1 - 40 of 40
rss atomLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
  • Westring, Robin
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences.
    Ska vi ha idrott ihop? Ja, nej eller kanske?: En studie av gymnasieelevers uppfattning om sam- respektive könsuppdelad undervisning i ämnet idrott och hälsa2017Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syfte & frågeställningar

    Idag finns det inget krav på vilken undervisningsform som skall användas i ämnet idrott och hälsa vilket ger läraren stor möjlighet till att ändra utefter vad hen ser som mest lämpligt och mest gynnande för eleverna. För att göra detta enklare för idrottsläraren är det viktigt att få elevernas perspektiv och få veta hur de ser på olika undervisningsformer. Detta självständiga arbete hade som syfte att undersöka vad gymnasieelevers (i årskurs tre) uppfattning gällande sam- och könsuppdelad undervisning i ämnet idrott och hälsa. För att undersöka syftet fanns följande frågeställningar: (1) Vilken undervisningsform föredrar pojkar respektive flickor? (2) Vilka för- och nackdelar finns det med respektive undervisningsform? (3) Finns det vissa moment då eleverna skulle föredra att ha sam- respektive könsuppdelad undervisning? (4) Anser eleverna att bedömningen påverkas av vilken undervisningsform som råder?

    Metod

    För att undersöka syfte och frågeställningar har 50 stycken enkäter blivit besvarade och tre intervjuer har utförts, samtliga av gymnasieelever i årskurs tre. Enkäterna sammanställdes så snabbt som möjligt efter att de blivit ifyllda och intervjuerna transkriberades också omgående. Bearbetning av enkäterna skedde genom en statisk analys och intervjuerna genom en innehållsanalys.

    Resultat

    Resultat kommer fram till att det finns en majoritet av eleverna som tycker att samundervisning är att föredra framför könsuppdelad. Dock är det inte alla elever som anser att samundervisningen alltid är att föredra utan en del elever anser att idrottsundervisningen ska vara uppdelad i någon utsträckning. Detta kan gälla vissa specifika moment medan några elever tyckte att undervisningen alltid skulle vara könsuppdelad. Det finns några moment som framförallt framkommer som fördelaktiga med en könsuppdelad undervisningsform.

    Slutsats

    Elevernas svar har sedan diskuterats gentemot genussystemet och annan forskning på området. De slutsatser man kunde komma fram till av resultaten i denna studie var att de speglar tidigare studiers resultat väldigt väl men det krävs fortsatt forskning för att kunna dra slutsatser som är applicerbara på svensk idrottsundervisning som helhet.

  • Jernhall, Anneli
    et al.
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences.
    Rosén, Elin
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences.
    ”Om inga tjejer håller på då ser man ju att man inte ska vara där”: en kvalitativ studie om ledares syn på flickfotboll2017Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur ledare och tränare ser på flickfotbollen i Österåker. Studiens frågeställningar är: Varför slutar flickor att spela fotboll? Hur ser tränare och ledare på vägledande policydokument och riktlinjer? Hur ser tränarna på ett jämställt föreningsliv?    

    Metod Vi har valt att genomföra en kvalitativ studie där vi genom att intervjua ledare i olika fotbollsföreningar i Österåker försöker få en bredare förståelse för flickors avhopp från föreningarna. För att få så uttömmande svar som möjligt så använde vi oss av ett semistrukturerat intervjuformulär, vilket innebär att vissa frågor och frågeområden var bestämda på förhand. Andra frågor tillkom under intervjun. Urvalet skedde genom ett bekvämlighetsurval och intervjuerna är fyra till antalet. Vi har använt oss av Hirdmans genusteori vid analys av empiri. Innehållet i intervjuerna har vetenskapligt tolkats, analyserats och strukturerats med hjälp av innehållsanalys.  

    Resultat Det finns bristande kunskaper om riktlinjer och styrdokument i majoriteten av föreningarna och några ledare tycker ansvaret ligger på Stockholms Fotbollsförbund. Det finns flera faktorer som kan påverka flickors deltagande. Dessa faktorer är bland andra: den manliga dominansen bland ledare och tränare, deras syn på flickfotboll, samhällets syn, könsnormer, föräldrars engagemang, nivåindelning och tidigt elitistiskt tänkande. Ingen av föreningarna arbetar aktivt för att öka jämställdheten.  

    Slutsats Av studien framgår att fotboll som idrott fortfarande uppfattas av tränare och ledare som en manlig domän. Flickors utövande beskrivs som annorlunda, mindre prestigeinriktat och mer socialt. Det är inte samma satsning på flickors fotboll och de har inte några egentliga karriärmöjligheter inom idrotten. Vi tror att normer, prestige mellan ledare och konkurrens mellan föreningarna i Österåker är till stor nackdel för flickorna. En viktig slutsats i studien utifrån Hirdmans genusperspektiv, är att isärhållandet av ”fotboll” (Läs herrfotboll)- och damfotboll innebär att könsstereotypa förhållningssätt bibehålls. Vidare visar undersökningen att det är en mycket lång väg kvar när det gäller jämställdhet i föreningarna, även om könsfördelningen på styrelsenivå är jämställd i tre av föreningarna.

  • Drotz, Ida
    et al.
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences.
    Fransson, Viktor
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences.
    Upplevelser av förskrivning och uppföljning av fysisk aktivitet på recept: En kvalitativ intervjustudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med studien var att undersöka hur deltagarna i studien upplevde att få fysisk aktivitet på recept förskrivet och hur de upplevde att få samtal med fokus på motivation och vägledning av hälsopedagogstudenter under utbildning. Frågeställningarna var:

    • Upplevde deltagarna i studien att deras fysiska aktivitetsnivå förändrades när de fick receptet förskrivet, efter det första samtalet med fokus på motivation och vägledning samt efter det första uppföljningssamtalet med fokus på motivation och vägledning? I så fall hur och varför?
    • Hur upplevde deltagarna i studien tilltron till sin egen förmåga att utöva fysisk aktivitet när de fick receptet förskrivet, efter det första samtalet med fokus på motivation och vägledning samt efter det första uppföljningssamtalet med fokus på motivation och vägledning?
    • Hur upplevde deltagarna i studien det första samtalet med fokus på motivation och vägledning samt det första uppföljningssamtalet med fokus på motivation och vägledning samt kontakten med lotsen?

    Metod

    För att besvara syfte och frågeställningar har en kvalitativ metod och intervjuer med en riktad öppen design använts. Fem personer som har fått fysisk aktivitet på recept rekryterades från GIH:s lotsmottagning. Deltagarna bestod av personer mellan 52 och 75 år, varav 4 var kvinnor och 1 var man. Analyserna av datamaterialet genomfördes med en induktiv innehållsanalys där delar av transkriberingen valdes ut och kondenserades till kortare meningar med betydelse för studiens syfte och frågeställningar (meningsbärande enheter).

    Resultat

    Innehållsanalysen resulterade i 8 kategorier och 20 underkategorier. Resultatet visade att några av deltagarna hade en liten ökning i fysisk aktivitetsnivå, medan andras nivå förblev oförändrad. Tilltron till sin egen förmåga var hög från början och förändrades inte under uppföljningen. Lotsmottagningen beskrevs av flera deltagare som vägledande och motiverande.

    Slutsats

    Deltagarna har uttryckt att kontakten med lotsen har varit positiv, men upplevde trots detta ingen förändring i sin fysiska aktivitetsnivå. Tilltron till den egna förmågan var hög från början och förändrades inte av samtalen.

  • Erdal, Robin
    et al.
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences.
    Werede, Senay
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences.
    Fysisk aktivitet under en idrottslektion: En observationsstudie2017Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med studien är att undersöka hur aktiva elever är under en idrottslektion och få fram resultat om hur den fysiska aktiviteten skiljer sig mellan olika moment under idrottslektionerna.

    • Hur aktiva är elever under en lektion i idrott och hälsa?
    • Hur skiljer sig den fysiska aktiviteten mellan olika moment under lektionerna i idrott och hälsa?
    • Hur har läraren agerat gällande tidseffektivitet under lektionerna i idrott och hälsa?

    Metod

    En observationsstudie har utförts och hur fysiskt aktiva eleverna är under några lektioner i idrott och hälsa har mätts med hjälp av stegräknare. Urvalet var två klasser, en sjua och en nia i högstadiet. Respektive klass har observerats under två lektioner vardera. Data som samlats in registrerades och sammanställdes efter observationerna.

    Resultat

    Efter observationen hade lektionen med beeptest ett medelvärde på 1176 steg, lektionen med beeptest och killerboll på 1960 steg, lektionen med bollspel på 1527 steg och lektionen med orientering på 2127 steg. Stegen såväl som aktiviteterna skiljde sig mellan varandra varje lektion. Största skillnaden var mellan lektionen med beeptest och lektionen med orientering med 951 steg. Flera faktorer kan påverka antalet steg en elev tar per lektion, en av de större faktorerna var längden på lektionerna och hur läraren använde sig av tiden.

    Slutsats

    Med hjälp av observation och stegräknare har studien kommit fram till att den fysiska aktiviteten mätt i steg skiljer sig åt beroende på idrottslektionens innehåll och att aktiviteten som tog plats utomhus bidrog till en ökad fysik aktivitet hos eleverna jämfört med de lektioner som tog plats inomhus för att ytan är större och att aktiviteten fick eleverna att röra sig längre distanser.

  • Katsanos, Evangelos
    et al.
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences.
    Estephan, Alexander
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences.
    Vadå, är jag redan gammal?: En kvalitativ forskningsstudie om äldre idrottslärares yrkesutövande i Stockholms läns grundskolor2017Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med denna forskningsstudie är att undersöka hur arbetssituationen för äldre idrottslärare ser ut inom skolan. Studien kommer att undersöka idrottslärarnas arbetsmiljö, hur de bedriver sin idrottsundervisning idag jämfört med tidigare samt hur undervisningen har förändrats i samband med införandet av nya läroplaner. Studien avslutas med att idrottslärarna reflekterar kring sin egen och yrkets framtid. Syftet har lett fram till följande frågeställningar:

    1. Hur påverkas äldre idrottslärare av arbetsmiljön där idrottsundervisningen bedrivs?

    2. Hur bedriver äldre idrottslärare sin idrottsundervisning i skolan idag jämfört med tidigare?

    3. Hur har äldre idrottslärares undervisningsmetoder förändrats i samband med införandet av nya läroplaner?

    4. Hur ser framtiden ut för de äldre idrottslärarna och idrottsläraryrket?

    Metod

    Forskningsstudien består av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer. Vi tillämpade resenärsmetoden utifrån studiens explorativa syfte. Det riktade urvalet bestod av fem verksamma idrottslärare i grundskolan inom ålderskategorin 50–67 år. Efter transkriberingen av intervjuerna analyserades den insamlade informationen med analysmetoden grundad teori.

    Resultat

    Samtliga idrottslärare i vår forskningsstudie trivs med sin arbetssituation och sin arbetsmiljö. Samarbetet med skolledningen och övrig personal på skolan fungerar bra. I takt med införandet av nya läroplaner har idrottslärarnas undervisningsmetoder förändrats avseende såväl tid till förfogande för undervisning som undervisningsmetoder. Idrottslärarna berättar vidare att administrativa uppgifter tillkommit på senare år, vilket resulterat i en ökad arbetsbörda. Majoriteten av idrottslärarna i vår studie menar att variation i arbetsuppgifterna är bra för att avlasta den fysiska belastningen på kroppens rörelseapparat.

