskador bland unga fotbollsspelare2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med studien är att undersöka om ungdomar riskerar att ådra sig överbelastningsskador på grund utav sitt idrottande. Studiens frågeställningar är:

    1. Tenderar ungdomar som multi-idrottar att ådra sig överbelastningsskador i större utsträckning än ungdomar som har valt att tidigt specialisera sig på en idrott?

    2. Finns det ett samband mellan mängd idrottstimmar i veckan som ungdomar utövar och deras självrapporterade skadefrekvens?

    Metod

    Studien har en kvantitativ ansats med enkät som metod. Vårt urval är begränsat till pojkar i åldrarna 12–14. Fotbollsklubbar inom Stockholmsområdet har valts ut för deltagande. Målsättningen var att samla in 200 enkätsvar genom att besöka fotbollslag på deras träningar, efter bortfall fick vi in totalt 126 svar. Vetenskapsrådets fyra krav för samhällsvetenskaplig forskning har legat till grund för de etiska övervägandena för utformningen av denna studie.

    Resultat

    Studien ger inga signifikanta svar men resultaten visar att fler multi-idrottare skadar sig i större utsträckning än de som specialiserar sig. De ådrar sig fler belastningsskador och har fler skadedagar. Å andra sidan råkar de som specialiserar sig ut för fler traumatiska skador.

    Slutsats

    Det finns tendenser att multi-idrottare ådrar sig belastningsskador i något högre grad än de som specialiserar sig. Det finns också en tendens att träningsvolym korrelerar med skadefrekvens.

  • Dreber, Helena
    et al.
    Obesity Center, Karolinska University Hospital, Stockholm, Sweden.
    Thorell, Anders
    Department of Clinical Science, Karolinska Institutet, Danderyds Hospital and Department of Surgery, Ersta Hospital, Stockholm, Sweden..
    Reynisdottir, Signy
    Obesity Center, Karolinska University Hospital, Stockholm, Sweden.
    Hemmingsson, Erik
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Health-Related Quality of Life 5 Years After Roux-en-Y Gastric Bypass in Young (18-25 Years) Versus Older (≥ 26 Years) Adults: a Scandinavian Obesity Surgery Registry Study.2019Ingår i: Obesity Surgery, ISSN 0960-8923, E-ISSN 1708-0428, Vol. 29, nr 2, s. 434-443Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: To compare changes in health-related quality of life (HRQoL) in young (18-25 years) versus older (≥ 26 years) adults up to 5 years after Roux-en-Y gastric bypass (RYGB).

    METHODS: Data on Short Form-36 (SF-36) and obesity-related problems scale (OP) at baseline and 1, 2, and 5 years after RYGB were extracted from the Scandinavian Obesity Surgery Registry. Within-group changes and the effect of age group on 5-year changes in SF-36 and OP were analyzed. Effects sizes (ESs) were calculated.

    RESULTS: A total of 2542 young and 12,425 older adults were included at baseline, and 138 young (20.7% of those eligible) and 1021 older (31.8%) adults were followed-up 5 years post-RYGB. At this time, average to large improvements (ES ≥ 0.5) were observed in physical functioning, physical component score and OP in young adults, and in physical functioning, role physical, general health, physical component score, and OP in older adults (all, p ≤ 0.001). Both age groups displayed negligible to weak (ES < 0.5) or no improvements in mental HRQoL (all, p < 0.55). Older adults displayed greater 5-year improvements than their young counterparts in role physical, general health, vitality, social functioning, physical component score, and obesity-related problems scale (all, p < 0.05).

    CONCLUSIONS: Both young and older adults displayed improvements in OP and physical HRQoL 5 years post-RYGB compared to baseline, while mental HRQoL did not improve to the same extent. Greater HRQoL-improvements could be expected in older patients why future research on HRQoL post-RYGB should stratify data on age groups.

  • Ekblom, Maria
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Laboratoriet för biomekanik och motorisk kontroll (BMC). Karolinska institutet.
    Ekblom, Örjan
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet.
    Börjesson, Mats
    University of Gothenburg.
    Bergström, Göran
    University of Gothenburg.
    Jern, Christina
    University of Gothenburg.
    Wallin, Anders
    University of Gothenburg.
    Device-Measured Sedentary Behavior, Physical Activity and Aerobic Fitness Are Independent Correlates of Cognitive Performance in Healthy Middle-Aged Adults-Results from the SCAPIS Pilot Study.2019Ingår i: International Journal of Environmental Research and Public Health, ISSN 1661-7827, E-ISSN 1660-4601, Vol. 16, nr 24, artikel-id E5136Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    High aerobic fitness, more moderate to vigorous physical activity (MVPA) and less sedentary behavior (SED) have all been suggested to promote cognitive functions, but it is unclear whether they are independent predictors of specific cognitive domains. This study aimed to investigate to what extent aerobic fitness MVPA and SED are independently associated with cognitive performance among middle-aged Swedish adults. We acquired device-based measures of aerobic fitness, cognitive performance and percent daily time spent in MVPA and SED in Swedish adults (n = 216; 54-66 years old). Aerobic fitness was associated with better performance at one out of two tests of speed/attention and one out of four tests of executive attention, and with worse performance at one of seven tests of memory. Increasing %MVPA was associated with better performance at one out of seven tests of memory and two out of three tests of verbal ability, whereas increasing %SED was associated with better performance at all four tests of executive attention and four out of seven tests of memory. These findings suggest that aerobic fitness, %MVPA and %SED are partly independent correlates of cognitive performance. To fully understand the association between SED and performance at several tests of cognitive function, future investigations might attempt to investigate intellectually engaging SED (such as reading books) separately from mentally undemanding SED (such as watching TV).