    Slutsats

    Vi har kommit fram till att idrottslärarnas arbetsuppgifter ökat samt skiftat i omfattning över tid. Pappersarbete har blivit ett allt vanligare inslag i deras arbetsuppgifter. Även idrottslärarnas förmedlingsrepertoar har förändrats, vilket innebär att deras undervisningsmetoder ser annorlunda ut idag jämfört med tidigare.

  • Sundström, Mathilda
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences.
    Vem duschar?: En kvantitativ studie om vilka elever i årskurs 9 som duschar efter lektioner i idrott och hälsa2017Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Denna studie vill undersoka varfor/varfor inte elever vill duscha i omkladningsrummet efter lektionerna i idrott och halsa. Fragestallningarna blir saledes:

    • Hur stor andel av eleverna i arskurs nio duschar efter lektionerna i idrott och halsa? Finns det nagot samband mellan att duscha efter lektionerna i idrott och halsa och elevers vanor av fysisk aktivitet?
    • Duschar lagidrottare efter lektionerna i idrott och halsa i storre utstrackning an andra som ar fysiskt aktiva?
    • Finns det nagot samband mellan att duscha efter lektionerna i idrott och halsa och elevers installning till amnet?
    • Skiljer sig duschvanorna efter lektionerna i idrott och halsa mellan konen?

    Metod

    Med en enkatundersokning fick arskurs nio-elever fran tva skolor svara pa fragor kring fysisk aktivitet i och utanfor skolan samt upplevelsen av omkladningsrummet, genom att kryssa for det alternativ de ansag passa in bast pa dem. Respondenterna valdes genom ett bekvamlighetsurval da god kontakt redan fanns till dessa skolor och elever. Av de 132 elever som deltog i enkatundersokning svarade alla pa hela frageformularet, vilket ledde till noll bortfall.

    Resultat

    Pa de skolor denna enkatundersokning genomfordes var det vanligare att duscha i skolans omkladningsrum efter idrott och halsa-undervisningen bland dem som var fysiskt aktiva pa fritiden. De som duschar ar i huvudsak aktiva inom lagidrotter. Endast 28% av de elever som deltog i studien uppgav att de duschar efter idrottslektionen, flertalet av dem tyckte mycket bra eller helt okej om amnet idrott och halsa. Killarna duschade i skolans omkladningsrum efter idrottslektionen i storre utstrackning an tjejerna.

    Slutsats

    Enligt studien duschar mindre an en tredjedel av eleverna i skolans omkladningsrum efter lektionerna i idrott och halsa och mer an halften av eleverna tycker inte att omkladningsrummet ar frascht. De som duschar ar fysiskt aktiva pa fritiden dar de utovar lagsporter.

  • Amsköld, Christoffer
    et al.
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences.
    Strömberg, Malin
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences.
    Otrygghet i omklädningsrummet: En undersökning om elevers erfarenheter av otrygghet i omklädningsrummet orsakad av mobilkameror2017Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med denna studie är att undersöka gymnasieelevers erfarenheter av otrygghet i skolidrottens omklädningsrum orsakad av kränkande fotografering med mobilkameror. För attta reda på detta utgår vi ifrån frågeställningarna nedan.

    1. Hur många av eleverna har någon gång känt sig otrygga i omklädningsrummet?
    2. För hur många av eleverna har denna otrygghet orsakats av mobilkameror?
    3. Hur många av eleverna har blivit utsatta för kränkande fotografering i omklädningsrummet?
    4. Skiljer sig antalet otrygga tjejer respektive killar.

    Metod

    Vi genomförde en kvantitativ studie med hjälp av en enkätundersökning innehållande frågor kring elevers personliga upplevelser och erfarenheter från hela skolgången. Populationen var gymnasieelever i Sverige varav urvalet bestod av fyra klasser med sammanlagt 83 elever. Bearbetning av data från enkäterna genomfördes i statistikprogrammet SPSS. Resultaten analyserades utifrån socialpsykologisk teori och den feministiska objektifieringsteorin.

    Resultat

    Vår studie visar att mer än en tredjedel av eleverna känner en otrygghet i omklädningsrummet i samband med skolidrotten. Problemet är nästan dubbelt så stort hos tjejerna jämfört med killarna, resultaten visar däremot att skillnaden mellan könen inte är signifikant. Elevers kameratillgång i omklädningsrummet visar sig ha en bidragande orsak till otrygghet. En av eleverna från vår studie har även blivit utsatt för kränkande fotografering i skolidrottens omklädningsrum.

    Slutsats

    Genom den socialpsykologiska och den feministiska objektifieringsteorin kan vi förklara varför en tredjedel av eleverna känner otrygghet i omklädningsrummet. Med en syn på kroppen som ett objekt jämför de sig själva och andra utifrån samhällets normer. Detta gäller alla elever men framförallt tjejerna, där otryggheten är som störst.

  • Wemyss, Cameron
    et al.
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences.
    Selma, Kosevic
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences.
    En djupdykning i Skandinaviens simundervisning: En komparativ innehållsanalys av läroplaner och styrdokument i Norge, Sverige och Danmark2017Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställning

    Syfte med denna studie är att undersöka simundervisningen i skolan för att få en fördjupad förståelse för simning i ämnet idrott och hälsa.

    Studiens avser att besvara (1) hur simundervisning framställts i läroplaner historiskt i Sverige, Norge och Danmark, (2) hur simundervisning framställs i nuvarande styrdokument för grundskolan i Sverige, Norge och Danmark (3) och om det finns eventuella likheter respektive skillnader i detta material.

    Metod

    I denna studie används innehållsanalys med en läroplansteoretisk utgångspunkt där simundervisning i styrdokument från Sverige, Norge och Danmark analyseras. I en kvalitativ textanalys av materialet med kodning och kategorisering framställs en överblick över simundervisning för respektive land. Därtill identifiera dess eventuella likheter och skillnader och även teman.

    Resultatet

    I tidigare läroplaner visar det sig att simundervisningen varierat över tid i Sverige, Norge och Danmark. Variationer förekommer till exempel i anvisningar lektionsupplägg och bedömning. Norges nutida material skiljer sig från Sverige och Danmarks på så sätt att simundervisningen i större utsträckning lyfts fram som möjliggörande för aktiviteter inte endast något som förhindrar olyckor. Av denna anledning har vi identifierat ett möjliggörande tema i de norska styrdokumenten. I det danska materialet finns en stark betoning på säkerhet vilket inneburit att vi identifierat ett olycksförebyggande tema. Det svenska materialet delar aspekter från både det danska olycksförebyggande- och det norska möjliggörande temat och kan därför ses som ett mellanting. Det svenska materialet utmärker sig dock genom att ha betoning på prestation i bedömning.

    Slutsats

    I denna studie har vi konstaterat simundervisningen i skandinaviens styrdokument har ett liknande innehåll på så sätt att de alla innehåller simkunnighets- och säkerhetsaspekter. Trots denna likhet finns skillnader som möjliggjort för oss att identifiera olika teman. Detta visar på att vad som kan uppfattas som subtila skillnader kan i praktiken medföra signifikanta skillnader. Denna studie, och studier av detta slag, skulle möjligen kunna vara till hjälp då framtida läroplaner formuleras då lärdomar kan utvinnas från både historiska exempel men även andra länder.

  • Vikström, Johanna
    et al.
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences.
    Sandberg, Mathilda
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences.
    Stress, fysisk aktivitet och stresshantering: En kvantitativ studie gjord på gymnasieelever2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Abstract

    Aim

    The aim of the study was to examine the relationship between the three variables perceived stress, physical activity and coping on high-school students.

    • Are there a relationship between perceived stress and coping?
    • Are there a relationship between perceived stress and physical activity?
    • Are there differences in the relationship between the low and high physical activity groups in these variables?

    Method

    The questionnaire was divided into three different parts: physical activity, perceived stress and coping. The study had 123 high-school students (year 1-2) participating from two different schools in two different suburbs to Stockholm. The students were divided into two groups based on their physical activity levels and regression analyses were made. The analysis was based on three variables where perceived stress was the dependent variable and coping and physical activities were the independent variables. To reassure that there is statistical difference between the two groups in each variable a Mann-Whitney U-test were performed. 

    Result

    The results of this study for the high-activity group (N 67) shows a statistically predicted negative relationship of affect between perceived stress and coping (β 0,637 p<0,001). Variables that were significant in this group were: total coping (p=0,014), earlier experiences (p=0,013), ability to deal with the problem (p=0,004) and physical activity as a coping strategy (p=0,045). The results in the low-active group (N 56) show a significant predicted positive relationship of affect between perceived stress and physical activity (β -0,286 P=0,0012) but also a statistically predicted negative relationship of affect between perceived stress and coping (β 0,613 p<0,001). Variables that were significant in this group were: total coping (p=0,001), minutes with low-intensity physical activity (p=0,001), distracting activities (p=0,004), ability to handle the problem (p=0,009) and not talking to anyone (p=0,009).

    Conclusion Results in this study shows a relationship between perceived stress, physical activity and coping in the lowactivity group. In the highactivity group the results shows a relationship between perceived stress and coping.

  • Khosrawi, Maziar
    et al.
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences.
    Ridhagen, Markus
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences.
    Kön, ålder och erfarenhet. Avgörande faktorer för hur lärare bedriver sin hälsoundervisning: En kvantitativ studie om faktorer som påverkar hälsosyn och hälsoundervisning hos lärare i idrott och hälsa2017Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syftet med studien är att undersöka vilka variabler som påverkar lärares syn på hälsa och på så sätt också hälsoundervisningen inom ämnet idrott och hälsa. Frågeställningarna är: Vilken är lärares syn på hälsa? Vilken är lärares syn på hälsa, kopplat till ämnet idrott och hälsa? Hur undervisar lärarna om hälsa inom ämnet idrott och hälsa? Påverkar kön, ålder och erfarenhet lärares syn på hälsa och slutligen hälsoundervisningen?

    Metod

    Studiens metod är en enkätundersökning som riktas mot undervisande lärare i ämnet idrott och hälsa. Den utformades som en webbenkät som sedan publicerades via en sluten facebookgrupp vid namn Idrottslärare, samt skickades ut till samtliga grund- och gymnasieskolor i Stockholm. Av de tillfrågade valde 340 lärare i idrott och hälsa att delta i studien. Som teoretisk utgångspunkt och som analys av empirin valdes Antonovskys teorier: Känslan av sammanhang (KASAM) och det patogena och salutogena perspektiven på hälsa.

    Resultat

    Samtliga deltagare i studien anser att hälsa främst är fysiskt. De yngre deltagarna anser däremot att hälsa är mer holistiskt, salutogent, samt att psykiska och sociala aspekter av hälsa värdesätts högre hos yngre än hos äldre. Kvinnor och äldre har generellt en mer patogen syn på hälsa och fokuserar mer på riskfaktorer. Dessa resultat gäller för både den generella synen av hälsa och synsättet inom ämnet idrott och hälsa. Vad gäller undervisningen i hälsa så är yngre lärare mer benägna att låta eleverna vara delaktiga i undervisningen än äldre. De äldre lärarna är istället mer angelägna att planera sin undervisning inom ämnet, men är även mindre benägna att ändra den efter skilda erfarenheter hos klasser och elever.

    Slutsats

    Variablerna kön, ålder och erfarenhet påverkar lärares syn på hälsa, samt hur undervisningen bedrivs inom ämnet. Lärares bakgrund påverkar alltså i slutändan undervisningen i idrott och hälsa.

  • Ojanperä, Johannes
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences.
    På jakt efter motivation: En intervjustudie om träningsentreprenörer, drivkraft och motivation2017Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syftet med studien är att undersöka hur träningsentreprenörer motiverar sig professionellt och privat, samt vilka drivkrafter som ligger till grund för deras fysiskt aktiva livsstil. Studien kommer dessutom undersöka vilka egenskaper som kännetecknar en träningsentreprenör för att få en djupare förståelse om vad som ligger till grund för deras driv. Med hjälp av den erhållna empirin är tanken att presentera konkreta råd på vad som behövs för att finna motivationen i livet och hur man bör gå tillväga för att bli mer fysiskt aktiv.

    Metoden för att få en djup förståelse i hur de tänker och agerar utgick ifrån kvalitativa och semistrukturerade intervjuer. Den erhållna empirin analyserades sedan med hjälp av Deci & Ryan’s motivationsteori, nämligen Self-Determination Theory.

    Frågeställningarna som studien ämnar undersöka är följande:

    Vad karaktäriserar en träningsentreprenör?

    Hur motiverar träningsentreprenörer sig i sin vardag?

    Vilka drivkrafter har träningsentreprenören för att fortsätta arbeta?

    Vilka strategier lyfter träningsentreprenören fram för att motivera till fysisk aktivitet?

    Resultatet visar att träningsentreprenören besitter de psykologiska behoven som behövs för en inre motivation. De håller sig fysiskt aktiva minst 60 minuter om dagen och konstaterar att det stärker deras välbefinnande markant. För att lyckas uppnå sina mål behöver man ha tålamod, en stark självtro och våga misslyckas. Var nyfiken till livet och säg ja till nya utmaningar. Låt dig påverkas av bra saker och glöm inte att en själv måste ta eget ansvar.

    Slutsatsen är att respektive träningsentreprenör är välutbildad inom området träning och hälsa samt ytterst autonoma i sitt handlande. Deras framgång kan i mångt och mycket förklaras med hjälp av deras starka välbefinnande, tydliga målsättning och tålmodighet. Så var i livet manän befinner sig, glöm inte bort att “med ett leende går allting lättare”. Med definierade mål och en stark tro på sin kompetens har träningsentreprenören bevisat att självförverkligandet sällanhar några begränsningar, det gäller bara att ta första steget.

  • Fröman, Tove
    et al.
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences.
    Widstrand, Karin
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences.
    Alla har rätt till en jämlik hälsa: En kvantitativ studie om sambandet mellan socioekonomi, kostvanor och den fysiska hälsan hos ungdomar2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns något samband mellan socioekonomi, kostvanor och den fysiska hälsan hos ungdomar i olika skolor i Stockholms län. Detta besvarades genom följande frågeställningar: Finns det något samband mellan socioekonomi och den fysiska hälsan hos ungdomar i årskurs 9? Finns det något samband mellan socioekonomi och kostvanor hos ungdomar i årskurs 9? Skiljer sig sambandet mellan socioekonomi, kostvanor och den fysiska hälsan beroende på bostadsområde?

    Metod: Studien var en kvantitativ enkätstudie. Enkäten innehöll frågor gällande socioekonomi, kostvanor samt fysisk hälsa. Urvalsgruppen bestod av flickor och pojkar i årskurs nio från tre skolor i en kommun i södra Stockholm. Enkäten delades ut i respektive skola och klass. Totalt gick det 308 elever i de deltagande klasserna varav 237 besvarade enkäten. Deskriptiv statistik samt analytisk statistik i form av korrelationsanalys användes för att redovisa resultatet.

    Resultat: Ett signifikant samband kunde ses mellan ”materiell välfärd” och ”fysisk aktivitetsnivå” (r = 0.14, p = 0.03). Detta kunde även noteras mellan ”materiell välfärd” och de enskilda frågorna ”fysiskt aktiv 1 timme” (r = 0.15, p = 0.02), ”svettig/andfådd” (r = 0.22, p = 0,001), ”upplevd fysisk hälsa” (r = 0.14, p = 0.03) samt ”rökning” (r = 0.18, p = 0.006). Ett signifikant samband kunde ses mellan ”upplevd socioekonomi” och de enskilda frågorna ”fysiskt aktiv 1 timme” (r = 0.17, p = 0.009), ”svettig/andfådd” (r = 0.20, p = 0.003) samt ”upplevd fysisk hälsa” (r = 0.23, p = 0.001). Inget signifikant samband noterades mellan ”materiell välfärd” och ”kostvanor” (r = -0.06 och p = 0.38) eller ”upplevd socioekonomi” och ”kostvanor” (r = 0.09 och p = 0.21). Ingen analys kunde genomföras på sista frågeställningen och denna kunde på grund av detta inte besvaras.

    Slutsats: Det fanns vissa signifikanta samband mellan socioekonomi och fysisk hälsa. Socioekonomi kan således ha en viss samvariation med den fysiska hälsan men tillsynes inte med kostvanor. Då tvärsnittsdata användes kan dock uttalanden om orsakssamband inte ske. Resultatet kan inte generaliseras till andra grupper då bekvämlighetsurval användes samt för att majoriteten av deltagarna kom från samma område.

  • Lavas Biasi, Andrea
    et al.
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences.
    Efraimsson, Ida
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences.
    Läroböcker i idrott och hälsa: En studie om varför vissa lärare använder läroböcker i undervisningen i idrott och hälsa2017Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Vi har identifierat tre olika problemområden kopplade till undervisningen i ämnet idrott och hälsa. Studiens syfte har varit att undersöka lärares uppfattning om läroböckers roll inom ramen för ämnet idrott och hälsa. I studiens avslutande del diskuteras läromedlens roll i relation till framskrivna problemområden för idrott och hälsa.

    • På vilket sätt bidrar en lärobok till elevers rätt till en likvärdig utbildning?
    • På vilket sätt kan en lärobok tillåta en effektivisering av planeringen för undervisningen?
    • Hur kan en lärobok förtydliga syftet med ämnet?

    Metod

    Studien är kvalitativ och intervjuer gjordes med verksamma lärare i idrott och hälsa, både på grund- och gymnasieskolor. Vid urvalet använde vi oss av ett målinriktat urval då vår önskan var att få intervjua personer relevanta för vår studie. Urvalet kom att omfatta fem deltagare.

    Resultat

    Lärarna i studien såg en lärobok som något som bidrar till i en mer likvärdig utbildning, något som ger en tidsoptimering samt klarhet i syftet med ämnet för både elev och lärare. Lärarna beskriver att en lärobok är ett bra medel för att nå en framgångsrik skola där konkurrens om elever kan läggas åt sidan. Våra deltagare använder läroboken olika mycket inom läroplanens kunskapsområden, några använder den för samtliga, andra endast för vissa av områdena. Oavsett hur mycket de använder läroboken är våra respondenters uppfattning att en lärobok gav en tidsbesparing vad gäller lektionsplanering och elevuppgifter.

    Slutsats

    Vår studie har visat att det finns ett behov av att bryta den kultur som innebär att lärare i idrott och hälsa endast sparsamt använder läromedel i undervisningen. En slutsats från studien är att om lärarna ges möjlighet att med hjälp av läromedel ha samma utgångspunkt för undervisningen, skulle genomförandet av en likvärdig utbildning i idrott och hälsa öka. Detta skulle även medföra ett förtydligat syfte med ämnet samt en tidsbesparing i form av undervisningsmaterial och planeringsunderlag.

  • Stenberg, Linnea
    et al.
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences.
    Garpenhag, Gabriella
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences.
    ”Där fann jag glädjen, det kravlösa, att man ska dansa för sig själv”: En studie avseende deprimerade kvinnors upplevelser av dans kombinerad med föreläsningar om psykiska tillstånd.2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Aim

    The aim was to investigate depressed women’s experiences of psychological well-being during and after going through a regimen of dance and education about psychological conditions.

    Method

    Seven women who had participated in DansSteget were interviewed using a qualitative method. The interviews were conducted, recorded and transcribed by the authors of this essay. Using phenomenographic analysis the authors interpreted collected interview material and categorized it into two main categories, each with subcategories.

    Results

    The result showed that all participants had experienced improved psychological well-being since starting at DansSteget. Elements perceived as having impact on the participants’ psychological well-being were, for example, dancing to undemanding choreographies synchronized with other people and being accepted as part of a group. Dancing frequently also had an effect on participants’ well-being, by functioning as a positive ingredient in their daily life. Participants in DansSteget have reported feelings of joy, stress reduction, relaxation and increase of energy.

    Conclusions

    Participating in group based dance activity has been perceived affecting the participants’ psychological well-beeing in a positive way. DansSteget could therefore possibly help improve the well-being of people suffering from depression, provided that they enjoy dancing. If DansSteget is to have a continual and long-term effect, current frequency of dance classes might need to be extended. Further investigation is, however, required before any definite conclusions can be drawn in this respect.

    Keywords: dance, Zumba, line dance, depression, psychological well-being, health, psychological condition, physical activity, education, women and group.

  • Fridén, Linnéa
    et al.
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences.
    Andersson, Caroline
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences.
    Du slutar inte att ha roligt för att du åldras, du åldras för att du slutar att ha roligt: En kvalitativ studie hur seniorers välbefinnande påverkas av att besöka Träffpunkten Allén2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med studien var att få kunskap om äldres fysiska, psykiska och sociala välbefinnande har påverkats av att besöka Träffpunkten Allén i Sundbyberg. Träffpunkten är en öppen verksamhet som vänder sig mot personer över 65 år. Träffpunkten bidrar till att upprätthålla funktionsförmåga, skapa sociala kontakter samt bryta isolering genom olika aktiviteter. Studien har utgått från följande frågeställningar: (1) På vilket sätt har seniorernas psykiska, fysiska och sociala välbefinnande eventuellt förändrats av att besöka Träffpunkten? (2) Vad finner seniorerna värdefullt med att besöka Träffpunkten? (3) Vad upplever seniorerna att Träffpunkten medför till deras vardag?

    Metod

    För att uppnå studiens syfte genomfördes intervjuer med sju ålderspensionärer i åldersspannet 67–84 år. Respondenterna som deltog i studien är alla besökare hos Träffpunkten Allén. Det genomfördes semistrukturerade intervjuer utifrån en genomarbetad intervjuguide. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades på ett tolkande tillvägagångssätt genom en innehållsanalys. Kategorier skapades genom att studera de gemensamma nämnarna som författarna tagit fram från kondensering och meningsbärande enheter.

    Resultat

    Resultatet gav följande kategorier: upplevd hälsa, fysisk hälsa, sociala interaktioner samt meningsfullhet. Genom att studera och analysera kategorierna skapades tre teman: välbefinnande, gemenskap och betydelsefullt. Resultaten visade att seniorerna besöker Träffpunkten Allén för att upprätthålla sociala relationer samt att vara fysiskt aktiva. Detta medför att seniorerna upplever en bättre fysisk, psykisk och social hälsa samt en meningsfullhet genom att besöka Träffpunkten Allén.

    Slutsats

    Denna studie har visat att de aktiviteter som Träffpunkten erbjuder stärker den upplevda hälsan och den sociala gemenskapen. Genom detta skapas en självständighet samt ett starkare välbefinnande för verksamhetens besökare. Förhoppningsvis kan resultatet användas som underlag vid skapande av fler träffpunkter och mötesplatser för äldre.

  • Wallin, Frida
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences.
    Pokemon Go: Har applikationen Pokemon Go fått barn att röra på sig mer på sin fritid?2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syfte

    Syftet med den här studien är att undersöka om spelet Pokemon Go kan få elever att röra på sig mer på sin fritid och på så sätt minska stillasittandet där ofta mobil/tv-spel och tv-tittande ingår. Kan ett mobilspel motivera barnen till en aktivare fritid? Hur kan skolan ta hjälp av den nya tekniken för att motivera elever till mer rörelse i skolan?

    • Hur många steg tar eleverna de dagar de inte letar efter Pokemons?
    •  Hur många steg tar eleverna de dagar de letar efter Pokemons?                
    • Sitter de mindre framför datorn/tv och spelar nu än innan de började spela Pokemon GO?

    Metod

    För att besvara syftet användas främst en kvantitativ metod dels genom enkätundersökning och stegräknare men även kvalitativa intervjuer har genomförts. I enkätundersökningen fick en lågstadieskola i årskurs 2-6 svara på ett antal frågor om Pokemon Go. 108 elever besvarade enkäten. Genom ett strategiskt urval valdes fem elever i årskurs 6 där deras stegräknare avlästes av varje dag under en månad för att få reda på antal steg de tog när de spelade applikationen och hur många steg det tog när de inte spelade.  

     

    Resultat

    De eleverna som fick sin stegräknare avläst rörde på sig mer de dagar de spelade applikationen. Eleverna fick sin stegräknare avläst i två månader. Två veckor valdes ut avlästes och i snitt gick de fem elever 12458 steg när de spelade Pokemon Go och 1587 steg de dagar som de inte spelade. Enkätundersöknigen visade att 72 av eleverna spelade och 36 elever spelade inte Pokemon Go. Motivationen var en viktig faktor visades sig under intervjuerna, de som spelande gjorde det för att det var roligt och de som inte spelade gjorde det för att de tyckte att det var tråkigt eller att de inte ägde en mobiltelefon.

     

    Slutsats

    Slutsatsen blev att så länge eleverna tyckte att de är roligt så var de ute och spelade. De spelade för att det var kul inte för att må bättre ur ett hälsoperspektiv. De flesta svarade att de satt mindre framför dator/Ipad sedan de började spela Pokemon Go. Barnen tog mer antal steg de dagar dem spelade Pokemon Go.

  • Lännerström, Johan
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences.
    Mitokondriella proteiner i snabba och långsamma muskelfibrer2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Aim

    The puropse of this study was to investigate whether the expression of and the relation between mitochondrial proteins, that are associated with oxidative stress, differs among slow twitch and fast twitch muscle fibers. Research questions: 1) Does the prevalence of the proteins Uncoupling protein 3 (UCP3), Adenine Nucleotide Translocator (ANT isoform-1 & 2) and Superoxide Dismutase (SOD2) differ in fast and slow twitch muscle fibers when normalized for mitochondrial density? 2) Is there any difference in above mentioned proteins plus Catalase in expression between fast and slow twitch fibers when normalized for total protein content?

    Method

    Single muscle fibers were dissected from 8 freeze dried biopsies in 4 men, taken in the Vastus Lateralis, and analyzed with immunoblotting. Fibers were classified as type-1 (MHC-I) or type-2 (MHC-II) and then further analyzed for their protein content. Citrate Synthase was used as a marker to normalize for mitochondrial density while Reactive Brown was used to normalize for total protein content loaded.

    Results

    ANT-2 showed a tendency to be 59 % more abundant in the mitochondria of type-2 fibers (P=0,052). No other statistical differences after normalization for mitochondrial density were found. When normalizing for total protein, ANT-1 (P=0,01), SOD2 (P=0,002), CS (P=0,01) and ANT-2 (P=0,003) showed statistical significance to be more abundant in typ-1 fibers with 10, 25, 8 and 58% respectively. UCP3 showed a tendency to statistical significance (P=0,052) to be 27 % more abundant in type-1 fibers while Catalase did not show any difference in expression between the fiber types.

    Conclusions

    There seems to be no general differences between mitochondria in type-1 and type-2 fibers based on these results. However, the mitochondrial proteins are more expressed in type-1 fibers, which indicates that more mitochondria exist in the type-1 fibers. Nevertheless, it should not be ruled out that differences on mitochondrial level actually do exist given that no results reached statistical significance. The biggest discovery in this study was that UCP3 showed tendency to be more expressed in type-1 fibers, which contradicts existing literature on human skeletal muscle.

  • Persson, Magnus
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences.
    Aerob träning och akut effekt på koncentrationsförmåga: En kvantitativ studie på 14 gymnasieklasser2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syfte och frågeställning

    Syftet med denna studie är att undersöka hur stor akut effekt aerob träning har på gymnasielevers kognitiva förmåga med inriktning mot koncentrationsförmåga. Frågeställningen som behandlas specifikt i denna studie lyder; finns det en signifikant akut effekt på gymnasieelevers koncentrations-förmåga mätt genom ett standardiserat kognitivt test trial making test (TMT A och B), fem minuter efter avslutat aerobt träningspass bestående av hinderbana/hopprepsprogram?

    Metod

    En experimentell kvantitativ studie utfördes genom användande av ett standardiserat kognitivt test i anslutning till genomförande av ett aerobt träningspass. Vidare användes en hälsoenkät för insamling av bakgrundsinformation. Urvalet bestod av sammanlagt 306 elever från 14 gymnasieklasser vid ett gymnasium i Stockholm. Eleverna var i åldersintervallet 16-18 år. Resultaten från 297 elever som genomförde alla tester korrekt inkluderades för statistisk analys. Könsfördelningen var 164 män och 133 kvinnor. Ett standardiserat kognitivt test som kallas ”Trial Making Test” (TMT) – både TMT A respektive TMT B, med något olika svårighetsgrad, användes. Hälften av de deltagande eleverna genomförde TMT A och resterande genomförde TMT B. Det aeroba träningspasset bestod av en hinderbana eller ett hopprepsprogram som pågick under sammanlagt 20 minuter där deltagarna skulle anstränga sig till 70-80% av sin maxpuls. För att mäta effekten av aerob träning utfördes testerna även på en kontrollgrupp som inte utförde någon fysisk träning för att kunna kompensera för eventuell inlärningseffekt vid upprepat test. Testerna utfördes innan och fem minuter efter det aeroba träningspasset. Två varianter av TMT A respektive TMT B användes före respektive efter träningspasset för att undvika eventuell inlärningseffekt. Kontrollgruppen utförde tester med samma tidsintervall som de försökspersoner som genomförde träningspasset.

    Resultat

    Studiens resultat visade 7 % genomsnittlig snabbare testtid på TMT A och 15 % genomsnittlig snabbare testtid på det något svårare TMT B testet för försöksgruppen jämfört med kontrollgruppen. Båda resultaten var statistiskt signifikanta. 

    Slutsats

    Slutsatsen av denna studie är att aerob träning leder till akuta förbättringseffekter på gymnasielevers koncentrationsförmåga.

  • Johansson, Stefania
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences.
    Post activation potentiation: Kraftutvecklingsändringar i underkroppen efter ett maximalt marklyftsprotokoll2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Post activation potentiation (PAP) är ett fenomen genom vilket idrottslig prestation ökas som en följd av tidigare muskelkontraktioner. Tung styrketräning har visat sig ge en akut förbättring vid dynamiska aktiviteter som involverar samma muskelgrupper som styrketräningen.

    Syftet med denna studie var att undersöka kraftutvecklingsegenskaperna i underkroppen efter ett maximalt marklyftsprotokoll och två olika vilointervaller.

    Frågeställningar

    Kommer ett marklyftsprotokoll kunna ge en förbättrad prestation i längdhopp utan ansats? Vilket av experimentets vilointervaller är optimalt för användning av PAP vid hopp efter marklyft? Finns det någon korrelation mellan PAP och atleternas styrka?

    Metod

    Tio aktiva styrketräningsutövare (30.8 ± 5.9 år, längd 176.4 ± 7.8 cm, vikt 74.2 ± 12.11 kg) deltog i en experimentell studie bestående av tre delar. Vid första tillfället mättes deltagarnas 1 repetition maximum i marklyft. Vid det andra, respektive det tredje tillfället fick deltagarna utföra längdhopp både före ett marklyftsprotokoll och 2.5 (tillfälle 2), respektive 4 (tillfälle 3) minuter efter marklyftprotokollet.

    Resultat

    Ett marklyftsprotokoll där vikten ökas från 40 % till 100 % 1RM leder till en medelsnittökning i prestation i längdhopp utan ansats på 7,95 ± 8,86 cm, p=0,0195. Båda vilointervallerna visade sig vara lika gynnsamma för prestation i längdhopp efter marklyft. Det fanns ett måttligt positiv samband mellan PAP och deltagarnas styrka (r=0.43).

    Slutsats

    Den praktiska betydelsen av dessa resultat är att idrottare bör försöka genomföra tunga marklyft för att förbättra sin prestation i längdhopp utan ansats. Fler omfattande studier behövs för att mer detaljerat undersöka en optimal vilotid mellan marklyft och längdhopp, samt typen av atleter som kan ha mest nytta av ett protokoll som i föreliggande studie.

  • Björklund, Linnéa
    et al.
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences.
    Flodin, Tuva
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences.
    Rekommendera mera!: En studie på hur barnmorskor upplever, uppfattar och använder rekommendationerna för fysisk aktivitet under graviditet.2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studiens syfte var att undersöka hur existerande riktlinjer för fysisk aktivitet för kvinnor under graviditet ser ut och hur de tillämpas på mödravårdscentraler. Undersökningen gjordes på de barnmorskor som arbetar på mödravårdscentraler kopplade till Stockholms läns landsting. 

    Frågeställningar:

    1. Hur ser rekommendationerna för fysisk aktivitet ut för kvinnor under graviditet? 
    2. Hur tillämpas dessa på mödravårdscentraler i Stockholms län?

    Metod:

    Studien undersökte och granskade existerande styrdokument för rekommendationer av fysisk aktivitet vid graviditet, dessa användes därefter till ett underlag för ett utformande av en enkät. På hemsidan för Stockholms läns landsting finns 33 mödravårdscentraler angivna, samtliga centraler kontaktades via mail. Därefter skickads en enkät ut, utformad på en tjänst på internet, som skickades per mail via en länk. Samtliga centraler hade möjlighet att delta, dock var deltagandet frivilligt. Enkäten avsåg bland annat att undersöka barnmorskornas erfarenheter av fysisk aktivitet under graviditet, om de ansåg detta som positivt eller negativt, deras egen inställning till fysisk aktivitet samt hur deras råd till patienter var utformade. De redan granskade styrdokumenten med riktlinjer för fysisk aktivitet, författade av de största aktörerna och Stockholms läns landsting analyserades återigen. En sammanfattning togs därefter fram för att sammanställa vilka rekommendationer som var relevanta och användbara för att besvara studiens frågeställningar.

    Resultat:

    17 barnmorskor deltog i studien. Mer än hälften av respondenterna anser att fysisk aktivitet vid graviditet är positivt, men att anpassningar krävs, samt att det är viktigt att lyssna på kroppen och dess signaler. En mer kontrollerad viktuppgång, minskad smärta i rygg/bäcken, mindre komplikationer generellt och även bättre psykiskt välmående var några positiva effekter av fysisk aktivitet som var återkommande i svaren. De nackdelar som nämndes var foglossning, samt smärta i bäckenbotten/rygg kan förvärras vid promenader och gång i trappor. Fler nackdelar som angavs var att fysisk aktivitet kan även medföra högt tryck på anklar/vrister, vilket kan medföra komplikationer då dessa blir sköra under graviditet. Dock använde majoriteten sig av mer generella råd till sina patienter. Dessa kom övervägande från vårdguiden, vilket lyder ca 30 minuters rörelse om dagen.

    Slutsats:

    Det behövs mer utbildning för dessa barnmorskor vad gäller fysisk aktivitet vid graviditet. Utbildningen bör leda till mer kunskap kring personligt anpassad information och individuella råd om fysisk aktivitet till gravida.

  • Skoglund, Erik
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences.
    “Men… Hur får du i dig protein?”: En kvantitativ undersökning av datorspelande ungdomars kunskaper om vegetabilisk kost2017Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med studien är att se vad de tillfrågade personerna vet om vegetabilisk kost ur ett nutritionsperspektiv samt om hur kunskaperna stämmer överens med den forskning som finns i ämnet.

    • Vad har de tillfrågade ungdomarna för kunskaper om vegetabilisk kost?
    • Går kunskaperna att härleda till skolundervisningen?

    Metod

    Studien är av kvantitativ art, uppbyggd kring en enkätundersökning på datorspelande ungdomar i gymnasieåldern. Insamlingen av enkätsvar gjordes under våren 2017 med hjälp av Google formulär som fylldes i via webben. Enkäten var utformad med nio olika påståenden som respondenterna fick ta ställning till på en sexgradig skala från "håller inte med" till "håller helt med".

    Resultat

    Resultatet visar på att respondenterna har relativt goda kunskaper. Flera av de frågor där det varit en stor spridning på svaren har det inte funnits ett självklart rätt svar på. Däremot verkar respondenterna inte vara medvetna om det mättade fettet från animalier och dess negativa hälsopåverkan och koppling till vissa sjukdomar.

    Slutsats

    De kunskaperna som de fått med sig från skolan verkar inte riktigt stämma överens med forskningen framför allt när det kommer till hälsoaspekterna. Det är rörigt till vilket ämne näringslära faller in under, vilket skulle kunna vara en faktor till att kunskaperna brister på vissa punkter. Att undervisa om den vegetabiliska kostens fördelar eller de problem som finns med den traditionella blandkosten är något som eventuellt skulle kunna få elever att bättre ta till sig och i längden omsätta Livsmedelsverkets kostrekommendationer.

  • Cassandra, Spoonberg
    et al.
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences.
    Petersson, Sara
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences.
    Andra sidan av hälsoprojektet: Påverkas seniorers upplevda psykiska hälsa och sociala nätverk av åtta veckors ledarledd fysisk aktivitet i grupp?2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka upplevd psykisk och social hälsa vid ledarledd fysisk aktivitet. Variablerna kön, utbildningsnivå, ansedd månadsinkomst samt upplevd fysisk hälsa vid start undersöktes för att se eventuell påverkan på resultatet. 

    Metod: På Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm genomförs ”hälsoprojektet” varje vårtermin sedan 2005. Projektet är ett samarbete mellan GIH och kommuner i Stockholms län där hälsopedagogstudenter leder fysisk aktivitet under åtta veckor för seniorer som frivilligt anmält intresse. Till denna studie tillhandahölls data från 189 seniorer som deltagit i 2016 års hälsoprojekt, efter bortfall inkluderades data från 178 seniorer. Kvantitativ metod användes då data bearbetades utifrån insamlade enkäter som sedan analyserades med statistisk.

    Resultat: Studiens resultat visade att ledarledd fysisk aktivitet i grupp, två gånger per vecka under åtta veckor påverkade den upplevda psykiska hälsan positivt med en signifikant skillnad (p = 0,001). Gällande det upplevda sociala nätverket sågs ingen signifikant förändring efter interventionen.

    Slutsats: Denna studie stödjer tidigare forskning som visat att seniorer mår psykiskt och fysiskt bättre av fysisk aktivitet. Efter endast åtta veckors intervention sågs här signifikant förbättring i upplevd psykisk hälsa oberoende av kön, ålder, utbildning samt ansedd månadsinkomst. Fysisk aktivitet i grupp är en kostnadseffektiv lösning i det hälsopromotiva och preventiva arbetet som bör användas och prioriteras i hela samhället.

  • Ridborn, Carolina
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences.
    Fysisk träning på Militärhögskolan Karlberg: Kadetternas uppfattning om de fysiska aktivitetskrav som ställs på dem under utbildningen2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med denna undersökning var att undersöka hur kadetterna upplevde de praktiska fysiska krav som ställs på dem under utbildningen vid Militärhögskolan Karlberg, det vill säga upplevelsen av Prestationstestet som genomförs under delkursen grundkurs (GK) fysisk träning. Det var även av intresse att undersöka vilka faktorer som påverkade resultatet på Prestationstestet. Frågeställningar som besvarades i studien var: Vilka förväntningar har kadetterna på delkursen GK fysisk träning och Prestationstestet? Hur upplevs de olika kravnivåerna för Prestationstestet? Skiljer sig kadetternas resultat av Prestationstestet beroende på hur många gånger de har utfört testet? Inverkar hur mycket kadetterna tränade innan de började studera på officersprogrammet på resultatet av Prestationstestet? Resulterar ett högt BMI (Body Mass Index) i ökat/minskat resultat på Prestationstestet?

    Metod

    Detta var en tvärsnittsstudie då enkäter, med hjälp av ett bekvämlighetsurval, delades ut. Sammanlagt delades 70 enkäter ut och 45 enkäter returnerades. Det externa bortfallet i studien var 25 personer (36 %) som av olika anledningar inte ville delta i enkätundersökningen. Enkäten bestod av 17 frågor varav två stycken hade öppna svarsalternativ och resterande 15 fasta svarsalternativ.

    Resultat

    Av resultatet kunde utläsas att de kadetterna framför allt såg fram emot var att själva få lära sig att optimera sin träning under kursen GK fysisk träning. Hur respondenterna upplevde de olika kravnivåerna var att de var ”varken höga eller låga”. Det fanns en tendens till att antalet utförda test påverkade resultatet på Prestationstestet positivt. Graden av fysisk aktivet innan påbörjade studier på officersprogrammet hade ingen påverkan på resultatet av Prestationstestet. Ett högt BMI-värde var heller inte av betydelse för resultatet på Prestationstestet.

    Slutsats

    Uppsatsen har lyft fram kadetternas åsikter om GK fysisk träning och Prestationstestet. Den har även belyst vilka faktorer som tycks påverka resultatet på Prestationstestet, där en tendens till ett säkerhetsställt resultat, visar att bättre prestation påverkas av antal genomförda test.

  • Larsson, Sanna
    et al.
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences.
    Lawler, Stefanie
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences.
    Den nya PT:n: en kvantitativ studie om användandet av träningsappar2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Aim: The aim of our study was to examine gender and age differences in the usage of exercise apps and the reasons for using such apps. The aim was also to investigate whether there was a link between the amount of exercise and the use of exercise apps.

    • What is it about exercise apps that captures the interest of physically active individuals?
    • What gender differences are there in the use of exercise apps for physically active individuals?
    • What age differences are there in the use of exercise apps for physically active individuals
    • Are there any connections between the use of exercise apps and the amount of exercise in physically active individuals? 

    Method: The study was quantitative and the data was collected by the use of questionnaires. A convenience sample of physically active individuals was made. The questionnaires were compiled and the data was analysed in SPSS. The data was not normalised and therefore no parametric analyses were used. Tables and figures were formed in Microsoft Word.

    Results: In this study 292 individuals participated, of which 258 individuals were analysed as only those met the criteria for physical activity. The three major reasons why individuals used exercise apps were because it was comfortable, to measure statistics and because the apps were motivating. There were no differences between men and women regarding the use of exercise apps. However, there was a significant difference regarding age and the use of exercise apps. The age group 65+ was the group that differed from the rest as fewer individuals in this group used exercise apps. The results also showed that the individuals who used exercise apps exercised more minutes per week than the individuals who didn’t use exercise apps.

    Conclusions: The study has given us an overview of the use of exercise apps in physically active individuals. The main motives for the use of exercise programs have been developed and the three most common exercise programs have been established. A connection between the use of exercise apps and the amount of exercise has also been shown. As research on this new trend is limited, these results may be a starting point for further research in this area.

  • Franzén, Emelie
    et al.
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences.
    Randleff, Mikaela
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences.
    Handlar det bara om disciplin?: En kvalitativ intervjustudie om avgörande faktorer vid en varaktig beteendeförändring gällande minskad sockerkonsumtion2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Studiens syfte var att undersöka vilka faktorer som individer upplever är avgörande för att vidmakthålla en beteendeförändring att minska intaget av livsmedel med tillsatt socker. För att besvara syftet användes följande frågeställningar:

    • Finns det några skillnader gällande faktorer som initierar respektive vidmakthåller en beteendeförändring att minska intaget av livsmedel med tillsatt socker?
    • Vilka personliga faktorer upplevs vara avgörande för att vidmakthålla en beteendeförändring att minska intaget av livsmedel med tillsatt socker?
    • Vilka miljömässiga faktorer upplevs vara avgörande för att vidmakthålla en beteendeförändring att minska intaget av livsmedel med tillsatt socker?
    • Vilka sociala faktorer upplevs vara avgörande för att vidmakthålla en beteendeförändring att minska intaget av livsmedel med tillsatt socker?

    Metod

    För att besvara studiens syfte och frågeställningar valdes en kvalitativ intervjustudie som metod med deduktiv ansats för att nå djupare förståelse. Deltagarna bestod av sex deltagare varav fyra kvinnor och två män i åldrarna 49-56 år som alla medvetet hade minskat sin sockerkonsumtion under minst 12 månaders tid. Intervjuerna genomfördes i halvstrukturerad form och för att analysera det transkriberade materialet användes en manifest innehållsanalys.

    Resultat

    Personliga faktorer relaterade till hälsa var orsaken till varför deltagarna bestämde sig för att minska intaget av tillsatt socker. Det krävdes även att tillfället var rätt för att steget skulle tas. Betydelsefullt för att lyckas var uppfyllelse av olika förväntningar. Olika former av självreglering som motivation, tilltro till den egna förmågan och strategier för att motstå underlättade vidmakthållandet. Det gjorde även tillräckliga resurser och etablera nya vanor. Hemmet upplevdes som den lättaste miljön och bortbjudningar och restaurangbesök som de svåraste. Socialt stöd var en viktig faktor, främst från den närmsta familjen.

    Slutsats

    Både personliga, miljömässiga och sociala faktorer upplevs som viktiga för att vidmakthålla en minskad konsumtion av tillsatt socker även om de personliga var mest avgörande.

  • McGawley, Kerry
    et al.
    Mid Sweden University, Östersund.
    Juudas, Elisabeth
    Mid Sweden University, Östersund.
    Kazior, Zuzanna
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences, Åstrand Laboratory of Work Physiology. Mid Sweden University, Östersund.
    Ström, Kristoffer
    Mid Sweden University, Östersund, Lund University.
    Blomstrand, Eva
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences, Åstrand Laboratory of Work Physiology.
    Hansson, Ola
    Lund University.
    Holmberg, Hans-Christer
    Mid Sweden University, Östersund.
    No Additional Benefits of Block- Over Evenly-Distributed High-Intensity Interval Training within a Polarized Microcycle2017In: Frontiers in Physiology, ISSN 1664-042X, E-ISSN 1664-042X, Vol. 8, 413Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The current study aimed to investigate the responses to block- versus evenly-distributed high-intensity interval training (HIT) within a polarized microcycle. Twenty well-trained junior cross-country skiers (10 males, age 17.6±1.5 and 10 females, age 17.3±1.5) completed two, 3-week periods of training (EVEN and BLOCK) in a randomized, crossover-design study. In EVEN, 3 HIT sessions (5x4-min of diagonal-stride roller-skiing) were completed at a maximal sustainable intensity each week while low-intensity training (LIT) was distributed evenly around the HIT. In BLOCK, the same 9 HIT sessions were completed in the second week while only LIT was completed in the first and third weeks. Heart rate (HR), session ratings of perceived exertion (sRPE) and perceived recovery (pREC) were recorded for all HIT and LIT sessions, while distance covered was recorded for each HIT interval. The recovery-stress questionnaire for athletes (RESTQ-Sport) was completed weekly. Before and after EVEN and BLOCK, resting saliva and muscle samples were collected and an incremental test and 600-m time-trial (TT) were completed. Pre- to post-testing revealed no significant differences between EVEN and BLOCK for changes in resting salivary cortisol, testosterone or IgA, or for changes in muscle capillary density, fiber area, fiber composition, enzyme activity (CS, HAD and PFK) or the protein content of VEGF or PGC-1α. Neither were any differences observed in the changes in skiing economy, VO2max or 600-m time-trial performance between interventions. These findings were coupled with no significant differences between EVEN and BLOCK for distance covered during HIT, summated HR zone scores, total sRPE training load, overall pREC or overall recovery-stress state. However, 600-m TT performance improved from pre- to post-training, irrespective of intervention (P=0.003), and a number of hormonal and muscle biopsy markers were also significantly altered post-training (P<0.05). The current study shows that well-trained junior cross-country skiers are able to complete 9 HIT sessions within one week without compromising total work done and without experiencing greater stress or reduced recovery over a 3-week polarized microcycle. However, the findings do not support block-distributed HIT as a superior method to a more even distribution of HIT in terms of enhancing physiological or performance adaptions.

  • Svedberg, Pia
    et al.
    Karolinska Institutet.
    Mather, Lisa
    Karolinska Institutet.
    Bergström, Gunnar
    Karolinska Institutet.
    Lindfors, Petra
    Stockholms universitet.
    Blom, Victoria
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences, Sport Psychology research group.
    Work-Home Interference, Perceived Total Workload, and the Risk of Future Sickness Absence Due to Stress-Related Mental Diagnoses Among Women and Men: a Prospective Twin Study.2017In: International Journal of Behavioral Medicine, ISSN 1070-5503, E-ISSN 1532-7558Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    PURPOSE: Work-home interference has been proposed as an important explanation for sickness absence (SA). Previous studies show mixed results, have not accounted for familial factors (genetics and shared everyday environment), or investigated diagnosis specific SA. The aim was to study whether work-home interference and perceived total workload predict SA due to stress-related mental diagnoses, or SA due to other mental diagnoses, among women and men, when adjusting for various confounders and familial factors.

    METHODS: This study included 11,916 twins, 19-47 years (49% women). Data on work-to-home and home-to-work conflicts, perceived total workload, and relevant confounders were derived from a 2005 survey, and national register data on SA spells until 2013 were obtained. Odds ratios (ORs) with 95% confidence intervals (CIs) were calculated. Discordant twin pair design was applied to adjust for familial factors.

    RESULTS: Each one unit increase in work-to-home and home-to-work conflicts, and perceived total workload was associated with higher odds for SA due to stress-related mental diagnoses and to SA due to other mental diagnoses among women, when adjusting for sociodemographic factors (ORs 1.15-1.31). Including health or familial factors, no associations remained. For men, each one unit increase in work-to-home conflicts was associated with higher odds for SA due to stress-related diagnoses (ORs 1.23-1.35), independently of confounders.

    CONCLUSION: Work-to-home conflict was independently associated with future SA due to stress-related diagnoses among men only. Health- and work-related factors seem to be important confounders when researching work-home interference, perceived total workload, and SA. Not including such confounders involves risking drawing incorrect conclusions. Further studies are needed to confirm sex differences and whether genetic factors are important for the associations studied.

  • Astudillo, Gabriela
    et al.
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences.
    Södrén, Jenny
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences.
    Är motivation anledningen till könsuppdelning på gymanläggningar?: En kvantitativ studie om kvinnors motivation till träning, gymanläggningar och tjejdel2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syftet med studien är att undersöka vilka motivationsfaktorer som finns bland kvinnor som endast styrketränar på gemensam del och bland kvinnor som styrketränar på tjejdel på gym i Stockholm samt om det skiljer sig åt mellan grupperna.

    1. Vad motiveras kvinnor av som styrketränar på gymanläggningar?
    2. Vad motiveras kvinnor av som endast styrketränar på den gemensamma delen på gymanläggningar?
    3. Vad motiveras kvinnor av som styrketränar på tjejdel på gymanläggningar?
    4. Finns det någon/några skillnader i motivationsfaktorer bland kvinnor som endast styrketränar på gemensam del och kvinnor som styrketränar på tjejdel på gymanläggning?

    Metod

    En kvantitativ studiedesign valdes för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Urvalsmetoden som användes i denna studie var bekvämlighetsurval som syftar till att respondenterna ska vara lättillgängliga. Utdelningen av enkäterna skedde på två olika gymanläggningar i Stockholms innerstad vid två olika tidpunkter, en tidig morgon och en sen eftermiddag. Enkäten som användes i studien var den validerade enkäten Exercise Motivations Inventory (EMI-2). Enkäten sammanställdes genom att addera siffrorna från varje påstående i 14 underkategorier som därefter kunde delas in i fem nya överkategorier. Testerna som användes för att besvara studiens frågeställningar var Friedman-, Wilcoxon- och Mann-Whitneytest.

    Resultat

    Gruppen som endast styrketränade på den gemensamma delen och gruppen som styrketränade på tjejdelen, det vill säga kvinnor i Stockholm, motiverades mest av Fitnessmotiv och minst av Personliga motiv. Ingen skillnad kunde ses mellan vad som motiverar kvinnor till att styrketräna, oberoende av vilken del kvinnor använder på gymanläggningarna i Stockholm.

    Slutsats

    Motivation var inte en anledning till att kvinnor valde att styrketräna på tjejdelen på gymanläggning. Anledningen till att kvinnor valde att styrketräna på tjejdelen på gymanläggningar är fortfarande obesvarat.

  • Brehammar, Cecilia
    et al.
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences.
    Kalén, Susanna
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences.
    Den kollektiva vardagsmotionen: En kvantitativ studie om fysisk aktivitet vid arbetspendling med kollektivtrafik i Stor-Stockholm2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie var att undersöka hur stor andel av den lägsta fysiska rekommendationsnivån som kunde uppnås genom arbetspendling med kollektivtrafik i Stor-Stockholm. Detta undersöktes med hjälp av följande frågeställningar: 1) Hur många minuter och hur många steg promenerade en kollektiv arbetspendlare i genomsnitt till och från arbetet/skolan i Stor-Stockholm? 2) Hur stor uppfyllelse på rekommendationerna bidrog arbetspendling med kollektivtrafik i Stor-Stockholm med? 3) Hade kön, BMI, bostads- och arbetsort samt byten någon inverkan på den fysiska aktiviteten som erhölls av att arbetspendla med kollektiva färdmedel? 4) Rörde sig deltagarna i en hastighet som motsvarade medelintensiv fysisk aktivitet?

    Metod: För att besvara frågeställningarna användes en kvantitativ metod med enkät, stegräknare och tidtagarur som mätinstrument. Ett bekvämlighetsurval resulterade i att 33 deltagare (17 kvinnor och 16 män) boende och arbetande/studerande i Stor-Stockholm under en arbetsresa med kollektivtrafik mätte antal minuter fysisk aktivitet och antal steg.

    Resultat: Med hjälp av arbetspendlingen uppnådde deltagarna i snitt 79 % av rekommendationen om 30 minuter medelintensiv fysisk aktivitet per dag. Sett till rekommendationen om 150 minuter fysisk aktivitet per vecka bidrog arbetspendlingen med 67 % av dessa minuter. En promenad till och från hållplatser varade i snitt i 5,6 ± 2,9 minuter och 9 % av deltagarnas promenader under arbetspendlingen varade i minst tio minuter i sträck. Deltagarna promenerade 3170 ± 1017 steg under en hel dags arbetspendling. De deltagare som bodde och/eller arbetade i norr- eller söderförort (n = 16) promenerade signifikant fler minuter än de deltagare som bodde och/eller arbetade i Stockholms innerstad.

    Slutsats: De slutsatser som dragits av denna studie var att arbetspendling bidrog med fysisk aktivitet i väsentlig grad. Den fysiska aktiviteten som erhölls av att åka kollektivt kunde för vissa individer vara betydande för att uppnå de fysiska aktivitetsrekommendationerna.  

  • Pöykkö, Pekka
    et al.
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences.
    Åhag, Louvisa
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences.
    Kan fysisk aktivitet innan och under graviditeten påverka förlossningstiden?: En kvantitativ studie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syfte

    Syftet med studien var att undersöka om det fanns ett samband mellan graden av fysisk aktivitet innan och under graviditeten och förlossningstiden hos förstföderskor.

    Frågeställningar

    1. Har de kvinnor som följer FYSS rekommendationer1 angående fysisk aktivitet under graviditeten kortare förlossningstid jämfört med de kvinnor som inte följer rekommendationerna? 2. Finns det en korrelation mellan grad av fysisk aktivitet under graviditeten och förlossningstiden (latensfasen och den aktiva fasen)? 3. Har de kvinnor som har kortare förlossningstid varit mer fysiskt aktiva innan graviditeten än de kvinnor som haft längre förlossningstid?

    Metod

    Den här studien är en kvantitativ studie som genomfördes genom en enkätundersökning. En pappersenkät och en online-enkät skapades innehållande bakgrundsfrågor, frågor om fysisk aktivitet och övriga frågor som kunde komma att påverka resultatet. Pappersenkäten delades ut på Friskis&Svettis samt på mördavårdcentraler och online-enkäten lades upp på Facebook på tre grupper för de som fött barn under 2016. Sammanlagt var det 184 svar som skickades in, varav tio svar gick som bortfall och därmed var det 174 svar som analyserades. Resultatet sammanställdes i ett excel-dokument och analyserades i SPSS (IBM SPSS Statistics version 24). One-way ANOVA-test och icke-parametrisk Spearman rank order korrelations-test genomfördes för att få fram eventuella samband.

    Resultat

    Inga signifikanta korrelationer kopplade till studiens syfte och frågeställningar kunde hittas. Istället hittades korrelation mellan den totala förlossningstiden och ålder på kvinnan (p=,006), barnets vikt (p=,020) samt graviditetstid (p=,028).

    Slutsats

    Fler studier där fysisk aktivitet isoleras från andra påverkande faktorer behövs för att bekräfta om graden av fysiska aktiviteten påverkar förlossningstiden.

    1 FYSS rekommendationer för fysisk aktivitet under graviditeten innebär 150 minuter medelintensiv aktivitet eller 75 minuter högintensiv aktivitet. Även muskelstärkande aktivitet två gånger i veckan samt undvikande av stillasittande. (FYSS 2015b)

  • Lanneberg, Andrea
    et al.
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences.
    Gustafsson, Hanna
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences.
    "Jag har inte tänkt så mycket på vad jag tänker om mat": en kvalitativ studie om upplevelsen av faktorer för varaktig viktminskning2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Aim: This study aims to examine the factors that are perceived to contribute to lasting weight loss. To try to understand the psychosocial factors- and what aspects of physical activity and the relationship with food is perceived as supporting and/or inhibiting for lasting weight loss.

    Method: Participants (n=7) who lost weight and kept it off during a minimum of six months were interviewed about their experience of weight loss maintenance using a semistructured interview. To participate in this study one of the criterias was to have a BMI over 25 from start, but a BMI under 30 after their weight loss. The age varied between 23-48 years old, and they had lost 5-15 % of total body weight.

    Results: The participants had a strong internal motivation and has enjoyed physical activity since early age. Avoiding fast food, and the sugar and fast carbohydrates it contains, and instead make home cooked food was a success factor for the participants in this study.

    Emotional eating, injuries interfering with physical activity, lack of motivation to perform certain exercises perceived as boring, difficulties getting started with physical activity and certain living conditions are listed as inhibiting factors. The participants received no or neutral social support, this didn't seem to affect the results but contradicts other research findings.

    Conclusion: To achieve lasting weight loss, factors of success are strong internal motivation and a healthy relationship to food. Early contact with physical activity, and the enjoyment of performing it are also key aspects. The inhibiting factors for weight loss maintenance consisted in emotional eating, injuries interfering with physical activity, lack of motivation to perform certain exercises perceived as boring, difficulties getting started with physical activity and certain living conditions.

  • Jansson, Malin
    et al.
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences.
    Damberg, Sarah
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences.
    Ökar risken för psykisk ohälsa i samband med ökad användning av sociala medier?: En kvantitativ studie om hur ungdomar i årskurs 9 påverkas av sociala medier2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syfte

    Syftet med denna studie var att undersöka om användningen av sociala medier medför en ökad risk för psykisk ohälsa hos pojkar och flickor i årskurs 9. Vi hade en hypotes att sociala medier leder till en ökad risk för psykisk ohälsa främst hos flickor.

    Med hjälp av vår enkät hade vi som mål att besvara tre frågeställningar:

    Hur ser användningen av sociala medier ut hos ungdomarna? På vilket sätt påverkas ungdomarna av sociala medier gällande kroppsideal? Finns det ett samband mellan användning av sociala medier och psykisk ohälsa oberoende av sömn, sociala förhållanden, relationer och kost?

    Metod

    Totalt deltog 69 elever, varav 32 flickor och 37 pojkar i åldrarna 15-16 år. Vi använde en kvantitativ metod i form av enkäter. Tanken med detta metodval var att vi under kort tid skulle kunna få ett relativt stort urval att besvara våra frågeställningar. Enkäten var utformad med 32 frågor, vissa med kryssfrågor och andra med fritext, dessa delades ut till två skolor i Solna. Analys av resultaten genomfördes med hjälp av programvaran SPSS. Oparat t-test användes för att analysera om det fanns någon signifikant skillnad mellan könen (signifikantnivån var satt till p < 0,05). Linjär regressionsanalys genomfördes för att undersöka om psykisk ohälsa har ett samband med sociala medier.

    Resultat

    Resultaten visade att sociala mediers bidrag till psykisk ohälsa endast utgjorde 3 %. Det var mer tydligt att majoriteten av andra påverkansfaktorer så kallade ko-variater oberoende av varandra hade större bidragande roll vad gäller risken att drabbas av psykisk ohälsa, än vad sociala medier hade. Okända faktorer som inte studerades utgjorde 66 % av den ökade risken för psykisk ohälsa. Gällande utseende kopplat till sociala medier uppgav 19 % av flickorna och 5 % av pojkarna att de känner sig missnöjda. Detta gav en signifikant skillnad mellan könen.

    Slutsats

    Utifrån resultaten drogs slutsatsen att det inte fanns någon koppling mellan risken för att psykisk ohälsa ökar i samband med användning av sociala medier samt att ingen signifikant skillnad finns mellan könen.

  • Gago, Paulo
    et al.
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences. Research Center for Sport, Health and Human Development, (CIDESD), Portugal.
    Arndt, Toni
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences, Laboratory for Biomechanics and Motor Control. Department of CLINTEC, Karolinska Institutet, Stockholm.
    Ekblom, Maria
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences. Department of Neuroscience, Karolinska Institutet, Stockholm.
    Post Activation Potentiation of the Plantarflexors: Implications of Knee Angle Variations2017In: Journal of Human Kinetics, ISSN 1640-5544, E-ISSN 1899-7562, Vol. 57, 29-38 p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Flexing the knee to isolate the single joint soleus from the biarticular gastrocnemius is a strategy forinvestigating individual plantarflexor's post activation potentiation (PAP). We investigated the implications of testingplantarflexor PAP at different knee angles and provided indirect quantification of the contribution of gastrocnemiuspotentiation to the overall plantarflexor enhancements post conditioning. Plantarflexor supramaximal twitches weremeasured in ten male power athletes before and after a maximal isometric plantarflexion (MVIC) at both flexed andextended knee angles. Mean torque and soleus (SOLRMS) and medial gastrocnemius (MGRMS) activity were measuredduring the MVIC. The mean torque and MGRMS of the MVIC were lower (by 33.9 and 42.4%, respectively) in the flexedcompared to the extended position, with no significant difference in SOLRMS. After the MVIC, twitch peak torque (PT)and the rate of torque development (RTR) potentiated significantly more (by 17.4 and 14.7% respectively) in theextended as compared to the flexed knee position, but only immediately (5 s) after the MVIC. No significant differenceswere found in the twitch rate of torque development (RTD) potentiation between positions. It was concluded that kneejoint configuration should be taken into consideration when comparing studies of plantarflexor PAP. Furthermore,results reflect a rather brief contribution of the gastrocnemius potentiation to the overall plantarflexor twitchenhancements.

  • Lidbaum, Anna Maria
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences.
    "Från inaktiv till aktiv på skolidrotten": Vad skulle motivera inaktiva flickor i åk 8 att röra på sig på lektionerna i idrott och hälsa?2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syfte

    Syftet med studien är att öka förståelsen för varför flickor i åk 8 kan ha ett lågt engagemang för lektioner i idrott och hälsa och vad som kan öka engagemanget hos dem 

    Frågeställningar

    1. Varför är flickorna inaktiva under lektionerna?

    2. Vad upplever flickorna skulle motivera dem till ökad aktivitet under lektionerna?

    3. Hur påverkas flickorna av gruppklimatet?

    Metod

    I studien har en kvalitativ metod i form av intervjuer använts. Sex flickor i årskurs 8 i en skola har intervjuats. Samtliga intervjuer har spelats in samt transkriberats. Det var inget bortfall och alla intervjuer och observationer skedde på utsatt tid och plats.

    Resultat

    Resultatet visar att flickorna inte vill delta för att de känner sig dåliga och kritiserade. Alla flickorna menar att ett otryggt gruppklimat påverkar dem negativt. Det handlar också om rädsla för bollar samt rädsla att skada sig. Det finns också ett obehag inför att anstränga sig. Flickorna skulle delta mer aktivt om de fick vara med och påverka upplägget. De önskar ett mer lekfullt upplägg med dans och lek samt mindre tävlingar och mindre fokus på betyg.  Ett par av flickorna efterfrågar ett gym på skolan och annan mer individuell träning.

    Slutsats

    Det är viktigt att bygga upp ett gott gruppklimat i skolklasserna så eleverna känner sig trygga att delta på lektionerna i idrott och hälsa. Eleverna eftersträvar ett icke prestationsinriktat klimat som känns lekfullt, roligt och tillåtande. Alternativa aktiviteter och upplägg med lägre ansträngningsnivå är optimalt för att få dessa elever att delta. Att ha tillgång till ett eget omklädningsrum och dusch kan också påverka att man som flicka i åk 8 deltar mer aktivt på idrott och hälsa lektionerna.

  • Kosby, Hannah
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences.
    Tänk om skoldagen alltid kunde börja såhär: Om mindfulness i skolans yngre årskurser2017Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Upplevs det som att elevernas koncentration och fokus påverkas genom att starta skoldagen med 10–15 minuters övningar i mindfulness och i så fall, på vilket sätt? Och hur länge upplevs alltså att en eventuell effekt av övningarna håller i sig? Finns det fler positiva effekter som uppkommer av dessa pass och vilka upplevs dessa då vara? Syftet med studien är att se om, och i så fall hur, mindfulness påverkar eleverna, men också att försöka ge elever och lärare nya verktyg för hur de kan använda övningar i mindfulness för att försöka förbättra elevernas välmående.

    Metod

    Studien gjordes genom att arbeta med olika övningar med 16 elever i årskurs 3 i 10–15 minuter på morgonen 2–3 dagar i veckan under 6 veckors tid. En enkät fylldes i av eleverna i slutet av studien samt en intervju gjordes med klassens lärare. En observation gjordes innan studien startades samt när den avslutades. I samband med observationen gjordes även en mätning av ljudnivån under lektionstid.

    Resultat

    Resultatet av enkäten visade att eleverna var positiva till övningarna och använde vissa av övningarna även i andra miljöer än i klassrummet, till exempel på raster och i hemmet, samt att många beskrev att deras humör hade förbättrats. Enkäten visade också att eleverna tyckte att studien var rolig och att de lärt sig något utan den. Intervjun gav också positiva resultat, läraren menade på att många av eleverna var lugnare och att de har fått en ökad medvetenhet om att de själva kan påverka sin situation samt att eleverna har fått en bättre sammanhållning då de nu har något gemensamt som de andra klasserna inte har. Läraren menade också på att elevernas koncentration och fokus förbättrades speciellt under den första lektionen efter övningarna för att sedan avta. Att endast använda sig av övningarna 10–15 minuter på morgonen visade sig alltså inte ha tillräcklig effekt för att räcka hela dagen. Resultat från observation och ljudmätning visade inga större förändringar.

    Slutsats

    Utifrån resultaten kan vi se att mindfulness har påverkat eleverna på ett positivt sätt. Både lärare och elever har fått lära sig olika övningar de kan göra när de känner att de behöver koncentrera sig och fokusera mer på sin uppgift eller känner att de blir stressade och behöver komma ner i varv eller om de är trötta och behöver tillföra lite ny energi till kroppen.

  • Shcherbina, Anna
    et al.
    Stanford University.
    Mattsson, C Mikael
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences, Åstrand Laboratory of Work Physiology. Stanford University.
    Waggott, Daryl
    Stanford University.
    Salisbury, Heidi
    Stanford University.
    Christle, Jeffrey W
    Stanford University.
    Hastie, Trevor
    Stanford University.
    Wheeler, Matthew T
    Stanford University.
    Ashley, Euan A
    Stanford University.
    Accuracy in Wrist-Worn, Sensor-Based Measurements of Heart Rate and Energy Expenditure in a Diverse Cohort.2017In: Journal of personalized medicine, ISSN 2075-4426, Vol. 7, no 2, E3Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The ability to measure physical activity through wrist-worn devices provides an opportunity for cardiovascular medicine. However, the accuracy of commercial devices is largely unknown. The aim of this work is to assess the accuracy of seven commercially available wrist-worn devices in estimating heart rate (HR) and energy expenditure (EE) and to propose a wearable sensor evaluation framework. We evaluated the Apple Watch, Basis Peak, Fitbit Surge, Microsoft Band, Mio Alpha 2, PulseOn, and Samsung Gear S2. Participants wore devices while being simultaneously assessed with continuous telemetry and indirect calorimetry while sitting, walking, running, and cycling. Sixty volunteers (29 male, 31 female, age 38 ± 11 years) of diverse age, height, weight, skin tone, and fitness level were selected. Error in HR and EE was computed for each subject/device/activity combination. Devices reported the lowest error for cycling and the highest for walking. Device error was higher for males, greater body mass index, darker skin tone, and walking. Six of the devices achieved a median error for HR below 5% during cycling. No device achieved an error in EE below 20 percent. The Apple Watch achieved the lowest overall error in both HR and EE, while the Samsung Gear S2 reported the highest. In conclusion, most wrist-worn devices adequately measure HR in laboratory-based activities, but poorly estimate EE, suggesting caution in the use of EE measurements as part of health improvement programs. We propose reference standards for the validation of consumer health devices (http://precision.stanford.edu/).

  • Börjesson, Patrik
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences.
    Kvantitativ studie av fysiologiska parametrar under fyra innebandymatcher: Undersökning av blodlaktatkoncentration och hjärtfrekvens under matchspel hos 14-åriga manliga innebandyspelare2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie är att undersöka och kvantifiera ungdomars pulsvariation och undersöka blodlaktatkoncentration under matchspel innebandy. Fråge-ställningen berör i vilken pulszon spenderar manliga innebandyspelande tonåringar mest tid under matchspel och finns det skillnader i tid spenderad i olika pulszoner beroende på position? Hur varierar blodlaktatkoncentration under matchspel och finns det skillnader mellan positioner (backar, centrar och forwards)?

    Metod: Försökspersonerna i denna studie bestod av 15st manliga (medelvärde ± SD: Ålder 14,5 ± 0,5 år, Längd 174,3 ± 12cm, Vikt 66,8 ± 24 kg, VO2max 45,9 ± 2,0 (ml*kg-1*min-1), Maximal hjärtfrekvens 199,3 ± 2,5 slag per minut) innebandyspelare under 4st matcher i Stock-holms Innebandyförbund, serietillhörighet medelnivå mörkröd. Under varje match registrerades 11-13 spelares hjärtfrekvens (medelvärdet i % utav HFmax) samt att det togs blodprover på två spelare innan, under, vid paus och efter matchspel för mätning av blodlaktatskoncentration.

    Resultat: Gemensamma medelvärdet av hjärtfrekvens hos spelarna var 74 ± 4,68% utav HRmax under matcherna. Spelarna spenderade signifikant mer tid i pulszoner 2 (60-70% av HFmax) och 3 (70-80% av HFmax) än resterande pulzoner. Backar spenderade signifikant mer tid i pulszon 4 (80-90% av HFmax) än forwards. Målvakter spenderade signifikant lägre tid i pulszon 3 jämfört med övriga spelarpositioner. Målvakter spenderade även signifikant lägre tid i pulszon 5 (>90%) jämfört med forwards och centrar. Blodlaktatskoncetrat visade ett medelvärdet för samtliga positioner över 7 provtagningar var 7,45 ± 2,49 mmol/L. Vid sammanlagt medelvärdet av laktatkoncentration vid 4 matcher visades signifikant skillnad mellan prover tagna innan match (2,693 ± 0,72 mmol/L) och efter match (5,49 ± 2,16).

    Slutsats: I denna studie befann sig majoriteten av tiden i 70-100% av maximal hjärtfrekvens. Det framkommer även i denna studie att laktatkoncentrationen hos utespelarna stiger fort och är konsekvent relativt hög under matchspel. Där av bör såväl toleransträning som produktions-träning ingå för att förbereda ungdomar för matchspel i innebandy.

  • Lindbäck, Emma
    et al.
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences.
    Nord, Jenny
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences.
    "Jag bedriver inte simundervisning, jag kontrollerar simkunnighet.": en studie om hur idrottslärare bedriver och utformar sin simundervisning i grundskolan2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Aim

    The aim of this study is to investigate how teachers in physical education (PE) in primary school practise and shape their swimming education.

    • What possibilities or obstacles do PE teachers think affects their swimming education?
    • How do PE teachers make sure that every student reach the knowledge requirements in swimming?
    • How do PE teachers concretize the knowledge requirements in swimming?

    Method

    This study consists of interviews with six primary school teachers in PE. The interviews were direct-open and had predetermined question areas. To find teachers to interview we first did a hand-picked selection to single out the municipalities, then we did random samples in each municipality to find schools. The teachers were then contacted by email. All interviews took place at the school were the teacher in question worked. The interviews were then recorded and transcribed. The theoretical frameworks we have chosen for this study are frame factor theory and Linde’s theory of the three domains of education.

    Results

    A part from their ordinary swimming education, all schools offer some sort of extra education for those students who are in need of it. When it comes to the two knowledge requirements in swimming there are differences between the teachers in how they interpret and grade, both between and within each knowledge requirement. The teachers in the study, however, are quite unanimous about the interpretation and grading of the knowledge requirement about swimming ability. They are not as unanimous about the other knowledge requirement about emergency situations in water. Swimming education seems to be controlled by frame factors such as time, distance to a swimming facility, economy and management.

    Summary

    Swimming education appears to be the same now as it was when we were in primary school. How PE teachers practise their swimming education seems to depend on interpretation of the knowledge requirements. The shape is mainly regulated by frame factors, such as time, distance to a swimming facility, economy and management.

  • Larsson, Malin
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences.
    Motivationsfaktorer till fortsatt högintensiv träning: med inriktning på sporten Crossfit i Stockholms län2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med studien är att fastställa vad som motiverar till att människor fortsätter träna högintensiv träning med inriktning på sporten Crossfit. Frågeställningarna är (1) Är det främst inre motivation eller yttre motivation som bidrar till fortsatt högintensiv träning inom Crossfit och (2) Vilken är den främsta motivationsregleringen bland deltagarna till fortsatt högintensiv träning inom Crossfit?

    Metod

    I denna studie valde man att dela ut den beprövade enkäten BREQ-3 för att besvara samtliga frågeställningar. Enkäten delades ut på 5 Crossfit-gym i Stockholms län. Vid utdelandet blev deltagarna informerade muntligt om studiens syfte, att det tar 5 minuter att fylla i, det är helt frivilligt att delta samt att enkäten är helt anonym. Totalt tillfrågades 105 personer att delta, 86 enkäter fylldes i och 78 enkäter användes för beräkning av resultatet.

    Resultat

    Resultatet visar signifikanta resultat att de viktigaste faktorerna som motiverar människor till fortsatt högintensiv träning inom Crossfit är främst en inre motivation. Detta innebär att anledningen till att deltagarna fortsatt träna högintensiv träning är främst för att man finner sporten roligt och har intresse för den. Trots hög inre motivation samt reglering så är även delar av den yttre motivationen relativt höga bland studiens deltagare.

    Slutsats

    Med resultaten i denna studie kan man fastställa att majoriteten av de människor som tränar högintensiv träning i form av sporten Crossfit i Stockholms län har främst en inre motivation som motiverar dem till fortsatt träning inom denna sport och intensitet. Trots en hög inre motivation visade deltagarna också relativt höga värden på yttre motivation, framförallt de yttre motivationer som är mer självbestämmande istället för fullt påverkade av yttre faktorer.  I deltagarnas egna formuleringar är anledningarna till att man fortsatt träna främst att det är en kul och effektiv träningsform, gemenskapen på anläggningen samt att man mår bättre både psykisk och fysiskt.

  • von Bothmer, Viktor
    et al.
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences.
    Grändås, Emil
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences.
    Att stanna kvar: En studie om idrottslärare som stannar kvar i yrket ur ett salutogent perspektiv2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Aim

    The study aims from a salutogenic perspective to find out what drives physical education teachers to remain in the profession PE teaching. The objective has led till the following more specific issuses

    • How would PE teacher rate their sensibility of coherence (SOC) in relation to their profession?
    • What factors perceive PE teachers gives a positive and also a negative impact in staying in their profession?

    Method

    Our selection has been limited to four PE teachers as everyone has worked over 26 years in the profession. We used both interviews (main method) and an assessment questionnaire as Method. The form is based on Antonovsky's SOC-form. Theoretical framework for the analysis and interpretation of the empirical of the study has been Antonovskys SOC theory.

    Results

    The respondents mention various factors, which motivated them to stay in the profession. Positive psychosocial factors are important reasons to remain in the occupation. In particular, good colleagues providing energy in the work as well as close contact with students and well functioning cooperation with the management are important factors. All respondents considered their profession to be meaningful and did not regard the economic factors as a reason to leave the profession despite that none of them was satisfied with the salary. PE teachers in our study have in average a high SOC indicating that they are generally satisfied with their choice of career.

    Conclusions

    It is important for teachers to have a number of motivating factors to remain in the profession. Our respondents expressed the importance of psychosocial factors and that the profession is meaningful as reasons to remain in the position as a PE teacher. Taken together, these factors contribute to a sense of coherence. Antonovsky describes meaningfulness, as an important part of creating a context. Meaningfulness may, in turn, be used to counteract the stressors of work. If the teacher has adequate and sufficient resources to confront the stressors he/she meets there are good presumptions for him/her to continue in the profession over time.